Det hela började en tidig höstdag...
Denna dag, då de första vacklande stegen mot en fullt utvecklad folkölskultur togs av gossarna Norén, Erlingsson, Alling och af Wåhlberg. Dessa pionjärer i obrutet landskap smög sig iväg till byns livsmedelsbutik för att där inhandla de första litrarna 2,8 %:ig folköl. Dessa tre gossar gav sig sedan av mot den adress som sedemera skulle bli mitt andra hem: SVALGATAN 20:e.
Det var en ny period som inleddes, en ny tidsålder som spirade. Denna epok av ölsmak och pubertal humor kom att leda oss till ett bredare perspektiv i vår syn på tillvaron. Jag minns fortfarande denna tid med nostalgitårar i ögonen; Dessa första, helt oskuldsfulla veckor av oförstörd njutning.
Det blåa ljuset flödade ut ur fönstren på Svalgatan 20E. Speciellt ur den ruta som förmedlade televisionens glada budskap. En maskin hade helt obemärkt smugit sig på oss och blivit en central punkt i våra folkölsorgier. Television, folköl och diverse mer eller mindre våldsamma besök i hemmen hos de människor som för dagen var utvalda att få uppleva vår fryntliga inställning till livet och dessa glada sidor.
Folkölskulten är just nu i ett viloläge och väntar på en renässans, en promenad bort till Konsum för att sedan låta tiden bli meningslös för en stund. En folkölskväll i glada vänners lag.
Om ölet och dess bruk
Den gyllene drycken och dess egenskaper som törstsläckare, njutningsmedel, statussymbol och även källa till så kallad fylla har lovprisats sedan urminnes tider. Redan de gamla grekerna (?) drack förvisso inte öl men kunde då och då skaffa sig en riktig brutalfylla genom konsumtion av oerhörda mängder vin. Det är för många okänt att redan Herakleitos, den första metafysikern, inte bara kan tillskrivas citat som "allt flyter" utan även hans plötsliga men ack så uppenbara insikt "Alkoholen flödar".
Efter ett omfattande studier i de skriftliga källor som finnes tillhanda så har man kunnat dra slutsatsen att den salige Olaus Petri, domkyrkopredikant under mitten av 1500-talet, ofta lovprisade ölets undergörande egenskaper i sina södagspredikningar. Faktum är att även Mose, anläggare av den först vingården, drack sig på druvornas safter berusad och, som bibeln uttrycker det, "Låg blottad i sitt tält."
Nu skall vi dock lägga denna ack så intressanta kuriosa åt sidan för att betrakta de mer praktiska spörsmålen kring ölet.
Låt oss för det första klarlägga att öl skall serveras kallt. Inte svalt och inte heller kyligt utan just kallt. Omkring 9 grader Celsius är en lagom temperatur. Den är då såpass kall att man tvingas att njuta den långsamt utan att på samma gång vara så kall att den blir obehaglig att dricka.
När man dricker folköl så kan den med fördel drickas direkt ur burken. När man börjar röra sig i de lite "Högre" klasserna (vad det gäller såväl pris som alkoholhalt) skall ölet drickas ur ett för drycken ifråga anpassat glas.