Siosiserna Ca tjugo dagars resa från Ereb och det soliga kopparhavet ligger en liten ögrupp som går under namnet Siosiserna. Denna lilla ögrupp består av huvudön Haise, de två små öarna Kaise och Karpon samt några små holmar och två vulkantoppar som sticker upp ca 200-300 över vattenytan. Alla öarna är ganska bergiga och det faller mycket regn. Det är därför gott om bäckar och andra vatten drag men det finns inga större floder eller sjöar. Öarnas innevånare "lider" mer eller mindre av Kopparhavs klimat. Befolkningen på öarna består av Kajarerna. Kort fakta: Invånarantal: ca 50 000 Befolkning: människor 97% ankor 3% Huvudstad: Arios (11 000) Styrelseform: Plutokrati Export: Torkad fisk, pärlor, skaldjur, salt Import: Lyxartiklar, järn, spannmål, silver Välstånd: Rikt Armé: Armé av klankrigare, liten stark flotta. Ingen fast armé Religion: Dyrkan av Arkerna. Övrigt: Klan uppdelat land. Idkar handel, främst med Kardien, Caddo och Erebos. Haise Haise är den största av öarna och här bor 40 000 av ögruppens 50 000 invånare. Ön domineras av den upp till 2700 meter höga bergskedjan Hibrerna. På öns öst sida sluttar bergen brant ner mot havet, undantaget är trakten nordöst om byn Saios där vad som Kajarerna kallar "Södra skogen" breder ut sig. Få människor bor på öns öst sida. De få som gör det är samlade i de två byarna Saios (2500) och Haeil (2000). Man lever här så gott som uteslutande på fisk. Runt Saios är pärlfiske en populär syssla. Pärlfisket går till så att man åker ut med en båt i vilken det finns minst två personer. Den ene dyker i tillsammans med en sten och ett starkt, lätt rep ( som görs på rötter från Livdosträdet). Stenen är till för att Pärlfiskaren ska sjunka snabbare. När han kommer till botten binder han fast en handfull musslor vid repet (repen har särskilda öglor för detta) varefter mannen i båten drar upp repet och pärlfiskaren simmar upp. Det finns en pärla i ungefär var åttonde mussla. Mussla kallas av öborna Kummimussla. Köttet inuti i är mycket uppskattat och äts främst som delar av soppor men också rått vilket betraktas som höjden av läckerheter bland barnen. Smaken hos köttet är söttsur och en utomstående som smaker av det tycker förmodligen att det är på gränsen till oätligt. För att musslorna inte ska dö ut får man bara fiska efter pärlor från Spire till Grodde på våren och från Skörde till Vile på hösten. Söder och väster om bergen ligger vad öborna kallar västskogen. I västskogen finns lite större djur än i sydskogen. En stor mängd kattdjur i olika storlekar förgyller skogens tillvaro. Öster om skogen reser sig en rad med kullar som sluttar brant ner mot havet. I fjorton av kullarna begravs döda från olika av de många klanerna. Varje kulle som används på detta sätt tillhör bara en klan och endast döda från denna klan begravs där. Där kullarna slutar ligger Siosernas huvudstad, Arios. Norr om Arios ligger det mest tätbefolkade området. Området avgränsas med bergen i öster och i norr av nordskogen som täcker de norra delarna av ön. Kaise Kaise är den västra av de två småöarna. Höga berg (ca 2500 som högst) omgärdar ön. Innanför bergen bjuder ön på en vacker ljus skog som är hemvist för myriader av fåglar men inte så mycket annat djurliv. För en fågelskådare skulle denna skogen, som Kajarerna kallar Wearih-Howi, förmodligen verka som pardiset. Det går inte en minut utan fågelsäng. Inte ens kring midnatt är det särskilt tyst. Några av de många olika äggen är ätliga och blir dyra delikatesser i Ereb men endast något att bland den vanliga kosten hos öborna. Öbor finns det dock inte så gott om, det är få som bor här. De enda som gör det är ett fåtal Anemister och druider och liknande. Några av öns många fågelägg har magiska används områden och är hett villebråd för diverse magiker. På Kaise finns en övergiven by, Kiosin. Byn sägs vara hemsökt av farliga och elaka andar och Kajarerna skyr därför byn som pesten. Detta försvårar all kontakt med ön ytterligare. Ön är nämligen omgiven av farliga rev och den enda någorlunda säkra platsen att lägga till vid är just byns naturliga hamn. Karpon Karpon är den västliga av de två mindre öarna. Karpon är en bergig ö utan skogar och någon annan större växtlighet. Här lever Siosernas alla ankor. Befolkning är samlad till huvudorten Rachin. De få människor som lever här får finna sig i att inte har något mänskligt sällskap. Ankorna pratar dessutom nästan aldrig med människorna, vilket har gjort att Kajarerna anser att ankor är ett arrogant släkte och bör behandlas därefter. Av denna andledning håller sig ankorna för sig själva. Vulkanöarna De två vulkanöarna är bara två klippor som sticker upp havet. Emellan åt skickar den västra av dem, Mabue, iväg några moln av aska. Ibland får även den andra vulkanen, Er-Mabue, utbrott men då av ett mycket allvarligare slag. Eftersom mycket vatten förångas vid vulkanutbrotten sveper ibland stora dimsjok in över sydöstra Haite. Om dimman kommer samtidigt med ett askmoln från Mabue blir det så gott som omöjligt att se något som mycket som femton centimeter framför en. Askdimman kan också vara farlig om man andas in för mycket av den. Den kan då ge upphov till kraftig halsbränna ( en RP som utsätts får slå mot 10 med sitt IMF). För att det ska ge verkan krävs att man utsätts för askdimman i åtminstone i tio minuter. Små holmarna De små holmarna är helt vanlig små bergiga skogs bekläddda öar. Det bor ett fåtal människor på öarna men de är i stort sett obebodda. Kajarerna Kajarerna är ett stolt men vänligt folk. De förväntar sig att besökare uppträder hövligt och korrekt, men kräver mycket mer av andra Kajarer. Främlingar tas väl emot av Kajarerna (bortsett från ankor) och inbjuds ofta till många evenemang. Kajarerna tycker om att höra sagor och berättelser av olika slag och besökare får därför ofta berätta om vad som pågår ute i världen. Kajarerna är indelade i klaner (13 st) som kämpar med varandra om makten i rådet. Denna kamp brukar kallas "rådets spel". Kampen inom rådet berör bara de högst uppsatta och de flesta bryr sig inte mycket om klanernas kamp. Även inom Klanerna intrigerar man för att skaffa sig mäktiga ställningar. Kajarerna är aningen längre än vanliga människor. Hårfärgen är oftast svart, ibland dock röd eller brun. Ögonen är vanligen gröna eller blå. Hudfärgen är ibland lätt brun men vanligtvis i samma ljusa färg som de flesta erebiska folkslag. Kajarerna är inte av någon som helst jorisk härkomst och man levda isolerat fram till Jorpagnas sista dagar. Hade inte den tredje konfluxen kommit skulle Jorpagna förmodligen slukat Siosiserna. Siosiserna klarade sig oskadade undan konfluxen och mörker tid och ca 50 eO tog man upp handeln med Ereb igen. SMI 3T6+1 12 Tala kajari B4 KAR 3T6+1 12 Simma B4 STO 3T6+2 13 På Sioserna talas kajari, ett språk som påminner en del om italienska i uttalet. Kajari är inte besläktat med de joriska språken och är därför myckat svårt att lära sig (dubbel kostnad för BFV 4-5) tala flytande. Ankorna Ankorna på Karpon är enbart vita. De är ättlingar till en grupp fördrivna ankor. Detta har fått ankorna att från barndomen växa upp till en melankolisk samling individer. Ankorna bryr sig inte om sin omgivning vilket Kajarerna missförstår och tar som arrogans. Ibland förliser några skepp längs Karpons kuster. De förlisna tas väl om hand men efter som ingen verka bry sig om något så lämnar de förlisna ofta ön skakade in i sitt innersta av upplevelserna på där. Ankorna är inte på något sätt elaka, bara melankoliska. Detta märks bland annat på lugnet som alltid råder på ön och på att ingen någonsin skrattar och att inte ens barnen lekar. Besökare kan ibland se ung ankor som nyss lärt sig tala sitt ingripna i ett dyster samtal om alltings meningslöshet. Det föds väldigt lite barn bland ankorna och därför minskar hela tiden ankstammen. Ankorna är inte skattade eftersom de män som sänts ut för att hämta in skatten fått tala med ankornas åldersman som med dov stämma förklarat alltings meningslöshet. Eftekten har vanligtvis varit att skattemänen återvänt gråtande eller som melankoliska filosofer. Styrelsesätt Sioserna styrs av ett råd bestående av de sju mäktigaste klanerna. Varje klan som blir invald får föra med sig fyra men till rådet. Klanerna väljs genom att alla medborgare som är över tjugo och har fast inkomst källa får rösta på en klan. De sju klaner som får flest röster hamnar i rådet. De stora klanerna har därför störst chans att hamna i rådet eftersom klan medlemarna oftast röstar på sin egen klan. Rådsreprensetanterna väljs för tjugo år, efter det blir det nya val. De treton klanerna är som följer (antalet medlemmar står inom parentes): Delfinens klan (3000) Sköldpaddans klan (5500) Vildkattens klan (2000) Grisens klan (2000) Tjurens klan (1000) Hjortens klan (5000) Örnens klan (3000) Råttans klan (4500) Vargens klan (3000) Trastens klan (8500) Påfågelns klan (4000) Ormens klan (7000) Ankornas klan (1500) De olika klanernas märken brukar vara en bild av klan djuret. Klan märket brukar finnas på alla kläder. 617 eO kommer nästa val att stå. För tillfället sitter Trasten, Ormen, Sköldpaddan, Hjorten, Råttan, Påfågeln och Vildkattens klan i rådet. Rådet möts varje månad för att överlägga, detta sker privat och den enda som lyssnar är en skrivare som förtecknar vad som sägs. Vid nyår hålls dock ett öppet rådslag då alla får komma och lyssna och även ställa frågor. Varje klan håller sig med egna krigare och någon gemensam armé finns inte. Klankrigarna tar hand om brottsligheten i klanens kvarter. En brottsling döms alltid av sin egen klan som ofta är hårdare en de övriga klanerna skulle vara. Brott som förräderi, spionage, brott där de anklagade inte tillhör någon klan samt sådana som påverkar alla klaner döms dock av rådet. För att bli medborgare krävs att man har bott på öarna i minst fem år samt att en klan tagit upp personen. Detta sker oftast genom giftemål men inte alltid. När någon gifter sig tillhör paret efter bröllopet kvinnas klan ( ifall det inte är en kvinna som är utlänning och inte tillhör någon klan). Nedan följer ett urval lagar med straffet efter snedstrecket: Mord/döden genom hängning Dråp/ straffarbete i 15 år eller landsförvisning Förräderi/döden genom hängning Spionage/döden eller livstid straffarbete Våldtäkt mansbot till offret (5000-8000sm) Misshandel/mansbot till offret (5000-8000sm) Stöld/Böter och/eller straffarbete Det finns inga riktiga fängelser och varje klan ansvarar för sina egna straffångar. Straffångar får inte behandlas som slavar utan måste få mat och husrum enligt lagen. De får däremot pressas nästan hur långt som helst i arbetet. Klanarenas straffångar brukar arbeta med saker som gatläggning och reparationer av kajer och offentliga hus. För mindre förseelser, typ snatteri brukar spöstraff vara en vanlig bestraffning. En annan lag är att icke medborgare inte får bära tyngre vapen än dolk eller kortbåge så länge de befinner sig inom siosisernas gränser ( vilket nog irritera vissa Rp som föredrar bastardsvär, tvåhandsyxor, långspjut, armborst och liknande vapen), vapnen lämnas i ett tulhus där man får ett kvitto som man använder när man lämnar öarna. Om någon kommer på en med att ha vapen med sig får man böta en mindre summa var efter man förvisas från öarna för de närmsta tio åren. Religion På sioserna dyrkas gudafamiljen Arkerna. Sioserna anser att Arkerna är urgudarna och från dessa har alla andra gudar uppstått, vissa av dessa nyare gudar är onda och vissa är goda. Urgudarna dyrkas med mässor offer. Gudarna är sju till antalet. De sju urgudarna är som följer: Haukos: Haukos är den äldsta av gudarna och alla andra härstammmar från honom. Haukos ser inte gärna attt det kommer till fler gudar efter som hans kraft minskar för varje ny gud som kommer till. Haukos föddes ur det ytersta djupet bortom alla världar sägs det. Haukos färg är svart men han är en stillsam gud, inte ond på något sätt. Haukos är gudarnas rådgivare efter som han är äldst och hans minnen sträcker sig eoner längre tillbaka än de andra gudarnas minnen. Soron: Soron är ljusets och eldens gud. Soron är gudarnas smed och hans lärjungar smidder gyllene blixtar åt smeden som i vrede förmörkar himlen och med blixtar sätter eld på syndares hus. Om ett hus träffas av blixten ansess huset vara förbannat. Om man ser en blixt från klar himlen ansess det som ett mycket bra tecken, särkilt om en havande moder ser det, då ansess det betyda ett framgångs fyllt liv för barnet. Sorons färger är rött, gult och lysande vitt. Nianve: När Soron är vred är det bara hans hustru Nianve som kan stila Sorons ilska. När det händer faller regnet samman med blixtarna. Nianve är en mycket viktig gud för alla bönder. Hennes färg är mörk blått. Eberon: Eberon är dödens och den evige tystnadens gud. När människor dör färdas de till dommar salen. Där dömms de till antingen helvetet, De grå salarna eller Maior. I helvtet plågas syndarnas själar en uttmätt tid och kommer sedan till De grå salarna. De grå salarna är dystra hallar där de döda vandrar som skuggor intill tidens ände. Hit kommer de flesta människosjälar. De riktigt rena själarna kommer till gudarnas land Maior. På stora slätter, djupa ljusa skogar. i höga berg och på vackra öar får de döda leva tillsammans med gudarna. Eberon har ingen särsklid färgmen brukar gestaltas med en kläddnad färgad i alla tänkbara färger för att vissa att han härskar över alla gudar. Aioni: Aioni är fruktbarmhetsgudinnan och djurens gud. Aioni är nykfull gudina som inte dyrkas med mässor och offer. Aioni är tillfredstäld om alla bara ämnar henne en tanke varje dag, något som så gott som alla gör, medvetet eller omedvetet. Aioni kallas även jägarinan och skogsdrottningen. Befolkningen på Sioserna anser att alverna är Aioni barn och vissar dem därför särkilt stor respekt. Anledningen till detta är att det sägs att Aioni ibland tar sig en mänsklig älskare och att älvfolk är att resultat av detta. Aioni lever i de djupa skogarna, både de i Maior och de på Altor. Aionis färg är grönt. Viorin: Viorin är havets och vindarnas gud. Han är snar till såväl vrede som till vänlighet och är sjömänens särskilda skydddsgud. Viorin är tillsammans med Aioni festens och mirakelns gud. Viorins präster måste leva i askes, till skillnad från de andra gudarnas präster, efter som de ansess ha gift sig med havet och vindarna när de blir präster. Hazew: Hazew är ondskans gud och han är ondskan, habegäret, själviskheten och anarkismen personifierad. Hazew dyrkas inte öppet, de som gör det blir oftast brännda på bål. De övriga urgudarna har drivit bort Hazew från Maior. Hazew har däför slagit ner sig ned i helvetet och han bryr sig vanligtvis inte om sina dyrkare. Vid Hazews mässor offras djur och människor som tecken på aktning. På Sioserna begravs de dödas aska i gravkullar, varje klan har en (det är dock bara framstående personer som läggs i gravkullarna). Totalt finns det fjorton gravkullar, i den fjortonde begravs utlänningar. I religonen ingår även ett antal högtider, de viktigaste beskrivs nedan: Pärlfiskardagen: Firas den förste i spire. Innan man börjar pärlfisket hålls en mässa till Viorin. Om man ser en delfin den här dagen är det ett gott tecken. Soldagen: Soldagen firas dentjugonde i sole. Hela dagen festar man och på natten hålls en mässa till Soron. Vid denna gudstjänst deltar alla klaner samtidigt. Mässan hålls ute på stora fält dät man tänder bål och sjunger. Pärlfiskardagen: Firas den förste i skörde. Innan man börjar pärlfisket för andra gången varje år hålls en mässa till Viorin. Om man ser en delfin den här dagen är det ett gott tecken. Årsdagarna: De fem sista dagarna på året ängnas åt årets största fest. Genom städerna och byarna går stora karnevler. Det hålls vanligtvis tävlingar av olika slag. Under dessa festligheter är det myckett populärt med berrätleser och olika slags gyckel. Armén På Sioserna finns ingen fast armé utan klanerna har sina egna klankrigare som används som millitär, polis, livvakter av viktiga personer osv.. Klankrigarna är vanligtvis utrustade med sablar tillsammans med sköld och dolk. Spjut och krossvapen är inte heller ovanliga. Tvåhands vapen är däremot sällsynta. När det gäller avståndsvapen är kastvapen och bågar det vanligast, armborst används så gott som inte. När det gäller rustningar är läder eller vanliga brynjor populära. På huvudet brukar en öppen hjälm bäras. Den siosika flottan är stark men splittrad. Skeppen är först och främst gallärer (lätta och tunga) och chebecker. Om Sioserna skulle bli anfallna krävs det att klankrigarna slår sig ihop för att kunna bjuda motstånd. Yrket som klankrigare är öppet för bägge könen men det är mest men som blir det. De flesta klankrigare är mellan 20 och 30 är gammla, befälen något äldre.