14 00
p� l�rdagen skulle " Schlager Martin "
g�ra entr� p� Maribergs k�pcentra.
Publiken fick sig en glad �verraskning,
han kom n�mligen inte ensam..

Klockan �r lite �ver 12 p� S�ndagsf�rmiddagen n�r jag kliver in i Mariebergs k�pcentra. D� har det inte hunnit komma s� v�ldigt mycket folk �nnu, s� st�mningen �r fortfarande som den brukar vara, lite l�tt kaotisk..

Jag har st�mt tr�ff med Fredrik som jobbar p� skivaff�ren "Rocks records", det �r de som har ordnat s� att Martin kommer, och det �r �ven de som s�ljer skivorna vid signeringen.

Jag �r allts� lite tidig. Men jag g�r �nd� in f�r att se till s� att han inte har gl�mt bort mig och det har han inte. Men han tycker att vi ska v�nta lite med att g� upp, upp till "balkongen" d�r Martin senare ska signera sitt album. Det ser ut som en balkong ungef�r, n�r man st�r d�r s� ser man ner p� scenen. S� jag, och min brorsdotter som ocks� g�rna f�ljer med, best�mmer oss f�r att g� och k�pa en bukett rosor �t honom, f�r det kan ju va trevligt att ha n�nting att l�mna till sin idol.

N�r vi g�r ut fr�n blomsteraff�ren s� �r det inte obem�rkt att folk har b�rjat samlas kring scenen, som dess-utom �r f�rsedd med kravallstaket. Fast�n klockan endast �r omkring 12.30. N�r vi har k�pt oss en bukett som vi delar p�, s� g�r vi runt d�r med fj�rilar i magen och ett stort plakat i fam-nen, och vet inte riktigt vad vi ska ta oss till. Det �r �nd� Sveriges just nu st�rsta ton�rsidol och en utav de medverkande i �rets melodifestival som kommer! Det m�rks verkligen, rosor k�ps i l�nga rader, f�r�ldrar och sm�tjejer kommer springande och fr�gar n�r "han" kommer, ljudniv�n �r p� v�ldigt h�gniv�, och stressfaktorn stiger.

Vi �r inte helt popul�ra n�r Fredrik f�rklarar f�r arrang�ren att han ska ta med oss upp, �verallt ser vi tjuriga och barska blickar fr�n avundsjuka ton�rstjejer.. Arrang�ren blir ocks� han lite sm�sur, men Fredrik ger sig inte och jag k�nner mig v�ldigt stolt n�r jag t�tt efter Fredrik och Paula g�r upp f�r trappan.

M�nniskor ropar oavbrutet fr�n ALLA h�ll, skriker, skrattar, men framf�r allt s� f�r vi fr�gan " Varf�r f�r ni vara d�r inne? " ett antal g�nger. Sedan �r det en oerh�rt l�ng v�ntan ( k�nns det i alla fall som.. ) Men det h�nder ju saker hela tiden. Det �r folk som skrikande och febrilt letar efter en plats att st� p�. Det sitter folk i avst�ngda rulltrappor, de �r avst�ngda p� grund av s�kerhetsrisken, och de sitter som packade sillar.. Det kl�ttrar folk �verallt f�r att f�rs�ka hitta en h�la att st�, sitta, eller ligga i. Ja det h�nger till och med m�nniskor som apor i r�ckena.., och �nd� har inte ens Martin kommit �n!

N�r vi sitter d�r ett tag och dr�mmer oss bort t�nkande p� vad vi ska s�ga n�r " Han " kom-mer, s� f�r vi en sm�rre chock n�r vi efter ett tag g�r bort och tittar ner och ser att folkmassan har vuxit till en 6 - 7000 personer! Vissa s�ger att de uppgifterna inte st�mmer, men det �r i alla fall vad arrang�ren ropar ut i h�gtalarna, samtidigt som han informerar om hur man ska upptr�da f�r att s� f� som m�jligt ska komma till skada. Han liknar kravallstaketet vid en kundvagn och f�rklarar att om alla h�r inne v�ger 50 kg, s� �r det inte s� sk�nt att bli intryckt i en kundvagn med en kraft av mer �n 50 ton..
F�rutom det s� cirkulerar det hela tiden flera stycken vakter och poliser, som ofta skriker " D�r f�r man inte sitta " eller " G� ner d�rifr�n! " Och f�rutom alla dessa ljud s� spelar Fredrik och kompani oavbrutet " ( Du �r s� ) Yeah Yeah wow wow " p� h�gsta volym..

Ungef�r klockan 13 45 f�r vi en glad nyhet i h�gtalarna:
" Martin har precis klivit innanf�r d�rrarna och han meddelar att han �r oerh�rt laddad!! "
Folk b�rjar genast skrika och som skjutna ur en kanon leta efter honom, men ingen ser honom. Inte f�rr�n han precis klockan 14, inte en minut senare, �ntrar scenen.

Hela mini - konserten, best�ende av fyra l�tar, b�rjar mycket komiskt. Martin g�r fram till mikrofonen och drar ig�ng med sin favoritl�t
" Neon ", och det f�rsta han sjunger �r: " Ni f�r g�rna skratta " Det �r inte m�nga som skrattar desto fler skrik, tjut och.. eh.. fl�mtningar.. h�rs. Enda nackdelen d�r vi sitter ( backstage ) �r att precis p� den kanten s� �r det n�gra stora v�xter och i taket h�nger en stor skylt som skymmer, s� det g�r inte att ta s� bra fotografier fr�n scenen tyv�rr.

Men vi ser honom i alla fall, Martin i egen h�g person! Efter " Neon " l�ten som f�rtj�nar mycket mer ber�m �n vad den har f�tt, s� blir det fler l�tar. D�ribland " ( Du �r s� ) Yeah yeah wow wow ", l�ten som har f�tt s� mycket ber�m man kan beg�ra. Det har blivit ett uttryck bland ungdomar att s�ga s� till varandra. S� nu beh�ver inte Martin inte g�ra s� mycket mer �n att h�lla ut mikrofonen �ver folkmassan!

N�r vi st�r d�r och skriker i v�r ensamhet� S� s�ger jag till Paula att hon i alla fall m�ste prova att ta ett kort p� honom n�r han upptr�der, s� hon b�rjar att rota efter kameran i v�skan. D� h�r jag att n�gon kommer, jag v�nder mig om och gissa vem som st�r bredvid mig d�?!? Jo d�r st�r Dilba, s�ngerskan som dessutom �r f�rlovad med Martin!
Jag och Paula bara tittar p� varandra och t�nker ungef�r som: " D�r �r Dilba, men hur kom hon hit?

" Vi hinner inte t�nka s� l�nge p� det, f�r vi rycker tag i v�ra kameror och fr�gar om vi f�r ta n�gra kort tillsammans med henne. Sn�ll som hon �r s� f�r vi s� klart ta kort och autografer f�r vi ocks�.
S� vi missar en del av Martins upptr�dande d�, och efter det s� blir det inte heller s� mycket skrikande fr�n v�r sida. Hur kul �r det att st� bredvid Dilba och skrika som en tok f�r att hennes kille �r snygg�??

Folket d�r nere har inte hunnit m�rka att hon har kommit, s� de st�r och skriker allt vad de har, det h�rs verkligen att de tar i fr�n t�rna.
De hoppar, skriker och g�r allt f�r att f�nga Martins uppm�rksamhet, men Dilba bara ler, vad �r hemligheten Dilba�
N�r varje l�t �r slut s� kommer ett jubel utan like, och d� st�r hon liten som hon �r och klappar h�nderna lite f�rsiktigt. Men i och f�r sig, hemligheten �r v�l att hon har ju redan hans uppm�rksamhet!!

Efter de fyra l�tarna h�rs det i h�gtalarna: " Nu blir det skivsignering p� balkongen, och det g�ller bara skivsignering inget annat. F�r om han ska b�rja skriva p� armarna s� f�r han sitta h�r tills n�sta h�st! "
N�gon minut senare kommer Martin och hans gitarrist upp och d� �r det sannerligen slut p� lugnet �ven h�r uppe!

Jag som redan har k�pt min skiva st�r d�r och v�ntar med rosorna i h�gsta h�gg. Martin b�rjar prata med Fredrik om n�got som jag inte riktigt h�r, men jag tror att det �r n�got som han tycker att Martin ska g�ra. Men Martin tittar bara ut �ver den enorma k�n och s�ger " Nej, men jag m�ste b�rja skriva nu annars blir jag aldrig f�rdig! "

I trappan turas poliserna om att st�, f�r att hindra att f�r mycket folk springer upp samtidigt. F�r nu �r det verkligen kaos allts�!
( Tycker �tminstone jag som inte har detta som yrke.. ) Rulltrappan som g�r precis f�rbi d�r vi sitter �r inte avst�ngd, s� d�r �ker det oavbrutet ungef�r dubbelt s� m�nga som rekommenderas. De skriker " Martin" "Dilba" "kolla hit" plus mycket annat. Det �r inte helt ofarligt att sitta d�r vi sitter, allts� p� sidan bredvid "stj�rnorna", med dem p� den ena sidan och rulltrappan p� den andra..

Man vet aldrig riktigt vad man kan f� i huvudet, det kommer b�de det ena och det andra kan vi meddela.. Rosor, adresslappar, ballonger och nallebj�rnar bland en hel del annat. Lyssnar man riktigt noga n�r det kommer en nallebj�rn kan man h�ra Martin viska.. : " Kolla vilken gullig en� Dilba, den kan du f�! " Det �r oerh�rt m�nga som hela tiden ropar p� Dilba, men det �r nog lite d�rf�r att hon inte kan l�ta bli att reagera, utan hon vinkar hela tiden tillbaka.

Martin han kramas, fotograferas, skriver och skakar hand helt oavbrutet. Men det �r m�nga som tar �ven Dilbas autograf p� Martins singel, som dessutom blir sluts�ld! D� h�r vi martin s�ga: " Men Dilba.." " Men det �r okej.." svarar hon, fortfarande lika glad. " Men du jobbar ju inte idag " s�ger Martin, mest f�r hennes egen skull, men nog ocks� en smula avundsjukt..

N�got som ocks� �r efterfr�gat �r att de ska h�lla om varandra framf�r kamerorna, och det verkar de vilja g�ra mer �n g�rna, men generade ser jag allt att de blir..
De sitter d�r tills ungef�r 15 50 innan de b�rjar plocka med sig alla g�vorna, vilket blir ett flertal pappkartonger fyllda till bristningsgr�nsen�

Jag avslutar hela kv�llen med en * Bamsekjjam * av Dilba och en inte lika entusiastisk ( det �r nog f�r att det �r lite sv�rt att kramas med en massa godis och blommor i famnen ) men �nd� en kram av Martin!

Text: Carro Thuring 1999