Att framkalla svartvit film är enkelt. Det mesta av arbetet kan utföras i vanlig rumsbelysning. Fördelen med att framkalla negativen själv är att man har full kontroll över resultatet. Dessutom får man det gjort med en gång.

Man ska vara noggrann med att följa instruktioner för tillblandning av kemikalier samt noggrannhet med tidtagning och temperatur. Renlighet är också viktigt, man vill inte ha damm eller smutspartiklar som sitter fast på negativen.

När man hanterar kemin är det en god idé att använda ett par plasthandskar och ett förkläde som skyddar mot stänk. Man skall även akta sig för att förorena kemikalierna och äventyra den kemiska processen. Generellt gäller regeln att det inte är så farligt om några droppar vätska vandrar samma väg som filmen genom processen, men i andra riktningen är det allvarligt. Framkallare i fixet går bra men inte fix i framkallaren.

Innan du börjar bör följande saker finnas till hands:

* Ett absolut ljustätt rum ( För att ladda dosan med film )

* Dammfritt utrymme ( För att hänga upp filmen på tork )

 
Utrustning

* Framkallingsdosa

* Termometer ( För att mäta temperaturen på vätskorna. )

* Sax

* Kapsylöppnare ( Eller speciell filmutdragare )

* Mätglas ( Använd olika för fix och framkallare )

* Trattar ( Använd olika för fix och framkallare )

* Klämmor ( Till att hänga upp filmen för torkning )

* Sköljslang ( Till framkallningsdosan, inte nödvändigt )

* Klocka ( Med sekundvisare )

* Två flaskor ( För förvaring av tillblandade vätskor )

* Negativfickor

 
Kemikalier

* Filmframkallare

* Avbrytningsbad ( Inte ett måste, men rekommenderas )

* Fixerbad ( Finns i form av snabbfix och vanligt fix )

* Vätmedel

Förvara kemikalierna i flaskor med tydliga etiketter.

Skriv upp tillredningsdatum för hållbarheten är begränsad, då vet du när det är dags att byta kemikalier. Anteckna efter hand hur många filmer som framkallats.

Bruksanvisningen anger vanligtvis hur många filmer som kan framkallas/ fixeras innan kemikalierna är förbrukade.

Man brukar förlängs framkallningstiden något för varje film som kompensation för att framkallaren successivt förbrukas, mer om detta står på förpackningen.

Obs! Vissa framkallare används bara en gång.

Kontrollera temperaturen ppå kemikalierna. Filmens eller framkallarens datablad ger besked om vilken temperatur det ska vara.

Vanligen är det 20 eller 22 grader. Spola flaskans utsida med kallt eller varmt vatten tills framkallarens temperatur är den rätta.

Man börjar framkallningen med att ladda filmen i framkallningsdosan.
Dosan ska laddas i absolut mörker. Ta god tid på dig att lära dig ladda filmspiralen ordentligt ( träna med en kasserad film i dagsljus - och i mörker ).
När framkallningsdosans lock har satts på kan man arbeta i fullt ljus.

En garderob eller en toalett utan fönster fungerar bra. Men se upp, ofta läcker ljus in under dörren eller genom ventiler. Man måste vara i mörkret några minuter innan ögonen registrerar savga ljusläckor. Man kan täta med ett tygstycke eller handduk.

Från och med nu måste det vara totalt mörkt.

Ta ut filmen ur kassetten genom att bända bort locket med hjälp av en kapsyl-öppnare. Ta ut filmen ur filmkassetten, klipp till filmänden så att den blir rak och hörnen en aning rundade. Det gör det lättare att ladda filmen i dosan. Träd in filmänden i spiralen, in genom de två v-formde taggarna som sticker in och förbi de två metallkulorna. Mata på hela filmen genom att vrida på spiralens halvor fram och tillbaka. Träd på spiralen på axeln och stoppa ned den i dosan. Stäng locket ordentligt. Därefter kan belysningen tändas och resten av arbetet kräver inget mörkrum.

Det går utmärkt att utföra själva framkallningen i badrummet eller köket.
Välj helst en plats med tillgång till rinnande vatten och ytor som inte kan förstöras utifall att man spiller t.ex. på diskbänken.

Det som man bör tänka extranoga på är framkallarens koncentration och temperatur, framkallningstiden och agiteringen. Om man slarvar med något av dessa punkter kommer slutresultatet att variera.

Farmkallningstabellen anger hur lång tid filmen ska framkallas vid en viss temperatur. Det finns ofta flera kolumner med olika temperaturer, t.ex. 20, 22 24 grader. Ju varmare desto kortare framkallningstid. Om temperaturen avviker för mycket från den rekommenderade måste framkallaren värmas eller kylas i ett vattenbad till rätt temperatur.

Framkallningstiden är viktig. Tag tiden från det ögonblick du börjar hälla framkallare i dosan. Nu är det viktigt att hela filmen blir ordentligt dränkt i framkallaren men lämna lite luft kvar i dosan den är viktig för agiteringen.

Inga luftbubblor får fastna på filmen. Det kan vara bra att i inledningsskedet knacka dosan hårt i bordet några gånger för att avlägsna luftbubblor på filmen.

Agitera ( rör om ) ordentligt de första 30 sekunderna. Bäst brukar det vara att vända upp och ner på dosan några gånger. Sätt ned dosan när de 30 första sekunderna har passerat. Upprepa proceduren men en halv minuts mellanrum men agitera bara under 5 sekunder varje gång. Varken för mycket eller för lite agitering är bra.

Häll ur framkallaren när det återstår c:a 10 sekunder av tiden. På så sätt kan avbrytningsbadet hällas i vid rätt tidpunkt.

( 50-75 ml hushållsättika till 1 liter vatten ).

Det finns även färdigt stopp att köpa.

 Använd snabbfix som spädes enligt fabrikantens anvisningar. Fixera så länge som förpackningen anger och håll samma temeratur som tidigare.

 Häll på fixet och agitera på samma sätt som med farmkallaren, dvs agitera

de första 30 sekunderna och sedan 5 sekunder på varje halvminut. Häll sedan tillbaka fixet i flaskan. Filmen påvärkas inte längre av ljuset.

 Det utblandade fixet kan användas flera gånger, man får lägga på lite tid på fixeringstiden ju mer fixet är använt. Ett lämpligt sätt att kontrollera vilken fixeringstid man skall använda är efter regeln: "fixeringstiden är dubbla klarningstiden". Klarningstiden är den tid det tar för fixet att lösa bort de grå silversalterna. Gör så här, doppa i vanligt ljus ner en filmbit i fixet och kontrollera hur lång tid det tar för filmbiten att bli helt klar. Fördubbla denna tid och du har en lämplig fixeringstid.

Efter fixeringen skall filmen sköljas ren från kemikalier. Eftersom filmen nu inte är ljuskänslig, kan resten av processen utföras i normalt ljus. Antingen öppnar man locket på dosan och låter filmen skölja under rinnande vatten eller med en speciell slang som passar till de flesta kranar och som man fäster i dosans mitten hål, så blir sköljningen effektivare.

Skölj under rinnande vatten. Se till att i vattentemperatur ligger runt 20 grader innan du börjar att skölja filmen. Håll ett öga på temperaturen under hela

sköljtiden. Filmen kan ta skada av för varmt vatten och i för kallt vatten sköljer inte ur fixet tillräckligt effektivt. Skölj i 10 till 20 minuter beroende på metod.

 Om man vill så kan filmen torkas bort från eventuellt överflödigt vatten men en speciell filmavtorkare eller en bit fuktigt sämskskinn eller annan mjuk trasa.

På den blanka sidan, ej på emulsionsidan. Detta är inget som rekommenderas för en nybörjare för filmen repas lätt.

 * Ett underexponerat negativ har fått för lite ljus vid fotograferingen och blir därför för ljust ( tunt ); den färdiga bilden kommer att sakna detaljer i skuggorna.

* Ett rätt exponerat negativ ger kopior med detaljer både i skuggor och dagrar.

1. FÖRBEREDELSER

* Blanda till kemikalierna ( framkallare, stoppbad och fix ).

* Häll framkallaren i förvaringsbehållarna.

2. LADDNING AV DOSAN

Utförs i totalt mörker

3. FRAMKALLNING

* Öppna det lilla plast locket på dosan.

* Häll på framkallaren och börja ta tid.

* Stäng plastlocket och knacka dosan några gånger i bordet.

* Agitera första halvminuten och sedan cirka 5 sek. var 30 sek.

* Häll tillbaka framkallaren i behållaren då 10 sek. återstår.

 
4. STOPPBAD

* Häll i stoppbadet.

* Agitera i cirka 30 sek. och häll sedan ut stoppbadet.

 
5. FIXERING

* Häll på fixeringen och börja ta tid.

* Agitera som tidigare.

* Efter cirka halva tiden så är inte filmen ljuskänslig längre.

* Efter fixeringstidens slut, häll tillbaka kemin i behållaren.

 
6. SKÖLJNING

* Låt filmen skölja i 10-20 minuter.

* Även detta runt 20 grader.

 
7. VÄTMEDEL

* När sköljen är avslutad, häll i några droppar vätmedel i vattnet.

* Agitera några sekunder.

8. TORKNING

* Plocka ut filmen ur spiralen.

* Eventuellt torka bort överflödigt vatten från filmen.

* Häng den på ett dammfritt ställe i en filmklämma.

* Använd även en filmklämma nertill.

Utrustningen

Det finns två alternativ när det gäller utrustningen: man kan antingen hyra mörkrum eller inreda ett själv. Det mest ekonomiska ifall man inte har en mycket stor produktion av bilder är att hyra. Om man ändå väljer att inreda ett mörkrum, så rekommenderar jag att man köper en förstoringsapparat eller en komplett utrustning begagnad.

Startpaketet för mörkrummet finns att köpa hos fotohandlarna. Både paket där allt ingår och men även paket som saknar förstoringsapparat och exponeringsur.

Vad man först och främst behöver är ett mörkrum. Det går att hålla till var som helst bara utrymmet går att mörklägga. Lokalen bör ha rumstemperatur, god ventilation utifall rummet är litet. Fönster kan täckas för med svart plast och tejp. Det är en fördel om det finns tillgång till rinnande vatten i mörkrummet eller strax intill.

Följande utrustning är lämplig att starta med:

* Termometer.

* Förstoringsapparat med hyggligt objektiv.

* Timer.

* Akriskop.

* Avmaskningsram

* Fyra eller fem framkallningsskålar

* Pincetter till skålarna

* Mörkrumsljus

* Pappersframkallare

* Stoppbad

* Fixeringslösning

Plastpapper eller RC-papper är ett papper som är gjort av plast, på pappret har man lagt en tunn hinna emulsion som bilden skall fastna på. Detta är lättast att använda. Med pastpapper får man fram sitt betydligt snabbare än med barytpapper.

Vad skall man som nybörjare välja?

Börja med ett blankt multigrade plastpapper. Med multigrade papper blir det billigare att komma igång för det räcker att köpa en kartong och man får lättare fram ett bra resultat än om man väljer baryt. Blankt papper är i mångas ögon inte så tilltalande. Men de ger klart bäst svärtningomfång, med avsevärt bättre maxsvärtning än mattpapper. Detta gör att man har lättare för att utvärdera resultatet och lättare för att kopiera snygga bilder.

Hårdhetsgrader

Negativets kontrast varierar beroende på en rad faktorer som t.ex. hur filmen framkallats och hur ljuset var vid fotograferingstillfället och motivets

karaktär m.m. Därför behövs flera hårdhetsgrader av papper. Genom att välja olika pappersgradationer får man en bild med den hårdhet man önskar.

Ett "mjukt" papper ger lägre kontrast än ett "hårt". Pappersgardationer brukar anges som tal mellan t.ex. 1 och 5 där 1 är det med lägst kontrast och 5 det med högst. Mitt emellan, d.v.s. 3, är vad man kallar normalt papper.

Det finns graderade och multigraderade papper

Multigraderade papper har variabel kontrast: en och samma pappersort ger olika kontrast beroende på vilket färgfilter som sätts i förstoringsapparaten. Man får då använda en förstoringsapparat för färg eller köpa lösa filter som man lägger i förstoringsapparaten för att justera kontrasten i kopian. Kontrasten regleras alltså med hjälp av olika färger.

Graderat papper är papper som har en förutbestämd gradation ( hårdhet ) och man måste köpa in flera kartonger av samma papper för att få olika gradationer.

Negativet skall läggas i "upp och ner" och med blanka sidan upp. Storleken på bilden justeras genom att man höjer eller sänker förstoringsapparaten. Justera förstoringsapparatens höjd och skärpa tills beskärningen av bilden är perfekt. Fin justera skärpan med hjälp av ett akriskop. Du måste följa efter med
skärpe-inställningen när förstoringen ändras.

Blända ned objektivet ett par steg. Ifall bilden du ska göra bara är omkring
9x12 cm kan det vara praktiskt att blända ned ännu mera för att undvika att exponeringstiden blir mycket kort. Försök få en exponering som ligger mellan

Provbilden

Gör ett första prov på normalt papper. Provremsan bör bestå av ett halvt fotopapper och skall belysas med fyra olika tider. Lägg in pappret i avmaskningsramen. Se till att pappret skiktsida kommer uppåt. Den första provbilden görs för att utröna hur länge pappret behöver belysas vilken hårdhetsgrad som behövs.

Täck ¾ med en kartongbit och exponera ca 5 sek. Flytta kartongen så att halva pappret täcks och exponera ytterligare 5 sek.

Flytta igen, denna gång så att ¼ täcks och exponera 5 sek. Exponera slutligen hela pappret i 5 sek.

Nu har pappret blivit exponerat 5, 10, 15, 20 sekunder i fyra olika fält. Framkalla provbiten enligt anvisningarna nedan. Bedöm vilken som verkar vara lagom ljus.

Ifall alla tre fälten på provbiten är för ljusa är det bara att göra en ny provbild med lägre exponeringstider. Är alla fälten för mörka blir det givetvis kortare exponeringstider i stället. Från kameran är man van vid att en lägre exponeringstid ger en ljusare bild, men nu arbetar vi ifrån ett negativ och därför blir det tvärtom: mera exponering ger en mörkare bild.

Man kan också påverka exponeringen med bländaren. Ett lägre tal ( t.ex. bländare 8 i stället för 11 ) ger mera ljus och en mörkare bild. Därför kanske du finner att bästa exponeringstiden t.ex. ligger någonstans mellan 5 och 10 sekunder.

När vi fått fram en provbild där ett av fälten ser bra ut skall vi bedöma gråskalan, helst sedan den torkat och inte i för starkt ljus.

Är bilen för ljus eller för mörk? Titta på det ljusaste och det mörkaste i bilden. Finns det detaljer överallt? Eller är det ljusa alldeles vitt?

Om det ljusa i bilden är för ljust och det mörka är lagom, så är bilden för kontrastrik ( hård ) och då måste ett mjukare papper användas. Om det ljusa är för grått och det mörka för ljust är bilden för kontrastfattig ( mjuk ), använd i sådana fall hårdare papper.

Förstoringen

För ned pappret i framkallaren så att hela ytan snabbt täcks av vätska. Du kan använda en mörkrumspincett för att föra ned pappret den sista biten men undvik att peta på papperets skiktyta. Agitera ( rör om ) hela tiden genom att lyfta och sänka skålens ena kortända. Efter några sekunder börjar bilden växa fram. Pappret ska vara i framkallaren c:a 2 minuter

( se rekommendationen på framkallarens förpackning ). Det kan vara frestande att rycka upp bilden efter kortare tid ifall den verkar klar men gör inte det! Bilden ska utframkallas, annars blir den inte bra. Underframkallade bilder är grå och saknar riktig svärta.

Stoppbadet

Tag upp bilden ur framkallaren med hjälp av pincetten. Låt vätskan rinna av och för sedan ned kopian i avbrytningsbadet. Låt inte pincetten få kontakt med avbrytningsbadet. Se hela tiden till att pincetterna för framkallare, avbrytningsbad och fix bara kommer i kontakt med respektive lösningar. Bara några droppar avbrytningsbad eller fix kan förstöra framkallaren. Låt bilden ligga c:a 10 sekunder i avbrytningsbadet. Agitera under tiden. Det här badet stoppar framkallarens aktivitet.

Fixeringen

Tag upp kopian, låt den rinna av och för sedan ned den i fixerbadet. Fixera bilden så länge som bruksanvisningen för fixet anger det varierar mellan 30 sekunder och 5 minuter beroende på typ av fix. Agitera ett par gånger i minuten. Redan efter en halv minut kan rumsbelysningen tändas.

Skölj

Tag upp kopian ur fixet, låt den rinna av och för över den i sköljvattnet. Skölj i rinnande vatten i fem minuter. Vattentemperaturen ska vara omkring 20 grader. Om bilden sköljs för kort tid stannar en del fix kvar vilket ger upphov till fläckar på bilden efter en tid. För lång sköljning är inte heller bra eftersom vattnet då börjar tränga in under papperets plastade yta.

Tork

Pjattning och Efterbelysning

Pjattning innebär att man skuggar en del av bilden en stund under exponeringen så att den inte blir lika belyst som de övriga delarna. Motsatsen är efterbelysning som betyder att en del av bilden ges lite extra belysning efter den vanliga exponeringen.

Egentligen är pjattning och efterbelysning samma sak; man ger olika delar av bilden varierande exponering. Men metoderna är ändå olika och ibland passar den ena bättre än den andra. Skugga för kan man göra med händerna eller med s.k. pjattar som enklast tillverkas av ståltråd och papp.

För att man ska hinna med att pjatta eller efterbelysa får inte exponeringstiden vara för kort. Det kan därför bli nödvändigt att blända ned för att på så sätt förlänga tiden.

Pjatten hålls ovanför fotopappret under exponeringen, avståndet till papperet påverkar hur suddig konturen av skuggan blir. Ibland måste den hållas ganska nära pappret och ibland lite högre upp. I synnerhet ifall pjatten är fast på en ståltråd gäller det att inte hålla för nära papperet så att skuggan av tråden fastnar på bilden.

De flesta förstoringsapparater har ett rödfilter som går att svänga in under objektivet. Med det infällt kan förstoringsapparaten tändas utan att fotopappret exponeras och man kan i lugn och ro leta upp rätt läge för pjatten och göra en provpjattning.

Sväng undan filtret och börja exponeringen. Rör pjatten i små cirkelrörelser under exponeringen så blir inte kanterna av den tydligt avbildade på kopian.

För övrigt gäller gammal sanning: övning ger färdighet. Och glöm inte bort att det är från ett negativ vi arbetar. Om t.ex. en del av kopian blivit för mörk ska den ha mindre exponering.

En oval kartongbit fasttejpad på en ståltråd är standardpjatten. En specialpjatt tillverkas genom att lägga en kartongbit över avmaskningsramen,

rita av t.ex. konturerna av en horisont, och klipp sedan efter lingen. Kartong med hål i används då ett litet begränsat område ska efterbelysas.

Håll pjatten en bit ovanför avmaskningsramen och rör den i små cirklar så att skuggans kanter inte blir för skarpa. Det minskar också risken att skuggan av ståltråden fastnar på bilden.

* Lägg in det torra negativet i förstoringsapparaten med den blanka sidan uppåt.

* Blända upp objektivet fullt, på så vis hittar du lättare skärpan i bilden.

* Ställ in önskad storlek på bilden.

* Finjustera skärpan genom att använda en kornlupp. När silverkornen på bilden ser ut som sandkorn på pappret är skärpan bra inställd.

* Blända ner objektivet 2-3 steg.

Nu skall du framkalla kortet. Till det behöver du tre baljor. Dessa tre skall innehålla: framkallning, stoppbad, fixeringsbad.

2. Flytta sedan över pappret till stoppbadet ( vatten & ättika ), låt det ligga där i ungefär 20 sekunder.

3. Flytta över pappret till fixerbadet och låt det ligga där i c:a 11/2 minut.

4. Efter "fixbadet" skall du skölja det färdigframkallade kortet i

vatten i 5 minuter. Efter detta är det bara att torka korten och sedan är processen klar.