Hotellen, å andra sidan, har obegränsad tillgång, eftersom de lokala myndigheterna fruktar att annars bli övergivna av hotellindustrin och därmed den ekonomiskt nödvändiga turistnäringen. Vi får en glimt av det "ljuva livet" då vi smiter genom buskarna in på området kring det närmsta lyxhotellets simbassäng. Först sköljer vi av oss sand och salt i deras, som det tycks, konstant rinnande duschar, och sedan dyker vi i den stora, kristallklara poolen. Anna säger att under den hetare delen av året måste den lokala befolkningen ibland klara sig i månader utan rinnande vatten. Det låter helt bakvänt.

Vattnet i dammen är lågt, även om det finns mer kvar än vi först trodde. Vi ser några män med fiskespön längre ner. Det finns precis tillräckligt med utrymme för Ian och mig att ta oss runt de låsta grindarna, och innanför promenerar vi längs toppen av dammen, överväldigas av utsikten över dalen nedanför. I rännan för överflödet skapas imponerande ekon, både från våra röster och från studsande småsten vi kastar nerför stupet.