European Union..Europaeische Union

(EU-Austria):

European Union=EU=Europaeische Union:
=====================================
E

KONSOLIDERAD VERSION
 AV F�RDRAGET 
OM UPPR�TTANDET 
AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN
 INNEH�LL

I.  F�rdragstext
Ingress
F�rsta  delen  -  Principerna
Andra  delen  -  Unionsmedborgarskap
Tredje  delen  -  Gemenskapens politik
AVDELNING  I -  Fri r�rlighet f�r varor
Kapitel  1 -  Tullunionen
Kapitel  2 -  F�rbud mot kvantitativa restriktioner mellan medlemsstaterna
AVDELNING  II -  Jordbruk
AVDELNING  III -  Fri r�rlighet f�r personer, tj�nster och kapital
Kapitel  1 -  Arbetstagare
Kapitel  2 -  Etableringsr�tt
Kapitel  3 -  Tj�nster
Kapitel  4 -  Kapital och betalningar
AVDELNING  IV -  Visering, asyl, invandring och annan politik som r�r fri r�rlighet f�r personer
AVDELNING  V -  Transporter
AVDELNING  VI -  Gemensamma regler om konkurrens, beskattning och tilln�rmning av lagstiftning
Kapitel  1 -  Konkurrensregler
Avsnitt  1 -  Regler till�mpliga p� f�retag
Avsnitt  2 -  Statligt st�d
Kapitel  2 -  Best�mmelser om skatter och avgifter
Kapitel  3 -  Tilln�rmning av lagstiftning
AVDELNING  VII -  Ekonomisk och monet�r politik
Kapitel  1 -  Ekonomisk politik
Kapitel  2 -  Monet�r politik
Kapitel  3 -  Institutionella best�mmelser
Kapitel  4 -  �verg�ngsbest�mmelser
AVDELNING  VIII -  Syssels�ttning
AVDELNING  IX -  Gemensam handelspolitik
AVDELNING  X -  Tullsamarbete
AVDELNING  XI -  Socialpolitik, utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfr�gor
Kapitel  1 -  Sociala best�mmelser
Kapitel  2 -  Europeiska socialfonden
Kapitel  3 -  Utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfr�gor
AVDELNING  XII -  Kultur
AVDELNING  XIII -  Folkh�lsa
AVDELNING  XIV -  Konsumentskydd
AVDELNING  XV -  Transeuropeiska n�t
AVDELNING  XVI -  Industri
AVDELNING  XVII -  Ekonomisk och social sammanh�llning
AVDELNING  XVIII -  Forskning och teknisk utveckling
AVDELNING  XIX -  Milj�
AVDELNING  XX -  Utvecklingssamarbete
Fj�rde  delen  -  Associering av utomeuropeiska l�nder och territorier
Femte  delen  -  Gemenskapens institutioner
AVDELNING  I -  Institutionella best�mmelser
Kapitel  1 -  Institutionerna
Avsnitt  1 -  Europaparlamentet
Avsnitt  2 -  R�det
Avsnitt  3 -  Kommissionen
Avsnitt  4 -  Domstolen
Avsnitt  5 -  Revisionsr�tten
Kapitel  2 -  Gemensamma best�mmelser f�r flera institutioner
Kapitel  3 -  Ekonomiska och sociala kommitt�n
Kapitel  4 -  Regionkommitt�n
Kapitel  5 -  Europeiska investeringsbanken
AVDELNING  II -  Finansiella best�mmelser
Sj�tte  delen  -  Allm�nna best�mmelser och slutbest�mmelser
Slutbest�mmelser
Bilagor
BILAGA I -  Lista som avses i artikel 32 i detta f�rdrag
BILAGA  II -  Utomeuropeiska l�nder och territorier p� vilka best�mmelserna i fj�rde delen i detta f�rdrag skall till�mpas

II. Protokoll (texten �terges inte h�r)
Observera  att  de h�nvisningar till artiklar, avdelningar och avsnitt i f�rdraget som finns i protokollen har anpassats i enlighet med de j�mf�relsetabeller som �terfinns i bilagan till Amsterdamf�rdraget.
Protokoll som fogas till F�rdraget om Europeiska unionen och F�rdraget om uppr�ttandet av Europeiska gemenskapen:
-	Protokoll (nr 2) om inf�rlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar (1997)
-	Protokoll (nr 3) om till�mpning av vissa inslag i artikel 14 i F�rdraget om uppr�ttandet av Europeiska gemenskapen p� F�renade kungariket och Irland (1997)
-	Protokoll (nr 4) om F�renade kungarikets och Irlands st�llning (1997)
-	Protokoll (nr 5) om Danmarks st�llning (1997)
Protokoll som fogas till F�rdraget om Europeiska unionen och f�rdragen om uppr�ttandet av Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och st�lgemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen:
-	Protokoll (nr 6) fogat till F�rdraget om Europeiska unionen och f�rdragen om uppr�ttandet av Europeiska gemenskaperna (1992)
-	Protokoll (nr 7) om institutionerna inf�r en utvidgning av Europeiska unionen (1997)
-	Protokoll (nr 8) om lokalisering av s�ten f�r Europeiska gemenskapernas institutioner och vissa av deras organ och enheter samt f�r Europol (1997)
-	Protokoll (nr 9) om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen (1997)
Protokoll som fogas till F�rdraget om uppr�ttandet av Europeiska gemenskapen
-	Protokoll (nr 10) om Europeiska investeringsbankens stadga (1957)
-	Protokoll (nr 11) om stadgan f�r Europeiska gemenskapens domstol (1957)
-	Protokoll (nr 12) om Italien (1957)
-	Protokoll (nr 13) om varor som har sitt ursprung i och kommer fr�n vissa l�nder och som s�rbehandlas vid import till en medlemsstat (1957)
-	Protokoll (nr 14) om import till Europeiska gemenskapen av oljeprodukter som raffinerats i Nederl�ndska Antillerna (1962)
-	Protokoll (nr 15) om en s�rskild ordning f�r Gr�nland (1985)
-	Protokoll (nr 16) om f�rv�rv av egendom i Danmark (1992)
-	Protokoll (nr 17) om artikel 141 i F�rdraget om uppr�ttandet av Europeiska gemenskapen (1992)
-	Protokoll (nr 18) om stadgan f�r Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (1992)
-	Protokoll (nr 19) om Europeiska monet�ra institutets stadga (1992)
-	Protokoll (nr 20) om f�rfarandet vid alltf�r stora underskott (1992)
-	Protokoll (nr 21) om konvergenskriterier enligt artikel 121 i F�rdraget om uppr�ttandet av Europeiska gemenskapen (1992)
-	Protokoll (nr 22) om Danmark (1992)
-	Protokoll (nr 23) om Portugal (1992)
-	Protokoll (nr 24) om �verg�ngen till den tredje etappen av den ekonomiska och monet�ra unionen (1992)
-	Protokoll (nr 25) om vissa best�mmelser ang�ende F�renade konungariket Storbritannien och Nordirland (1992)
-	Protokoll (nr 26) om vissa best�mmelser ang�ende Danmark (1992)
-	Protokoll (nr 27) om Frankrike (1992)
-	Protokoll (nr 28) om ekonomisk och social sammanh�llning (1992)
-	Protokoll (nr 29) om asyl f�r medborgare i Europeiska unionens medlemsstater (1997)
-	Protokoll (nr 30) om till�mpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (1997)
-	Protokoll nr (31) om medlemsstaternas yttre f�rbindelser i fr�ga om passage av yttre gr�nser (1997)
-	Protokoll (nr 32) om systemet f�r radio och TV i allm�nhetens tj�nst i medlemsstaterna (1997)
-	Protokoll (nr 33) om djurskydd och djurens v�lf�rd (1997)
Protokoll som fogas till f�rdragen om uppr�ttandet av Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och st�lgemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen
-	Protokoll (nr 34) om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier (1965)
 HANS MAJEST�T BELGARNAS KONUNG, F�RBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT, FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT, HENNES KUNGLIGA H�GHET STORHERTIGINNAN AV LUXEMBURG OCH HENNES MAJEST�T DROTTNINGEN AV NEDERL�NDERNA 1 ,
SOM �R FAST BESLUTNA, att l�gga grunden till en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken,
SOM AVSER att s�kerst�lla ekonomiska och sociala framsteg i sina l�nder genom gemensamma �tg�rder f�r att undanr�ja de barri�rer som delar Europa,
SOM UPPST�LLER som ett v�sentligt m�l f�r sina str�vanden att fortg�ende f�rb�ttra levnads- och arbetsvillkoren f�r sina folk,
SOM INSER att undanr�jandet av f�rekommande hinder kr�ver samordnade �tg�rder f�r att garantera en j�mn utveckling, j�mvikt i handelsutbytet och sund konkurrens,
SOM �R ANGEL�GNA att st�rka den ekonomiska gemenskapen mellan sina l�nder och att trygga en harmonisk utveckling genom att minska klyftan mellan olika regioner samt eftersl�pningen f�r mindre gynnade regioner,
SOM �NSKAR bidra till att gradvis avveckla restriktionerna i den internationella handeln genom en gemensam handelspolitik,
SOM �MNAR bekr�fta den solidaritet som f�renar Europa och utomeuropeiska l�nder och som �nskar trygga deras v�lst�ndsutveckling i �verensst�mmelse med principerna i F�renta nationernas stadga,
SOM F�RESATT SIG att genom att f�rena sina resurser bevara och st�rka skyddet f�r fred och frihet och som uppmanar de �vriga folken i Europa som bek�nner sig till samma ideal att ansluta sig till deras str�vanden,
SOM �R FAST BESLUTNA att fr�mja utvecklingen av h�gsta m�jliga kunskapsniv� f�r sina folk genom en bred tillg�ng till utbildning och kontinuerlig fortbildning,
HAR BESLUTAT att skapa en europeisk gemenskap och har f�r detta �ndam�l som befullm�ktigade utsett:
HANS MAJEST�T BELGARNAS KONUNG
Paul-Henri SPAAK, utrikesminister;
Baron J. Ch. SNOY et D'OPPUERS, generalsekreterare i ekonomiministeriet, ordf�rande i den belgiska delegationen vid regeringskonferensen;
F�RBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT
dr Konrad ADENAUER, f�rbundskansler;
professor dr Walter HALLSTEIN, statssekreterare i utrikesministeriet
FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT
Christian PINEAU, utrikesminister;
Maurice FAURE, statssekreterare i utrikesministeriet;
ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT
Antonio SEGNI, konseljpresident;
professor Gaetano MARTINO, utrikesminister;
HENNES KUNGLIGA H�GHET STORHERTIGINNAN AV LUXEMBURG
Joseph BECH, konseljpresident, utrikesminister;
Lambert SCHAUS, ambassad�r, ordf�rande i den luxemburgska delegationen vid regeringskonferensen;
HENNES MAJEST�T DROTTNINGEN AV NEDERL�NDERNA
Joseph LUNS, utrikesminister;
J. LINTHORST HOMAN, ordf�rande i den nederl�ndska delegationen vid regeringskonferensen;
SOM, sedan de utv�xlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och beh�rig form, har enats om f�ljande:
 F�RSTA DELEN
PRINCIPERNA

Artikel 1 (f.d. artikel 1)
Genom detta f�rdrag uppr�ttar de H�GA F�RDRAGSSLUTANDE PARTERNA mellan sig en EUROPEISK GEMENSKAP.

Artikel 2 (f.d. artikel 2)
Gemenskapen skall ha till uppgift att genom att uppr�tta en gemensam marknad och en ekonomisk och monet�r union och genom att fullf�lja den gemensamma politik eller verksamhet som avses i artiklarna 3 och 4 fr�mja en harmonisk, v�l avv�gd och h�llbar utveckling av n�ringslivet inom gemenskapen som helhet, en h�g niv� i fr�ga om syssels�ttning och socialt skydd, j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n, en h�llbar och icke-inflatorisk tillv�xt, en h�g grad av konkurrenskraft och ekonomisk konvergens, en h�g niv� i fr�ga om milj�skydd och f�rb�ttring av milj�ns kvalitet, en h�jning av levnadsstandarden och livskvaliteten samt ekonomisk och social sammanh�llning och solidaritet mellan medlemsstaterna.

Artikel 3 (f.d. artikel 3)
1.  F�r att uppn� de m�l som anges i artikel 2 skall gemenskapens verksamhet p� de villkor och i den takt som anges i detta f�rdrag innefatta
a)	f�rbud mot tullar och kvantitativa restriktioner mellan medlemsstaterna vid import och export av varor samt f�rbud mot alla �vriga �tg�rder med motsvarande verkan,
b)	en gemensam handelspolitik,
c)	en inre marknad som k�nnetecknas av att hindren f�r fri r�rlighet f�r varor, personer, tj�nster och kapital avskaffas mellan medlemsstaterna,
d)	�tg�rder som avser personers inresa och r�rlighet enligt avdelning IV,
e)	en gemensam politik p� jordbruks- och fiskeomr�det,
f)	en gemensam politik p� transportomr�det,
g)	en ordning som s�kerst�ller att konkurrensen inom den inre marknaden inte snedvrids,
h)	tilln�rmning av medlemsstaternas nationella lagstiftning i den utstr�ckning den gemensamma marknadens funktion kr�ver det,
i)	fr�mjande av samordningen av medlemsstaternas syssels�ttningspolitik i syfte att g�ra denna mer effektiv genom att utveckla en samordnad syssels�ttningsstrategi,
j)	en politik p� det sociala omr�det som innefattar en europeisk socialfond,
k)	st�rkande av den ekonomiska och sociala sammanh�llningen,
l)	en milj�politik,
m)	st�rkande av gemenskapsindustrins konkurrenskraft,
n)	fr�mjande av forskning och teknisk utveckling,
o)	stimulans till att uppr�tta och utveckla transeuropeiska n�t,
p)	bidrag till att uppn� en h�g h�lsoskyddsniv�,
q)	bidrag till god utbildning samt till kulturens utveckling i medlemsstaterna,
r)	en politik p� omr�det f�r utvecklingssamarbete,
s)	associering av utomeuropeiska l�nder och territorier i syfte att �ka handeln och att gemensamt fr�mja den ekonomiska och sociala utvecklingen,
t)	bidrag till att st�rka konsumentskyddet,
u)	�tg�rder p� omr�dena energi, r�ddningstj�nst och turism.
2.  I all verksamhet som avses i denna artikel skall gemenskapen syfta till att undanr�ja bristande j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n och att fr�mja j�mst�lldhet mellan dem.

Artikel 4 (f.d. artikel 3a)
1.  F�r att de m�l som anges i artikel 2 skall uppn�s skall medlemsstaternas och gemenskapens verksamhet, p� de villkor och enligt den tidsplan som anges i detta f�rdrag, innefatta f�randet av en ekonomisk politik som baseras p� en n�ra samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik, p� den inre marknaden och p� fastst�llda gemensamma m�l och som bedrivs enligt principen om en �ppen marknadsekonomi med fri konkurrens.
2.  Parallellt h�rmed och i enlighet med detta f�rdrag samt den tidsplan och de f�rfaranden som anges i f�rdraget skall denna verksamhet omfatta en o�terkallelig l�sning av v�xelkurserna som skall leda till att en gemensam valuta, ecun, inf�rs och till att en gemensam penning- och valutapolitik fastst�lls och bedrivs; denna politik skall ha som huvudm�l att uppr�tth�lla prisstabilitet och att, utan att detta m�l �sidos�tts, underst�dja den allm�nna ekonomiska politik som bedrivs inom gemenskapen, i �verensst�mmelse med principen om en �ppen marknadsekonomi med fri konkurrens.
3.  Denna verksamhet fr�n medlemsstaternas och gemenskapens sida f�ruts�tter att f�ljande v�gledande principer iakttas: Stabila priser, sunda offentliga finanser och monet�ra f�rh�llanden samt en stabil betalningsbalans.

Artikel 5 (f.d. artikel 3b)
Gemenskapen skall handla inom ramen f�r de befogenheter som den har tilldelats och de m�l som har st�llts upp f�r den genom detta f�rdrag.
P� de omr�den d�r gemenskapen inte �r ensam beh�rig skall den i �verensst�mmelse med subsidiaritetsprincipen vidta en �tg�rd endast om och i den m�n som m�len f�r den planerade �tg�rden inte i tillr�cklig utstr�ckning kan uppn�s av medlemsstaterna och d�rf�r, p� grund av den planerade �tg�rdens omfattning eller verkningar, b�ttre kan uppn�s p� gemenskapsniv�.
Gemenskapen skall inte vidta n�gon �tg�rd som g�r ut�ver vad som �r n�dv�ndigt f�r att uppn� m�len i detta f�rdrag.

Artikel 6 (f.d. artikel 3c)
Milj�skyddskraven skall integreras i utformningen och genomf�randet av gemenskapens politik och verksamhet enligt artikel 3, s�rskilt i syfte att fr�mja en h�llbar utveckling.

Artikel 7 (f.d. artikel 4)
1.  De uppgifter som anf�rtrotts gemenskapen skall genomf�ras av
-	 ett EUROPAPARLAMENT,
-	 ett R�D,
-	 en KOMMISSION,
-	 en DOMSTOL,
-	 en REVISIONSR�TT.
Varje institution skall handla inom ramen f�r de befogenheter som den har tilldelats genom detta f�rdrag.
2.  R�det och kommissionen skall bitr�das av en ekonomisk och social kommitt� och en regionkommitt� med r�dgivande uppgifter.

Artikel 8 (f.d. artikel 4a)
Ett europeiskt centralbankssystem (h�refter kallat "ECBS") och en europeisk centralbank (h�refter kallad "ECB") skall uppr�ttas enligt det f�rfarande som anges i detta f�rdrag; de skall handla inom ramen f�r de befogenheter som de har tilldelats genom detta f�rdrag och den stadga f�r ECBS och ECB (h�refter kallad "ECBS-stadgan"), som �r fogad till f�rdraget.

Artikel 9 (f.d. artikel 4b)
En europeisk investeringsbank uppr�ttas h�rmed; den skall handla inom ramen f�r de befogenheter som den har tilldelats genom detta f�rdrag och den stadga som �r fogad till f�rdraget.

Artikel 10 (f.d. artikel 5)
Medlemsstaterna skall vidta alla l�mpliga �tg�rder, b�de allm�nna och s�rskilda, f�r att s�kerst�lla att de skyldigheter fullg�rs som f�ljer av detta f�rdrag eller av �tg�rder som vidtagits av gemenskapens institutioner. Medlemsstaterna skall underl�tta att gemenskapens uppgifter fullg�rs.
De skall avst� fr�n varje �tg�rd som kan �ventyra att f�rdragets m�l uppn�s.

Artikel 11 (f.d. artikel 5a)
1.  De medlemsstater som avser att uppr�tta ett n�rmare samarbete sinsemellan kan i enlighet med artiklarna 43 och 44 i F�rdraget om Europeiska unionen bemyndigas att anv�nda sig av de institutioner, f�rfaranden och mekanismer som f�reskrivs i det h�r f�rdraget, f�rutsatt att det f�reslagna samarbetet
a)	inte ber�r omr�den d�r gemenskapen �r ensam beh�rig,
b)	inte p�verkar gemenskapens politik, �tg�rder eller program,
c)	inte ber�r unionsmedborgarskapet eller diskriminerar medborgare i medlemsstater,
d)	ligger inom ramen f�r de befogenheter som gemenskapen har f�tt genom detta f�rdrag, och
e)	inte inneb�r diskriminering eller begr�nsning av handeln mellan medlemsstaterna och inte snedvrider konkurrensvillkoren mellan medlemsstaterna.
2.  Ett s�dant bemyndigande som avses i punkt 1 skall r�det meddela genom beslut med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet.
Om en r�dsmedlem f�rklarar att den av viktiga och uttalade sk�l som r�r nationell politik avser att mots�tta sig att ett bemyndigande meddelas med kvalificerad majoritet skall omr�stning inte �ga rum. R�det f�r med kvalificerad majoritet beg�ra att fr�gan f�r enh�lligt beslut skall h�nskjutas till r�det i dess sammans�ttning av statschefer eller regeringschefer.
De medlemsstater som avser att uppr�tta ett s�dant n�rmare samarbete som avses i punkt 1 kan rikta en beg�ran till kommissionen, som kan l�gga fram ett f�rslag till r�det om detta. Om kommissionen inte l�gger fram n�got f�rslag skall den underr�tta de ber�rda medlemsstaterna om sk�len till detta.
3.  Varje medlemsstat som �nskar delta i samarbete enligt denna artikel skall anm�la sin avsikt till r�det och till kommissionen, som inom tre m�nader efter det att anm�lan mottas skall avge ett yttrande till r�det. Inom fyra m�nader fr�n tidpunkten f�r denna anm�lan skall kommissionen besluta i anledning av beg�ran och om s�dana s�rskilda arrangemang som den anser n�dv�ndiga.
4.  De r�ttsakter och beslut som �r n�dv�ndiga f�r att genomf�ra samarbetet skall vara underkastade alla relevanta best�mmelser i detta f�rdrag, utom n�r annat f�reskrivs i denna artikel och i artiklarna 43 och 44 i F�rdraget om Europeiska unionen.
5.  Denna artikel skall inte p�verka best�mmelserna i protokollet om inf�rlivande av Schengenregelverket inom Europeiska unionens ramar.

Artikel 12 (f.d. artikel 6)
Inom detta f�rdrags till�mpningsomr�de och utan att det p�verkar till�mpningen av n�gon s�rskild best�mmelse i f�rdraget, skall all diskriminering p� grund av nationalitet vara f�rbjuden.
R�det kan enligt f�rfarandet i artikel 251 anta best�mmelser i syfte att f�rbjuda s�dan diskriminering.

Artikel 13 (f.d. artikel 6a)
Utan att det p�verkar till�mpningen av de �vriga best�mmelserna i detta f�rdrag och inom ramen f�r de befogenheter som f�rdraget ger gemenskapen, kan r�det genom enh�lligt beslut p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet vidta l�mpliga �tg�rder f�r att bek�mpa diskriminering p� grund av k�n, ras, etniskt ursprung, religion eller �vertygelse, funktionshinder, �lder eller sexuell l�ggning.

Artikel 14 (f.d. artikel 7a)
1.  Gemenskapen skall besluta om �tg�rder i syfte att gradvis uppr�tta den inre marknaden under tiden fram till och med den 31 december 1992 i enlighet med best�mmelserna i denna artikel och i artiklarna 15, 26, 47.2, 49, 80, 93 och 95 och utan att det p�verkar till�mpningen av �vriga best�mmelser i detta f�rdrag.
2.  Den inre marknaden skall omfatta ett omr�de utan inre gr�nser, d�r fri r�rlighet f�r varor, personer, tj�nster och kapital s�kerst�lls i enlighet med best�mmelserna i detta f�rdrag.
3.  R�det skall genom beslut med kvalificerad majoritet p� f�rslag fr�n kommissionen fastst�lla de riktlinjer och villkor som �r n�dv�ndiga f�r att s�kerst�lla v�l avv�gda framsteg inom alla ber�rda sektorer.

Artikel 15 (f.d. artikel 7c)
Kommissionen skall, n�r den utformar sina f�rslag i syfte att n� de m�l som uppst�llts i artikel 14, ta h�nsyn till de p�frestningar som vissa ekonomier p� olika utvecklingsniv�er kommer att uts�ttas f�r under den tid d� den inre marknaden uppr�ttas, och den f�r f�resl� l�mpliga best�mmelser.
Om dessa best�mmelser f�r formen av undantag, m�ste de vara av tillf�llig natur och medf�ra minsta m�jliga st�rning av den gemensamma marknadens funktion.

Artikel 16 (f.d. artikel 7d)
Utan att det p�verkar till�mpningen av artiklarna 73, 86 och 87 och med beaktande av den betydelse som tj�nster av allm�nt ekonomiskt intresse har f�r unionens gemensamma v�rderingar och den roll som dessa tj�nster spelar n�r det g�ller att fr�mja social och territoriell sammanh�llning, skall gemenskapen och medlemsstaterna, var och en inom ramen f�r sina respektive befogenheter och inom detta f�rdrags till�mpningsomr�de, s�rja f�r att s�dana tj�nster utf�rs p� grundval av principer och villkor som g�r det m�jligt f�r dem att fullg�ra sina uppgifter.


ANDRA DELEN
UNIONSMEDBORGARSKAP

Artikel 17 (f.d. artikel 8)
1.  Ett unionsmedborgarskap inf�rs h�rmed. Varje person som �r medborgare i en medlemsstat skall vara unionsmedborgare. Unionsmedborgarskapet skall komplettera och inte ers�tta det nationella medborgarskapet.
2.  Unionsmedborgarna skall ha de r�ttigheter och skyldigheter som f�reskrivs i detta f�rdrag.

Artikel 18 (f.d. artikel 8a)
1.  Varje unionsmedborgare skall ha r�tt att fritt r�ra sig och uppeh�lla sig inom medlemsstaternas territorier, om inte annat f�ljer av de begr�nsningar och villkor som f�reskrivs i detta f�rdrag och i best�mmelserna om genomf�rande av f�rdraget.
2.  R�det kan anta best�mmelser i syfte att underl�tta ut�vandet av de r�ttigheter som avses i punkt 1; om inte annat anges i detta f�rdrag skall r�det besluta enligt f�rfarandet i artikel 251. R�det skall besluta enh�lligt under hela detta f�rfarande.

Artikel 19 (f.d. artikel 8b)
1.  Varje unionsmedborgare som �r bosatt i en medlemsstat d�r han inte �r medborgare skall ha r�str�tt och vara valbar vid kommunala val i den medlemsstat d�r han �r bosatt, p� samma villkor som medborgarna i den staten. Denna r�tt f�r ut�vas om inte annat f�ljer av de n�rmare best�mmelser som r�det antar genom enh�lligt beslut p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet; dessa best�mmelser kan f�reskriva undantag om det �r motiverat med h�nsyn till s�rskilda problem i en medlemsstat.
2.  Utan att det p�verkar till�mpningen av artikel 190.4 och de best�mmelser som har antagits f�r att genomf�ra denna, skall varje unionsmedborgare som �r bosatt i en medlemsstat d�r han inte �r medborgare ha r�str�tt och vara valbar vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat d�r han �r bosatt, p� samma villkor som medborgarna i den staten. Denna r�tt f�r ut�vas om inte annat f�ljer av de n�rmare best�mmelser som r�det antar genom enh�lligt beslut p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet; dessa best�mmelser kan f�reskriva undantag om det �r motiverat med h�nsyn till s�rskilda problem i en medlemsstat.

Artikel 20 (f.d. artikel 8c)
Varje unionsmedborgare skall inom ett tredje lands territorium, d�r den medlemsstat i vilken han �r medborgare inte �r representerad, ha r�tt till skydd av varje medlemsstats diplomatiska eller konsul�ra myndigheter p� samma villkor som medborgarna i den staten. Medlemsstaterna skall komma �verens om de inb�rdes regler som beh�vs och inleda de internationella f�rhandlingar som kr�vs f�r att s�kerst�lla detta skydd.

Artikel 21 (f.d. artikel 8d)
Varje unionsmedborgare skall ha r�tt att g�ra framst�llningar till Europaparlamentet enligt artikel 194.
Varje unionsmedborgare kan v�nda sig till den enligt artikel 195 tillsatta ombudsmannen.
Varje unionsmedborgare kan skriftligen v�nda sig till varje institution eller organ som avses i denna artikel eller i artikel 7 p� n�got av de spr�k som anges i artikel 314 och f� svar p� samma spr�k.

Artikel 22 (f.d. artikel 8e)
Kommissionen skall vart tredje �r rapportera till Europaparlamentet, r�det och Ekonomiska och sociala kommitt�en om till�mpningen av best�mmelserna i denna del. I denna rapport skall h�nsyn tas till unionens utveckling.
P� denna grund och om inte annat f�ljer av andra best�mmelser i detta f�rdrag f�r r�det genom enh�lligt beslut p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet anta best�mmelser f�r att st�rka eller komplettera de r�ttigheter som f�reskrivs i denna del; dessa best�mmelser skall r�det rekommendera medlemsstaterna att anta i enlighet med deras konstitutionella best�mmelser.


TREDJE DELEN
GEMENSKAPENS POLITIK

AVDELNING I
FRI R�RLIGHET F�R VAROR

Artikel 23 (f.d. artikel 9)
1.  Gemenskapen skall grunda sig p� en tullunion, som skall omfatta all handel med varor och som skall inneb�ra att tullar p� import och export samt alla avgifter med motsvarande verkan skall vara f�rbjudna mellan medlemsstaterna och att en gemensam tulltaxa gentemot tredje land skall inf�ras.
2.  Best�mmelserna i denna avdelning artikel 25 och kapitel 2 skall till�mpas p� varor med ursprung i medlemsstaterna samt p� varor som kommer fr�n tredje land och som �r i fri oms�ttning i medlemsstaterna.

Artikel 24 (f.d. artikel 10)
Varor som kommer fr�n tredje land skall anses vara i fri oms�ttning i en medlemsstat, om importformaliteterna har uppfyllts och till�mpliga tullar och avgifter med motsvarande verkan har tagits ut i denna medlemsstat och hel eller partiell restitution av s�dana tullar och avgifter inte har l�mnats.


Kapitel 1
Tullunionen

Artikel 25 (f.d. artikel 12)
Tullar p� import och export samt avgifter med motsvarande verkan skall vara f�rbjudna mellan medlemsstaterna. Detta f�rbud skall till�mpas �ven p� tullar av fiskal karakt�r.

Artikel 26 (f.d. artikel 28)
Tullsatser i den gemensamma tulltaxan skall fastst�llas av r�det med kvalificerad majoritet p� f�rslag fr�n kommissionen.

Artikel 27 (f.d. artikel 29)
N�r kommissionen skall fullg�ra sina uppgifter enligt detta kapitel skall den v�gledas av
a)	n�dv�ndigheten av att fr�mja handelsutbytet mellan medlemsstaterna och tredje land,
b)	utvecklingen av konkurrensf�rh�llandena inom gemenskapen, i den m�n denna utveckling medf�r en �kning av f�retagens konkurrensf�rm�ga,
c)	gemenskapens f�rs�rjningsbehov i fr�ga om r�varor och halvfabrikat, varvid kommissionen skall beakta att konkurrensvillkoren mellan medlemsstaterna med avseende p� bearbetade varor inte snedvrids,
d)	n�dv�ndigheten av att undvika allvarliga st�rningar i medlemsstaternas ekonomier och av att trygga en rationell utveckling av produktionen och en �kning av konsumtionen inom gemenskapen.


Kapitel 2
F�rbud mot kvantitativa restriktioner mellan medlemsstaterna

Artikel 28 (f.d. artikel 30)
Kvantitativa importrestriktioner samt �tg�rder med motsvarande verkan skall vara f�rbjudna mellan medlemsstaterna.

Artikel 29 (f.d. artikel 34)
Kvantitativa exportrestriktioner samt �tg�rder med motsvarande verkan skall vara f�rbjudna mellan medlemsstaterna.

Artikel 30 (f.d. artikel 36)
Best�mmelserna i artiklarna 28 och 29 skall inte hindra s�dana f�rbud mot eller restriktioner f�r import, export eller transitering som grundas p� h�nsyn till allm�n moral, allm�n ordning eller allm�n s�kerhet eller intresset att skydda m�nniskors och djurs h�lsa och liv, att bevara v�xter, att skydda nationella skatter av konstn�rligt, historiskt eller arkeologiskt v�rde eller att skydda industriell och kommersiell �gander�tt. S�dana f�rbud eller restriktioner f�r dock inte utg�ra ett medel f�r godtycklig diskriminering eller innefatta en f�rt�ckt begr�nsning av handeln mellan medlemsstaterna.

Artikel 31 (f.d. artikel 37)
1.  Medlemsstaterna skall s�kerst�lla att statliga handelsmonopol anpassas p� s�dant s�tt att ingen diskriminering med avseende p� anskaffnings- och saluf�ringsvillkor f�religger mellan medlemsstaternas medborgare.
Best�mmelserna i denna artikel skall till�mpas p� varje organ genom vilket en medlemsstat, r�ttsligt eller i praktiken, direkt eller indirekt kontrollerar, styr eller m�rkbart p�verkar import eller export mellan medlemsstaterna. Dessa best�mmelser skall �ven till�mpas p� monopol som staten �verl�tit p� andra.
2.  Medlemsstaterna skall inte vidta n�gra nya �tg�rder som strider mot de principer som anges i punkt 1 eller som begr�nsar r�ckvidden av de artiklar som avser f�rbud mot tullar och kvantitativa restriktioner mellan medlemsstaterna.
3.  Om ett statligt handelsmonopol har en reglering som �r utformad f�r att underl�tta avs�ttningen eller det ekonomiska utbytet av jordbruksprodukter skall vid till�mpningen av reglerna i denna artikel likv�rdiga garantier f�r syssels�ttning och levnadsstandard tillf�rs�kras ber�rda producenter.


AVDELNING II
JORDBRUK

Artikel 32 (f.d. artikel 38)
1.  Den gemensamma marknaden skall �ven omfatta jordbruk och handel med jordbruksprodukter. Med jordbruksprodukter skall f�rst�s jordens, husdjurssk�tselns och fiskets produkter samt produkter i f�rsta bearbetningsledet som har direkt samband med dessa produkter.
2.  Om inte annat f�reskrivs i artiklarna 33-38 skall reglerna f�r uppr�ttandet av den gemensamma marknaden till�mpas p� jordbruksprodukter.
3.  De varor f�r vilka best�mmelserna i artiklarna 33-38 g�ller �r upptagna i den lista som har fogats som bilaga I till detta f�rdrag.
4.  Den gemensamma marknadens funktion och utveckling i fr�ga om jordbruksprodukter skall �tf�ljas av uppr�ttandet av en gemensam jordbrukspolitik.

Artikel 33 (f.d. artikel 39)
1.  Den gemensamma jordbrukspolitiken skall ha som m�l att
a)	h�ja produktiviteten inom jordbruket genom att fr�mja tekniska framsteg och genom att trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av produktionsfaktorerna, s�rskilt arbetskraften,
b)	p� s� s�tt tillf�rs�kra jordbruksbefolkningen en sk�lig levnadsstandard, s�rskilt genom en h�jning av den individuella inkomsten f�r dem som arbetar i jordbruket,
c)	stabilisera marknaderna,
d)	trygga f�rs�rjningen,
e)	tillf�rs�kra konsumenterna tillg�ng till varor till sk�liga priser.
2.  Vid utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och de s�rskilda �tg�rder som kr�vs f�r att till�mpa den skall h�nsyn tas till
a)	jordbruksn�ringens s�rskilda karakt�r som �r en f�ljd av jordbrukets sociala struktur och av strukturella och naturbetingade olikheter mellan olika jordbruksregioner,
b)	n�dv�ndigheten av att gradvis genomf�ra l�mpliga anpassnings�tg�rder,
c)	det faktum att jordbruket i medlemsstaterna utg�r en sektor som �r n�ra f�rbunden med ekonomin i dess helhet.

Artikel 34 (f.d. artikel 40)
1.  F�r att uppn� de m�l som anges i artikel 33 uppr�ttas en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna.
Beroende p� produkt skall denna organisation utformas p� n�got av f�ljande s�tt:
a)	Gemensamma konkurrensregler.
b)	Obligatorisk samordning av de olika nationella marknadsorganisationerna.
c)	En europeisk marknadsorganisation.
2.  Den gemensamma organisation som uppr�ttats enligt punkt 1 f�r omfatta alla de �tg�rder som beh�vs f�r att uppn� de m�l som anges i artikel 33, s�rskilt reglering av priser, st�d f�r produktion och saluf�ring av olika produkter, system f�r lagring och �verf�ring samt gemensamma anordningar f�r stabilisering av import och export.
Den gemensamma organisationen skall begr�nsas till att str�va efter de m�l som anges i artikel 33 och skall utesluta varje form av diskriminering mellan producenter eller konsumenter inom gemenskapen.
En eventuell gemensam prispolitik skall grundas p� gemensamma kriterier och p� enhetliga ber�kningsmetoder.
3.  F�r att m�len f�r den gemensamma organisation som anges i punkt 1 skall uppn�s f�r en eller flera utvecklings- och garantifonder f�r jordbruket bildas.

Artikel 35 (f.d. artikel 41)
F�r att de m�l som anges i artikel 33 skall kunna uppn�s kan det inom ramen f�r den gemensamma jordbrukspolitiken s�rskilt bli aktuellt med best�mmelser om
a)	en effektiv samordning av insatser i fr�ga om yrkesutbildning, forskning och kunskaps�verf�ring p� jordbruksomr�det, vilket kan inneb�ra att projekt eller institutioner skall finansieras gemensamt,
b)	gemensamma �tg�rder f�r att fr�mja konsumtionen av vissa varor.

Artikel 36 (f.d. artikel 42)
Best�mmelserna i kapitlet om konkurrensregler skall till�mpas p� produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den m�n r�det, med h�nsyn till m�ls�ttningen i artikel 33, beslutar detta inom ramen f�r best�mmelserna i artikel 37.2 och 37.3 och enligt det f�rfarande som anges d�r.
R�det f�r s�rskilt till�ta st�d
a)	f�r att skydda f�retag som �r missgynnade genom strukturella eller naturbetingade f�rh�llanden,
b)	inom ramen f�r ekonomiska utvecklingsprogram.

Artikel 37 (f.d. artikel 43)
1.  F�r att utforma huvudlinjerna f�r en gemensam jordbrukspolitik skall kommissionen n�r detta f�rdrag tr�der i kraft sammankalla medlemsstaterna till en konferens f�r att j�mf�ra deras jordbrukspolitik, s�rskilt genom att g�ra en sammanst�llning �ver deras resurser och behov.
2.  Med beaktande av arbetet under den konferens som n�mns i punkt 1 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n skall kommissionen inom tv� �r efter det att detta f�rdrag har tr�tt i kraft l�gga fram f�rslag om utformningen och genomf�randet av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilka f�rslag �ven skall innefatta att de nationella marknadsorganisationerna ers�tts med n�gon av de former f�r gemensam organisation som anges i artikel 34.1 samt att de �tg�rder som s�rskilt n�mnts i denna avdelning genomf�rs.
Dessa f�rslag skall ta h�nsyn till att de jordbruksfr�gor som n�mns i denna avdelning kan vara �msesidigt beroende av varandra.
P� f�rslag fr�n kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet skall r�det med kvalificerad majoritet utf�rda f�rordningar eller direktiv eller fatta beslut utan att detta begr�nsar r�dets r�tt att ocks� utf�rda rekommendationer.
3.  R�det f�r med kvalificerad majoritet och under de f�ruts�ttningar som anges i punkt 2 besluta om att ers�tta de nationella marknadsorganisationerna med den gemensamma organisation som f�reskrivs i artikel 34.1:
a)	om den gemensamma organisationen erbjuder de medlemsstater som mots�tter sig denna �tg�rd och som har en egen nationell organisation f�r ifr�gavarande produktion, likv�rdiga garantier f�r ber�rda producenters syssels�ttning och levnadsstandard: d�rvid skall h�nsyn tas till den takt i vilken m�jliga anpassnings�tg�rder och n�dv�ndig specialisering kan genomf�ras; samt
b)	om den gemensamma organisationen tillf�rs�krar handeln inom gemenskapen villkor som motsvarar dem som g�ller p� en nationell marknad.
4.  Uppr�ttas en gemensam organisation f�r vissa r�varor innan det �nnu finns en s�dan organisation f�r motsvarande bearbetade produkter, f�r dessa r�varor importeras fr�n l�nder utanf�r gemenskapen om de anv�nds f�r framst�llning av bearbetade produkter som �r avsedda f�r export till tredje land.

Artikel 38 (f.d. artikel 46)
N�r en vara �r underkastad en nationell marknadsorganisation eller n�gon annan form av intern reglering med motsvarande verkan i en medlemsstat och detta p�verkar konkurrensl�get f�r en liknande produktion i en annan medlemsstat, skall medlemsstaterna l�gga p� en utj�mningsavgift vid import av denna vara fr�n den medlemsstat d�r en s�dan marknadsorganisation eller reglering finns, om inte sistn�mnda stat till�mpar en utj�mningsavgift vid export.
Kommissionen skall fastst�lla storleken av dessa avgifter till den niv� som kr�vs f�r att �terst�lla j�mvikten; den f�r ocks� till�ta andra �tg�rder, f�r vilka den skall fastst�lla villkoren och den n�rmare utformningen.


AVDELNING III
FRI R�RLIGHET F�R PERSONER, TJ�NSTER OCH KAPITAL

Kapitel 1
Arbetstagare

Artikel 39 (f.d. artikel 48)
1.  Fri r�rlighet f�r arbetstagare skall s�kerst�llas inom gemenskapen.
2.  Denna fria r�rlighet skall inneb�ra att all diskriminering av arbetstagare fr�n medlemsstaterna p� grund av nationalitet skall avskaffas vad g�ller anst�llning, l�n och �vriga arbets- och anst�llningsvillkor.
3.  Den skall, med f�rbeh�ll f�r de begr�nsningar som grundas p� h�nsyn till allm�n ordning, s�kerhet och h�lsa, innefatta r�tt att
a)	anta faktiska erbjudanden om anst�llning,
b)	f�rflytta sig fritt inom medlemsstaternas territorium f�r detta �ndam�l,
c)	uppeh�lla sig i en medlemsstat i syfte att inneha anst�llning d�r i �verenst�mmelse med de lagar och andra f�rfattningar som g�ller f�r anst�llning av medborgare i den staten,
d)	stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anst�lld d�r, p� villkor som skall fastst�llas av kommissionen i till�mpningsf�reskrifter.
4.  Best�mmelserna i denna artikel skall inte till�mpas p� anst�llning i offentlig tj�nst.

Artikel 40 (f.d. artikel 49)
R�det skall enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n utf�rda direktiv eller f�rordningar i vilka de �tg�rder anges som �r n�dv�ndiga f�r att genomf�ra den fria r�rlighet f�r arbetstagare som definieras i artikel 39, och d�rvid s�rskilt:
a)	s�kerst�lla ett n�ra samarbete mellan nationella arbetsmarknadsmyndigheter,
b)	avveckla s�dana administrativa f�rfaranden och s�dan administrativ praxis samt s�dana kvalifikationstider f�r tilltr�de till lediga anst�llningar som har sin grund antingen i inhemsk lagstiftning eller i avtal som tidigare har ing�tts mellan medlemsstaterna, och som skulle kunna hindra den fria r�rligheten f�r arbetstagare om de beh�lls,
c)	avveckla alla s�dana kvalifikationstider och andra restriktioner, som f�reskrivs antingen i inhemsk lagstiftning eller i avtal som tidigare har ing�tts mellan medlemsstaterna, och som f�r arbetstagare fr�n �vriga medlemsstater uppst�ller andra villkor i fr�ga om fritt val av anst�llning �n f�r inhemska arbetstagare,
d)	inr�tta system f�r arbetsf�rmedling som kan skapa balans mellan tillg�ng och efterfr�gan p� arbetsmarknaden p� ett s�tt som undanr�jer allvarliga risker f�r levnadsstandarden och syssels�ttningsniv�n inom olika regioner och industrier.

Artikel 41 (f.d. artikel 50)
Medlemsstaterna skall inom ramen f�r ett gemensamt program fr�mja utbytet av unga arbetstagare.

Artikel 42 (f.d. artikel 51)
R�det skall enligt f�rfarandet i artikel 251 besluta om s�dana �tg�rder inom den sociala trygghetens omr�de som �r n�dv�ndiga f�r att genomf�ra fri r�rlighet f�r arbetstagare och d�rvid s�rskilt inf�ra ett system som tillf�rs�krar migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar att
a)	alla perioder som beaktas enligt lagstiftningen i de olika l�nderna l�ggs samman f�r f�rv�rvande och bibeh�llande av r�tten till f�rm�ner och f�r ber�kning av f�rm�nernas storlek,
b)	f�rm�nerna betalas ut till personer bosatta inom medlemsstaternas territorier.
R�det skall besluta enh�lligt under hela f�rfarandet enligt artikel 251.


Kapitel 2
Etableringsr�tt

Artikel 43 (f.d. artikel 52)
Inom ramen f�r nedanst�ende best�mmelser skall inskr�nkningar f�r medborgare i en medlemsstat att fritt etablera sig p� en annan medlemsstats territorium f�rbjudas. Detta f�rbud skall �ven omfatta inskr�nkningar f�r medborgare i en medlemsstat som �r etablerad i n�gon medlemsstat att uppr�tta kontor, filialer eller dotterbolag.
Etableringsfriheten skall innefatta r�tt att starta och ut�va verksamhet som egenf�retagare samt r�tt att bilda och driva f�retag, s�rskilt bolag som de definieras i artikel 48 andra stycket, p� de villkor som etableringslandets lagstiftning f�reskriver f�r egna medborgare, om inte annat f�ljer av best�mmelserna i kapitlet om kapital.

Artikel 44 (f.d. artikel 54)
1.  R�det skall enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n utf�rda direktiv f�r att f�rverkliga etableringsfriheten p� ett visst verksamhetsomr�de.
2.  R�det och kommissionen skall fullg�ra de uppgifter som tillkommer dem enligt ovanst�ende best�mmelser, s�rskilt genom att
a)	i allm�nhet med f�rtur behandla s�dan verksamhet d�r etableringsfrihet inneb�r ett s�rskilt v�rdefullt bidrag till utvecklingen av produktion och handel,
b)	s�kerst�lla ett n�ra samarbete mellan beh�riga myndigheter i medlemsstaterna f�r att f� k�nnedom om de s�rskilda f�rh�llanden som r�der p� olika verksamhetsomr�den inom gemenskapen,
c)	avskaffa s�dana administrativa f�rfaranden och s�dan administrativ praxis som har sin grund antingen i inhemsk lagstiftning eller i avtal som tidigare har ing�tts mellan medlemsstaterna och som skulle kunna hindra etableringsfrihet om de beh�lls,
d)	s�kerst�lla att s�dana arbetstagare fr�n en medlemsstat som �r sysselsatta inom en annan medlemsstats territorium f�r stanna kvar d�r f�r att starta f�rv�rvsverksamhet som egenf�retagare, f�rutsatt att de uppfyller de villkor som skulle ha st�llts om de hade kommit till denna stat f�rst vid den tidpunkt d� de �nskade starta verksamheten,
e)	g�ra det m�jligt f�r medborgare i en medlemsstat att f�rv�rva och bruka fast egendom inom en annan medlemsstats territorium i den utstr�ckning detta inte strider mot principerna i artikel 33.2,
f)	genomf�ra en gradvis avveckling av inskr�nkningar i etableringsfriheten inom varje aktuell verksamhetsgren i fr�ga om villkoren s�v�l f�r att uppr�tta kontor, filialer och dotterbolag inom en medlemsstats territorium som f�r att placera huvudf�retagets personal p� ledande och �vervakande befattningar i dessa kontor, filialer och dotterbolag,
g)	i den utstr�ckning som det �r n�dv�ndigt samordna de skydds�tg�rder som kr�vs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket avsedda bolagen i bolagsm�nnens och tredje mans intressen, i syfte att g�ra skydds�tg�rderna likv�rdiga inom gemenskapen, och
h)	f�rvissa sig om att etableringsvillkoren inte snedvrids genom st�d�tg�rder av medlemsstaterna.

Artikel 45 (f.d. artikel 55)
Best�mmelserna i detta kapitel skall f�r den medlemsstat som �r ber�rd inte omfatta verksamhet som hos medlemsstaten, om �n endast tillf�lligt, �r f�renad med ut�vandet av offentlig makt.
R�det f�r med kvalificerad majoritet p� f�rslag fr�n kommissionen besluta att best�mmelserna i detta kapitel inte skall till�mpas p� viss verksamhet.

Artikel 46 (f.d. artikel 56)
1.  Best�mmelserna i detta kapitel och �tg�rder som vidtagits med st�d av dessa skall inte hindra till�mpning av best�mmelser i lagar och andra f�rfattningar som f�reskriver s�rskild behandling av utl�ndska medborgare och som grundas p� h�nsyn till allm�n ordning, s�kerhet eller h�lsa.
2.  R�det skall enligt f�rfarandet i artikel 251 utf�rda direktiv f�r samordning av de ovan n�mnda best�mmelserna.

Artikel 47 (f.d. artikel 57)
1.  F�r att underl�tta f�r personer att starta och ut�va f�rv�rvsverksamhet som egenf�retagare skall r�det enligt f�rfarandet i artikel 251 utf�rda direktiv som syftar till �msesidigt erk�nnande av examens-, utbildnings- och andra beh�righetsbevis.
2.  I samma syfte skall r�det enligt f�rfarandet i artikel 251 utf�rda direktiv om samordning av medlemsstaternas best�mmelser i lagar och andra f�rfattningar om upptagande och ut�vande av f�rv�rvsverksamhet som egenf�retagare. R�det skall genom enh�lligt beslut under hela f�rfarandet enligt artikel 251 besluta om direktiv vilkas genomf�rande i �tminstone n�gon medlemsstat medf�r �ndring av g�llande principer inom yrkeslagstiftningen s�vitt avser utbildning och tilltr�desvillkor f�r fysiska personer. I andra fall skall r�det besluta med kvalificerad majoritet.
3.  I fr�ga om l�karyrket, liknande yrken och farmaceutiska yrken f�ruts�tter den gradvisa avvecklingen av inskr�nkningarna en samordning av villkoren f�r att f� ut�va dessa yrken i de olika medlemsstaterna.

Artikel 48 (f.d. artikel 58)
Bolag som bildats i �verensst�mmelse med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt s�te, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom gemenskapen skall vid till�mpningen av best�mmelserna i detta kapitel likst�llas med fysiska personer som �r medborgare i medlemsstaterna.
Med "bolag" f�rst�s bolag enligt civil- eller handelslagstiftning, inbegripet kooperativa sammanslutningar samt andra offentligr�ttsliga eller privatr�ttsliga juridiska personer, med undantag av s�dana som inte drivs i vinstsyfte.


Kapitel 3
Tj�nster

Artikel 49 (f.d. artikel 59)
Inom ramen f�r nedanst�ende best�mmelser skall inskr�nkningar i friheten att tillhandah�lla tj�nster inom gemenskapen f�rbjudas betr�ffande medborgare i medlemsstater som har etablerat sig i en annan stat inom gemenskapen �n mottagaren av tj�nsten.
R�det f�r med kvalificerad majoritet p� f�rslag fr�n kommissionen besluta att best�mmelserna i detta kapitel skall till�mpas �ven p� medborgare i tredje land som tillhandah�ller tj�nster och som har etablerat sig inom gemenskapen.

Artikel 50 (f.d. artikel 60)
Som "tj�nster" i detta f�rdrags mening skall anses prestationer som normalt utf�rs mot ers�ttning, i den utstr�ckning de inte faller under best�mmelserna om fri r�rlighet f�r varor, kapital och personer.
Med tj�nster skall s�rskilt avses verksamhet
a)	av industriell natur,
b)	av kommersiell natur,
c)	inom hantverk,
d)	inom fria yrken.
Utan att det p�verkar till�mpningen av best�mmelserna i kapitlet om etableringsr�tt f�r den som tillhandah�ller en tj�nst tillf�lligt ut�va sin verksamhet i det land d�r tj�nsten tillhandah�lls p� samma villkor som landet uppst�ller f�r sina egna medborgare.

Artikel 51 (f.d. artikel 61)
1.  Fri r�rlighet f�r tj�nster p� transportomr�det regleras av best�mmelserna i avdelningen om transporter.
2.  Liberaliseringen av de bank- och f�rs�kringstj�nster som �r f�rbundna med kapitalr�relser skall genomf�ras parallellt med liberaliseringen av r�rligheten f�r kapital.

Artikel 52 (f.d. artikel 63)
1.  R�det skall p� f�rslag fr�n kommissionen och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n samt Europaparlamentet med kvalificerad majoritet utf�rda direktiv f�r att genomf�ra liberaliseringen av en s�rskild tj�nst.
2.  De direktiv som n�mns i punkt 1 skall i allm�nhet i f�rsta hand avse s�dana tj�nster som direkt inverkar p� produktionskostnaderna eller vilkas liberalisering bidrar till att underl�tta varuutbytet.

Artikel 53 (f.d. artikel 64)
Medlemsstaterna f�rklarar sig beredda att g� ut�ver den liberalisering av tj�nster som de direktiv kr�ver som utf�rdas enligt artikel 52.1, om deras allm�nna ekonomiska l�ge och situationen inom den ber�rda ekonomiska sektorn till�ter det.
Kommissionen skall i detta syfte l�mna rekommendationer till de medlemsstater som saken g�ller.

Artikel 54 (f.d. artikel 65)
S� l�nge inskr�nkningarna i friheten att tillhandah�lla tj�nster inte har avvecklats, skall varje medlemsstat till�mpa dessa inskr�nkningar p� alla i artikel 49 f�rsta stycket avsedda personer som tillhandah�ller tj�nster, utan att g�ra �tskillnad i fr�ga om nationalitet eller hemvist.

Artikel 55 (f.d. artikel 66)
Best�mmelserna i artiklarna 45-48 skall till�mpas p� de sakomr�den som regleras i detta kapitel.


Kapitel 4
Kapital och betalningar

Artikel 56 (f.d. artikel 73b)
1.  Inom ramen f�r best�mmelserna i detta kapitel skall alla restriktioner f�r kapitalr�relser mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land vara f�rbjudna.
2.  Inom ramen f�r best�mmelserna i detta kapitel skall alla restriktioner f�r betalningar mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land vara f�rbjudna.

Artikel 57 (f.d. artikel 73c)
1.  Best�mmelserna i artikel 56 skall inte p�verka till�mpningen gentemot tredje land av restriktioner som �r i kraft den 31 december 1993 enligt nationell lagstiftning eller gemenskapsr�tt f�r s�dana kapitalr�relser till eller fr�n tredje land som g�ller direktinvesteringar, inbegripet investeringar i fast egendom, etablering, tillhandah�llande av finansiella tj�nster eller emission och introduktion av v�rdepapper p� kapitalmarknader.
2.  Utan att g�ra avkall p� sin str�van att i st�rsta m�jliga utstr�ckning f�rverkliga m�let om fria kapitalr�relser mellan medlemsstater och tredje land och utan att det p�verkar till�mpningen av andra kapitel i detta f�rdrag, f�r r�det med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen besluta om �tg�rder betr�ffande kapitalr�relser till eller fr�n tredje land som g�ller direktinvesteringar, inbegripet investeringar i fast egendom, etablering, tillhandah�llande av finansiella tj�nster eller emission och introduktion av v�rdepapper p� kapitalmarknader. Enh�llighet kr�vs f�r s�dana �tg�rder enligt denna punkt som utg�r ett steg tillbaka inom gemenskapsr�tten n�r det g�ller liberaliseringen av kapitalr�relser till eller fr�n tredje land.

Artikel 58 (f.d. artikel 73d)
1.  Best�mmelserna i artikel 56 skall inte p�verka medlemsstaternas r�tt att
a)	till�mpa s�dana best�mmelser i sin skattelagstiftning som skiljer mellan skattebetalare som har olika bostadsort eller som har investerat sitt kapital p� olika ort,
b)	vidta alla n�dv�ndiga �tg�rder f�r att f�rhindra �vertr�delser av nationella lagar och andra f�rfattningar, s�rskilt i fr�ga om beskattning och tillsyn �ver finansinstitut, eller att i administrativt eller statistiskt informationssyfte fastst�lla f�rfaranden f�r deklaration av kapitalr�relser eller att vidta �tg�rder som �r motiverade med h�nsyn till allm�n ordning eller allm�n s�kerhet.
2.  Best�mmelserna i detta kapitel skall inte p�verka till�mpligheten av s�dana restriktioner f�r etableringsr�tten som �r f�renliga med detta f�rdrag.
3.  De �tg�rder och f�rfaranden som avses i punkterna 1 och 2 f�r inte utg�ra ett medel f�r godtycklig diskriminering eller en f�rt�ckt begr�nsning av den fria r�rligheten f�r kapital och betalningar enligt artikel 56.

Artikel 59 (f.d. artikel 73f)
Om kapitalr�relser till eller fr�n tredje land under exceptionella f�rh�llanden orsakar eller hotar att orsaka allvarliga sv�righeter f�r den ekonomiska och monet�ra unionens funktion, f�r r�det genom beslut med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt ECB vidta skydds�tg�rder gentemot tredje land f�r en tid som inte f�r �verstiga sex m�nader, om s�dana �tg�rder �r absolut n�dv�ndiga.

Artikel 60 (f.d. artikel 73g)
1.  Om �tg�rder fr�n gemenskapens sida anses n�dv�ndiga i ett s�dant fall som avses i artikel 301, f�r r�det enligt f�rfarandet i artikel 301 vidta n�dv�ndiga br�dskande �tg�rder gentemot ber�rda tredje l�nder vad g�ller kapitalr�relser och betalningar.
2.  Utan att det p�verkar till�mpningen av artikel 297 och s� l�nge r�det inte har vidtagit �tg�rder enligt punkt 1, f�r en medlemsstat p� allvarliga politiska grunder av br�dskande karakt�r vidta ensidiga �tg�rder mot ett tredje land betr�ffande kapitalr�relser och betalningar. Kommissionen och �vriga medlemsstater skall underr�ttas om s�dana �tg�rder senast d� dessa tr�der i kraft.
R�det f�r med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen besluta att den ber�rda medlemsstaten skall �ndra eller upph�va s�dana �tg�rder. R�dets ordf�rande skall underr�tta Europaparlamentet om r�det fattar ett s�dant beslut.


AVDELNING IV (f.d. avdelning IIIa)
VISERING, ASYL, INVANDRING OCH ANNAN POLITIK SOM R�R FRI R�RLIGHET F�R PERSONER

Artikel 61 (f.d. artikel 73i)
F�r att gradvis uppr�tta ett omr�de med frihet, s�kerhet och r�ttvisa skall r�det
a)	inom fem �r efter Amsterdamf�rdragets ikrafttr�dande besluta om �tg�rder som syftar till att s�kerst�lla den fria r�rligheten f�r personer i enlighet med artikel 14, och i samband d�rmed besluta om direkt relaterade st�d�tg�rder avseende kontroller vid yttre gr�nser, asyl och invandring i enlighet med best�mmelserna i artikel 62.2 och 62.3 och artikel 63.1 a och 63.2 a samt om �tg�rder f�r att f�rebygga och bek�mpa brottslighet i enlighet med best�mmelserna i artikel 31 e i F�rdraget om Europeiska unionen,
b)	besluta om andra �tg�rder som r�r asyl, invandring och skydd av r�ttigheter f�r medborgare i tredje land, i enlighet med best�mmelserna i artikel 63,
c)	besluta om �tg�rder som r�r civilr�ttsligt samarbete, i enlighet med vad som f�reskrivs i artikel 65,
d)	besluta om l�mpliga �tg�rder f�r att fr�mja och st�rka administrativt samarbete, i enlighet med vad som f�reskrivs i artikel 66,
e)	besluta om �tg�rder som r�r polissamarbete och straffr�ttsligt samarbete f�r att uppn� en h�g s�kerhetsniv� genom att f�rebygga och bek�mpa brottslighet inom unionen i enlighet med best�mmelserna i F�rdraget om Europeiska unionen.

Artikel 62 (f.d. artikel 73j)
R�det skall i enlighet med det f�rfarande som avses i artikel 67 inom fem �r efter Amsterdamf�rdragets ikrafttr�dande besluta om f�ljande:
1.	�tg�rder i syfte att i �verensst�mmelse med artikel 14 s�kerst�lla att det inte f�rekommer n�gon kontroll av personer, vare sig dessa �r unionsmedborgare eller medborgare i tredje land, n�r de passerar inre gr�nser.
2.	�tg�rder som avser passage av medlemsstaternas yttre gr�nser och med vilkas hj�lp det skall fastst�llas
	a)	normer och f�rfaranden som medlemsstaterna skall f�lja n�r de utf�r personkontroller vid s�dana gr�nser,
	b)	regler om visering f�r vistelser som inte �r avsedda att vara l�ngre �n tre m�nader, inbegripet
		i)	en f�rteckning �ver tredje l�nder vars medborgare �r skyldiga att inneha visering n�r de passerar de yttre gr�nserna och �ver de l�nder vars medborgare �r undantagna fr�n detta krav,
		ii)	f�rfaranden och villkor f�r medlemsstaternas utf�rdande av viseringar,
		iii)	en enhetlig utformning av viseringar,
		iv)	regler f�r enhetligt utformade viseringar.
3.	�tg�rder som anger villkoren f�r att medborgare i tredje land skall ha frihet att resa inom medlemsstaternas territorium under en tid av h�gst tre m�nader.

Artikel 63 (f.d. artikel 73k)
R�det skall, i enlighet med det f�rfarande som avses i artikel 67, inom fem �r efter Amsterdamf�rdragets ikrafttr�dande besluta om f�ljande:
1.	�tg�rder som avser asyl, i enlighet med Gen�vekonventionen av den 28 juli 1951 och protokollet av den 31 januari 1967 om flyktingars r�ttsliga st�llning samt andra relevanta f�rdrag, inom f�ljande omr�den:
	a)	Kriterier och mekanismer f�r att avg�ra vilken medlemsstat som har ansvaret f�r att pr�va en asylans�kan som en medborgare i tredje land har gett in i n�gon medlemsstat.
	b)	Miniminormer f�r mottagande av asyls�kande i medlemsstaterna.
	c)	Miniminormer f�r n�r medborgare i tredje land skall betraktas som flyktingar.
	d)	Miniminormer f�r medlemsstaternas f�rfaranden f�r att bevilja eller �terkalla flyktingstatus.
2.	�tg�rder som avser flyktingar och f�rdrivna personer inom f�ljande omr�den:
	a)	Miniminormer f�r att ge tillf�lligt skydd �t f�rdrivna personer fr�n tredje land vilka inte kan �terv�nda till sitt ursprungsland och f�r personer som av andra sk�l beh�ver internationellt skydd.
	b)	Fr�mjande av en balans mellan medlemsstaternas insatser f�r att ta emot flyktingar och f�rdrivna personer och b�ra f�ljderna av detta.
3.	�tg�rder som avser invandringspolitiken inom f�ljande omr�den:
	a)	Villkor f�r inresa och bos�ttning, normer f�r medlemsstaternas f�rfaranden f�r att utf�rda visering f�r l�ngre tid och uppeh�llstillst�nd, inbegripet s�dana som avser familje�terf�rening.
	b)	Olaglig invandring och olaglig bos�ttning, inbegripet �ters�ndande av olagliga invandrare.
4.	�tg�rder som fastst�ller de r�ttigheter och villkor enligt vilka medborgare i tredje land som �r lagligen bosatta i en medlemsstat f�r bos�tta sig i andra medlemsstater.
�tg�rder som r�det beslutar enligt punkterna 3 och 4 skall inte hindra n�gon medlemsstat fr�n att p� de ber�rda omr�dena beh�lla eller inf�ra nationella best�mmelser som �r f�renliga med detta f�rdrag och internationella avtal.
Den fem�rsperiod som avses ovan skall inte g�lla f�r �tg�rder som skall beslutas enligt punkterna 2 b, 3 a och 4.

Artikel 64 (f.d. artikel 73l)
1.  Denna avdelning skall inte p�verka medlemsstaternas ansvar f�r att uppr�tth�lla lag och ordning och skydda den inre s�kerheten.
2.  Om en eller flera medlemsstater f�rs�tts i en n�dsituation som k�nnetecknas av en pl�tslig instr�mning av medborgare i tredje l�nder och utan att det p�verkar till�mpningen av punkt 1, kan r�det med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen besluta om provisoriska �tg�rder f�r en tid av h�gst sex m�nader till f�rm�n f�r de ber�rda medlemsstaterna.

Artikel 65 (f.d. artikel 73m)
S�dana �tg�rder r�rande civilr�ttsligt samarbete med gr�ns�verskridande f�ljder som skall vidtas i enlighet med artikel 67 och i den m�n de beh�vs f�r att den inre marknaden skall fungera v�l, skall omfatta
a)	f�rb�ttring och f�renkling av
	-	systemet f�r gr�ns�verskridande delgivning av r�tteg�ngshandlingar och utomr�ttsliga handlingar,
	-	samarbete som r�r bevisupptagning,
	-	erk�nnande och verkst�llighet av domstolsavg�randen och utomr�ttsliga avg�randen i m�l och �renden av civil och kommersiell natur,
b)	fr�mjande av f�renligheten mellan till�mpliga best�mmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars beh�righet,
c)	undanr�jande av s�dant som hindrar civilr�ttsliga f�rfaranden fr�n att fungera v�l, om n�dv�ndigt genom att fr�mja f�renligheten mellan civilprocessr�ttsliga regler som �r till�mpliga i medlemsstaterna.

Artikel 66 (f.d. artikel 73n)
R�det skall, enligt f�rfarandet i artikel 67, vidta �tg�rder f�r att s�kerst�lla samarbete mellan de relevanta enheterna i medlemsstaternas f�rvaltningar inom de omr�den som omfattas av denna avdelning samt mellan dessa enheter och kommissionen.

Artikel 67 (f.d. artikel 73o)
1.  R�det skall under en �verg�ngsperiod av fem �r efter Amsterdamf�rdragets ikrafttr�dande besluta enh�lligt p� f�rslag av kommissionen eller p� initiativ av en medlemsstat och efter att ha h�rt Europaparlamentet.
2.  Efter denna fem�rsperiod skall r�det
-	besluta p� f�rslag av kommissionen; kommissionen skall pr�va varje beg�ran fr�n en medlemsstat om att kommissionen skall l�gga fram ett f�rslag f�r r�det,
-	efter att ha h�rt Europaparlamentet enh�lligt besluta i syfte att l�ta alla eller delar av de omr�den som omfattas av denna avdelning regleras av f�rfarandet i artikel 251 och att anpassa best�mmelserna om domstolens beh�righet,
3.  Med avvikelse fr�n punkterna 1 och 2 skall �tg�rder som avses i artikel 62.2 b i och 62.2 b iii fr�n och med Amsterdamf�rdragets ikrafttr�dande beslutas av r�det med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen och efter det att r�det har h�rt Europaparlamentet.
4.  Med avvikelse fr�n punkt 2 skall �tg�rder som avses i artikel 62.2 b ii och 62.2 b iv fem �r efter Amsterdamf�rdragets ikrafttr�dande beslutas av r�det enligt f�rfarandet i artikel 251.

Artikel 68 (f.d. artikel 73p)
1.  Artikel 234 skall till�mpas p� denna avdelning under f�ljande f�rh�llanden och p� f�ljande villkor: om en fr�ga om tolkningen av denna avdelning eller om giltigheten eller tolkningen av r�ttsakter som beslutats av gemenskapens institutioner p� grundval av denna avdelning uppkommer i ett m�l vid en domstol i en medlemsstat, mot vars avg�randen det inte finns n�got r�ttsmedel enligt nationell lagstiftning, skall den nationella domstolen, om den anser att ett beslut i fr�gan �r n�dv�ndigt f�r att d�ma i saken, beg�ra att domstolen meddelar ett f�rhandsavg�rande.
2.  Domstolen skall under inga omst�ndigheter vara beh�rig att d�ma i fr�gor som r�r s�dana �tg�rder eller beslut enligt artikel 62.1 som g�ller uppr�tth�llande av lag och ordning och skydd av den inre s�kerheten.
3.  R�det, kommissionen eller en medlemsstat f�r beg�ra att domstolen meddelar ett f�rhandsavg�rande om tolkningen av denna avdelning eller av r�ttsakter som beslutats av gemenskapens institutioner p� grundval av denna avdelning. Domstolens f�rhandsavg�rande till f�ljd av en s�dan beg�ran skall inte till�mpas p� s�dana domstolsavg�randen i medlemsstaterna som har vunnit r�ttskraft.

Artikel 69 (f.d. artikel 73q)
Till�mpningen av denna avdelning skall vara underkastad best�mmelserna i protokollet om F�renade kungarikets och Irlands st�llning och protokollet om Danmarks st�llning, och skall inte p�verka till�mpningen av protokollet om till�mpning av vissa inslag i artikel 14 i F�rdraget om uppr�ttandet av Europeiska gemenskapen p� F�renade kungariket och Irland.


AVDELNING V (f.d. avdelning IV)
TRANSPORTER

Artikel 70 (f.d. artikel 74)
Medlemsstaterna skall p� det omr�de som behandlas i denna avdelning uppn� f�rdragets m�l inom ramen f�r en gemensam transportpolitik.

Artikel 71 (f.d. artikel 75)
1.  F�r att genomf�ra artikel 70 och med beaktande av transportfr�gornas s�rskilda karakt�r skall r�det enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n fastst�lla
a)	gemensamma regler f�r internationella transporter till eller fr�n en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier,
b)	de villkor under vilka utomlands hemmah�rande transportf�retag f�r utf�ra transporter i en medlemsstat,
c)	�tg�rder f�r att f�rb�ttra transports�kerheten,
d)	alla andra l�mpliga best�mmelser.
2.  Med avvikelse fr�n det f�rfarande som anges i punkt 1 skall r�det enh�lligt, p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommitt�n, fastst�lla s�dana best�mmelser som avser principerna f�r regleringen av transportv�sendet och vilkas till�mpning skulle kunna f� allvarliga �terverkningar p� levnadsstandarden och syssels�ttningen i vissa regioner samt p� utnyttjandet av transportutrustningen. R�det skall d�rvid beakta det behov av anpassning till den ekonomiska utvecklingen som uppr�ttandet av den gemensamma marknaden kommer att ge upphov till.

Artikel 72 (f.d. artikel 76)
Till dess att de best�mmelser som avses i artikel 71.1 har fastst�llts, f�r ingen medlemsstat utan r�dets enh�lliga samtycke vidta n�gon �tg�rd som direkt eller indirekt ger de olika best�mmelser, som g�llde p� transportomr�det den 1 januari 1958 eller som, f�r stater som senare ansluter sig g�ller p� detta omr�de, vid tidpunkten f�r dessas anslutning, mindre gynnsamma effekter f�r andra medlemsstaters transportf�retag �n f�r inhemska transportf�retag.

Artikel 73 (f.d. artikel 77)
St�d �r f�renligt med detta f�rdrag, om det tillgodoser behovet av samordning av transporter eller om det inneb�r ers�ttning f�r allm�n trafikplikt.

Artikel 74 (f.d. artikel 78)
Varje �tg�rd som vidtas inom ramen f�r detta f�rdrag med avseende p� fraktsatser och befordringsvillkor skall avv�gas med h�nsyn till den ekonomiska situationen f�r transportf�retagen.

Artikel 75 (f.d. artikel 79)
1.  Vid transporter inom gemenskapen skall all s�dan diskriminering avskaffas, som best�r i att transportf�retag till�mpar olika fraktsatser och befordringsvillkor f�r att frakta samma slag av gods samma v�g p� grund av godsets ursprungs- eller best�mmelseland.
2.  Punkt 1 skall inte hindra r�det att vidta andra �tg�rder enligt artikel 71.1.
3.  R�det skall med kvalificerad majoritet p� f�rslag fr�n kommissionen samt efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n utf�rda f�reskrifter f�r att genomf�ra best�mmelserna i punkt 1.
R�det f�r s�rskilt meddela de best�mmelser som beh�vs f�r att g�ra det m�jligt f�r gemenskapens institutioner att �vervaka efterlevnaden av ordningen i punkt 1 och f�r att s�kerst�lla att f�rdelarna med denna fullt ut kommer brukarna till godo.
4.  Kommissionen skall p� eget initiativ eller p� beg�ran av en medlemsstat unders�ka de fall av diskriminering som avses i punkt 1 och efter samr�d med alla ber�rda medlemsstater fatta n�dv�ndiga beslut inom ramen f�r de regler som har fastst�llts enligt best�mmelserna i punkt 3.

Artikel 76 (f.d. artikel 80)
1.  Det �r f�rbjudet f�r medlemsstaterna att p� transporter inom gemenskapen till�mpa fraktsatser och villkor som i n�got avseende innefattar st�d eller skydd till f�rm�n f�r ett eller flera s�rskilda f�retag eller n�ringsgrenar om inte tillst�nd har getts av kommissionen.
2.  Kommissionen skall p� eget initiativ eller p� beg�ran av en medlemsstat granska de fraktsatser och villkor som avses i punkt 1 och s�rskilt beakta, � ena sidan, krav p� en �ndam�lsenlig regionalekonomisk politik, de underutvecklade regionernas behov och problemen i regioner som allvarligt p�verkas av politiska f�rh�llanden samt � andra sidan, s�dana fraktsatsers och villkors inverkan p� konkurrensen mellan olika transportgrenar.
Kommissionen skall efter samr�d med alla medlemsstater som saken g�ller fatta n�dv�ndiga beslut.
3.  De f�rbud som anges i punkt 1 g�ller inte tariffer som fastst�llts f�r att bem�ta konkurrens.

Artikel 77 (f.d. artikel 81)
P�lagor eller avgifter vid gr�nspassage som transportf�retag tar ut ut�ver fraktsatserna f�r inte �verstiga vad som �r sk�ligt, sedan de kostnader som gr�nspassagen faktiskt f�ranlett beaktats.
Medlemsstaterna skall str�va efter att gradvis s�nka dessa kostnader.
Kommissionen f�r ge medlemsstaterna rekommendationer om till�mpningen av denna artikel.

Artikel 78 (f.d. artikel 82)
Best�mmelserna i denna avdelning skall inte hindra �tg�rder som vidtagits i F�rbundsrepubliken Tyskland i den utstr�ckning s�dana �tg�rder �r n�dv�ndiga f�r att uppv�ga de ekonomiska nackdelar som uppkommit genom Tysklands delning f�r n�ringslivet i vissa av de omr�den i F�rbundsrepubliken som p�verkats av delningen.

Artikel 79 (f.d. artikel 83)
Vid kommissionens sida skall finnas en r�dgivande kommitt� som skall best� av experter vilka utses av medlemsstaternas regeringar. N�r kommissionen finner det l�mpligt skall den h�ra kommitt�n i transportfr�gor: detta skall dock inte inskr�nka de befogenheter som tillkommer Ekonomiska och sociala kommitt�n.

Artikel 80 (f.d. artikel 84)
1.  Best�mmelserna i denna avdelning skall g�lla transporter p� j�rnv�g, landsv�g och inre vattenv�gar.
2.  R�det f�r med kvalificerad majoritet besluta huruvida, i vilken omfattning och p� vilket s�tt l�mpliga best�mmelser skall kunna meddelas f�r sj�fart och luftfart.
Procedurreglerna i artikel 71 skall till�mpas.


AVDELNING VI (f.d. avdelning V)
GEMENSAMMA REGLER OM KONKURRENS, BESKATTNING OCH TILLN�RMNING AV LAGSTIFTNING

Kapitel 1
Konkurrensregler

Avsnitt 1
Regler till�mpliga p� f�retag

Artikel 81 (f.d. artikel 85)
1.  F�ljande �r of�renligt med den gemensamma marknaden och f�rbjudet: alla avtal mellan f�retag, beslut av f�retagssammanslutningar och samordnade f�rfaranden som kan p�verka handeln mellan medlemsstater och som har till syfte eller resultat att hindra, begr�nsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden, s�rskilt s�dana som inneb�r att
a)	ink�ps- eller f�rs�ljningspriser eller andra aff�rsvillkor direkt eller indirekt fastst�lls,
b)	produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begr�nsas eller kontrolleras,
c)	marknader eller ink�psk�llor delas upp,
d)	olika villkor till�mpas f�r likv�rdiga transaktioner med vissa handelspartner, varigenom dessa f�r en konkurrensnackdel,
e)	det st�lls som villkor f�r att ing� avtal att den andra parten �tar sig ytterligare f�rpliktelser, som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har n�got samband med f�rem�let f�r avtalet.
2.  Avtal eller beslut som �r f�rbjudna enligt denna artikel �r ogiltiga.
3.  Best�mmelserna i punkt 1 f�r dock f�rklaras icke till�mpliga
-	p� avtal eller grupper av avtal mellan f�retag,
-	beslut eller grupper av beslut av f�retagssammanslutningar,
-	samordnade f�rfaranden eller grupper av samordnade f�rfaranden,
som bidrar till att f�rb�ttra produktionen eller distributionen av varor eller till att fr�mja tekniskt eller ekonomiskt fram�tskridande, samtidigt som konsumenterna tillf�rs�kras en sk�lig andel av den vinst som d�rigenom uppn�s och som inte
a)	�l�gger de ber�rda f�retagen begr�nsningar som inte �r n�dv�ndiga f�r att uppn� dessa m�l,
b)	ger dessa f�retag m�jlighet att s�tta konkurrensen ur spel f�r en v�sentlig del av varorna i fr�ga.

Artikel 82 (f.d. artikel 86)
Ett eller flera f�retags missbruk av en dominerande st�llning p� den gemensamma marknaden eller inom en v�sentlig del av denna �r, i den m�n det kan p�verka handeln mellan medlemsstater, of�renligt med den gemensamma marknaden och f�rbjudet.
S�dant missbruk kan s�rskilt best� i att
a)	direkt eller indirekt p�tvinga n�gon osk�liga ink�ps- eller f�rs�ljningspriser eller andra osk�liga aff�rsvillkor,
b)	begr�nsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel f�r konsumenterna,
c)	till�mpa olika villkor f�r likv�rdiga transaktioner med vissa handelspartner, varigenom dessa f�r en konkurrensnackdel,
d)	st�lla som villkor f�r att ing� avtal att den andra parten �tar sig ytterligare f�rpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har n�got samband med f�rem�let f�r avtalet.

Artikel 83 (f.d. artikel 87)
1.  De f�rordningar och direktiv som beh�vs f�r att till�mpa de principer som anges i artiklarna 81 och 82 skall r�det fastst�lla med kvalificerad majoritet p� f�rslag fr�n kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet.
2.  De best�mmelser som avses i punkt 1 skall s�rskilt syfta till att
a)	genom inf�rande av b�ter och viten s�kerst�lla att de f�rbud som anges i artiklarna 81.1 och 82 iakttas,
b)	fastst�lla n�rmare regler f�r hur artikel 81.3 skall till�mpas med h�nsyn till behovet av att � ena sidan s�kerst�lla en effektiv �vervakning och att � andra sidan s� l�ngt som m�jligt f�renkla den administrativa kontrollen,
c)	vid behov n�rmare ange r�ckvidden f�r best�mmelserna i artiklarna 81 och 82 inom olika n�ringsgrenar,
d)	fastst�lla kommissionens och domstolens uppgifter vid till�mpningen av de best�mmelser som avses i denna punkt,
e)	fastst�lla f�rh�llandet mellan � ena sidan den nationella lagstiftningen och � andra sidan best�mmelserna i detta avsnitt samt best�mmelser som har antagits enligt denna artikel.

Artikel 84 (f.d. artikel 88)
Till dess att de best�mmelser som antagits enligt artikel 83 har tr�tt i kraft skall myndigheterna i varje medlemsstat i �verenst�mmelse med landets r�ttsordning och best�mmelserna i artikel 81, s�rskilt punkt 3, och artikel 82, avg�ra om avtal, beslut och samordnade f�rfaranden �r till�tna samt om missbruk av en dominerande st�llning p� den gemensamma marknaden f�religger.

Artikel 85 (f.d. artikel 89)
1.  Utan att det p�verkar till�mpningen av artikel 84 skall kommissionen s�kerst�lla till�mpningen av de principer som anges i artiklarna 81 och 82. Den skall p� beg�ran av en medlemsstat eller p� eget initiativ och i samarbete med medlemsstaternas beh�riga myndigheter, som skall ge kommissionen sitt bist�nd, unders�ka fall av f�rmodade �vertr�delser av dessa principer. Om kommissionen finner att en �vertr�delse �gt rum, skall den f�resl� l�mpliga �tg�rder f�r att f� denna att upph�ra.
2.  Om �vertr�delsen inte upph�r, skall kommissionen genom ett motiverat beslut fastsl� att en �vertr�delse av principerna f�religger. Kommissionen f�r offentligg�ra sitt beslut och bemyndiga medlemsstaterna att, p� de villkor och enligt de regler som den fastst�ller, vidta de �tg�rder som kr�vs f�r att avhj�lpa situationen.

Artikel 86 (f.d. artikel 90)
1.  Medlemsstaterna skall betr�ffande offentliga f�retag och f�retag som de beviljar s�rskilda eller exklusiva r�ttigheter inte vidta och inte heller bibeh�lla n�gon �tg�rd som strider mot reglerna i detta f�rdrag, i synnerhet reglerna i artiklarna 12 samt 81-89.
2.  F�retag som anf�rtrotts att tillhandah�lla tj�nster av allm�nt ekonomiskt intresse eller som har karakt�ren av fiskala monopol skall vara underkastade reglerna i detta f�rdrag, s�rskilt konkurrensreglerna, i den m�n till�mpningen av dessa regler inte r�ttsligt eller i praktiken hindrar att de s�rskilda uppgifter som tilldelats dem fullg�rs. Utvecklingen av handeln f�r inte p�verkas i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse.
3.  Kommissionen skall s�kerst�lla att best�mmelserna i denna artikel till�mpas och, n�r det �r n�dv�ndigt, utf�rda l�mpliga direktiv eller beslut vad avser medlemsstaterna.


Avsnitt 2
Statligt st�d

Artikel 87 (f.d. artikel 92)
1.  Om inte annat f�reskrivs i detta f�rdrag, �r st�d som ges av en medlemsstat eller med hj�lp av statliga medel, av vilket slag det �n �r, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa f�retag eller viss produktion, of�renligt med den gemensamma marknaden i den utstr�ckning det p�verkar handeln mellan medlemsstaterna.
2.  F�renligt med den gemensamma marknaden �r
a)	st�d av social karakt�r som ges till enskilda konsumenter, under f�ruts�ttning att st�det ges utan diskriminering med avseende p� varornas ursprung,
b)	st�d f�r att avhj�lpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella h�ndelser,
c)	st�d som ges till n�ringslivet i vissa av de omr�den i F�rbundsrepubliken Tyskland som p�verkats genom Tysklands delning i den utstr�ckning st�det �r n�dv�ndigt f�r att uppv�ga de ekonomiska nackdelar som uppkommit genom denna delning.
3.  Som f�renligt med den gemensamma marknaden kan anses
a)	st�d f�r att fr�mja den ekonomiska utvecklingen i regioner d�r levnadsstandarden �r onormalt l�g eller d�r det r�der allvarlig brist p� syssels�ttning,
b)	st�d f�r att fr�mja genomf�randet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller f�r att avhj�lpa en allvarlig st�rning i en medlemsstats ekonomi,
c)	st�d f�r att underl�tta utveckling av vissa n�ringsverksamheter eller vissa regioner, n�r det inte p�verkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset,
d)	st�d f�r att fr�mja kultur och bevara kulturarvet, om s�dant st�d inte p�verkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset,
e)	st�d av annat slag i enlighet med vad r�det p� f�rslag fr�n kommissionen kan komma att best�mma genom beslut med kvalificerad majoritet.

Artikel 88 (f.d. artikel 93)
1.  Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna fortl�pande granska alla st�dprogram som f�rekommer i dessa stater. Den skall till medlemsstaterna l�mna f�rslag till l�mpliga �tg�rder som kr�vs med h�nsyn till den p�g�ende utvecklingen eller den gemensamma marknadens funktion.
2.  Om kommissionen, efter att ha gett ber�rda parter tillf�lle att yttra sig, finner att st�d som l�mnas av en stat eller med statliga medel inte �r f�renligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87, eller att s�dant st�d missbrukas, skall den besluta om att staten i fr�ga skall upph�va eller �ndra dessa st�d�tg�rder inom den tidsfrist som kommissionen fastst�ller.
Om staten i fr�ga inte r�ttar sig efter detta beslut inom f�reskriven tid f�r kommissionen eller andra ber�rda stater, med avvikelse fr�n artiklarna 226 och 227, h�nskjuta �rendet direkt till domstolen.
P� beg�ran av en medlemsstat kan r�det enh�lligt besluta att st�d som denna stat l�mnar eller avser att l�mna skall anses vara f�renligt med den gemensamma marknaden, med avvikelse fr�n best�mmelserna i artikel 87 eller de f�rordningar som avses i artikel 89, om ett s�dant beslut �r motiverat p� grund av exceptionella omst�ndigheter. Om kommissionen betr�ffande ett s�dant st�d redan har inlett det f�rfarande som avses i f�rsta stycket av denna punkt, skall kommissionen - i s�dana fall d�r staten har l�mnat in en beg�ran till r�det - skjuta upp f�rfarandet till dess r�det har tagit st�llning till statens beg�ran.
Om r�det inte har tagit st�llning till n�mnda beg�ran inom tre m�nader efter det att den inl�mnats, skall kommissionen fatta beslut i �rendet.
3.  Kommissionen skall underr�ttas i s� god tid att den kan yttra sig om alla planer p� att vidta eller �ndra st�d�tg�rder. Om den anser att n�gon s�dan plan inte �r f�renlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 87, skall den utan dr�jsm�l inleda det f�rfarande som anges i punkt 2. Medlemsstaten i fr�ga f�r inte genomf�ra �tg�rden f�rr�n detta f�rfarande lett till ett slutgiltigt beslut.

Artikel 89 (f.d. artikel 94)
R�det f�r med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet anta de f�rordningar som beh�vs f�r till�mpningen av artiklarna 87 och 88 och f�r s�rskilt fastst�lla villkoren f�r till�mpningen av artikel 88.3 och vilka slag av st�d�tg�rder som skall vara undantagna fr�n detta f�rfarande.


Kapitel 2
Best�mmelser om skatter och avgifter

Artikel 90 (f.d. artikel 95)
Ingen medlemsstat skall, direkt eller indirekt, p� varor fr�n andra medlemsstater l�gga interna skatter eller avgifter, av vilket slag de �n �r, som �r h�gre �n de skatter eller avgifter som direkt eller indirekt l�ggs p� liknande inhemska varor.
Vidare skall ingen medlemsstat p� varor fr�n andra medlemsstater l�gga s�dana interna skatter eller avgifter som �r av s�dan art att de indirekt skyddar andra varor.

Artikel 91 (f.d. artikel 96)
F�r varor som exporteras till n�gon annan medlemsstats territorium f�r �terbetalning av interna skatter eller avgifter inte ske med belopp som �verstiger de interna skatter eller avgifter som direkt eller indirekt lagts p� varorna.

Artikel 92 (f.d. artikel 98)
Vad betr�ffar andra skatter eller avgifter �n oms�ttningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter f�r befrielse och �terbetalning vid export till andra medlemsstater medges och utj�mningsskatter eller utj�mningsavgifter vid import fr�n medlemsstaterna tas ut, endast om r�det i f�rv�g med kvalificerad majoritet p� f�rslag fr�n kommissionen f�r en begr�nsad tid har godk�nt de planerade �tg�rderna.

Artikel 93 (f.d. artikel 99)
R�det skall enh�lligt p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommitt�n anta best�mmelser om harmonisering av lagstiftningen om oms�ttningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter eller avgifter, i den m�n en s�dan harmonisering �r n�dv�ndig f�r att s�kerst�lla att den inre marknaden uppr�ttas och fungerar inom den tid som anges i artikel 14.


Kapitel 3
Tilln�rmning av lagstiftning

Artikel 94 (f.d. artikel 100)
R�det skall enh�lligt p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommitt�n utf�rda direktiv om tilln�rmning av s�dana lagar och andra f�rfattningar i medlemsstaterna som direkt inverkar p� den gemensamma marknadens uppr�ttande eller funktion.

Artikel 95 (f.d. artikel 100a)
1.  Med avvikelse fr�n artikel 94 och om inte annat f�reskrivs i detta f�rdrag skall f�ljande best�mmelser till�mpas f�r att n� de m�l som anges i artikel 14. R�det skall enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n, besluta om �tg�rder f�r tilln�rmning av s�dana best�mmelser i lagar och andra f�rfattningar i medlemsstaterna som syftar till att uppr�tta den inre marknaden och f� den att fungera.
2.  Punkt 1 g�ller inte best�mmelser om skatter och avgifter, best�mmelser om fri r�rlighet f�r personer eller best�mmelser om anst�lldas r�ttigheter och intressen.
3.  Kommissionen skall i sina f�rslag enligt punkt 1 om h�lsa, s�kerhet samt milj�- och konsumentskydd utg� fr�n en h�g skyddsniv� och s�rskilt beakta ny utveckling som grundas p� vetenskapliga fakta. Europaparlamentet och r�det skall ocks�, inom ramen f�r sina respektive befogenheter, str�va efter att n� detta m�l.
4.  Om en medlemsstat efter det att r�det eller kommissionen har beslutat om en harmoniserings�tg�rd anser det n�dv�ndigt att beh�lla nationella best�mmelser som grundar sig p� v�sentliga behov enligt artikel 30 eller som avser milj�- eller arbetsmilj�skydd, skall den till kommissionen anm�la dessa best�mmelser samt sk�len f�r att beh�lla dem.
5.  Dessutom g�ller, utan att detta p�verkar till�mpningen av punkt 4, att om en medlemsstat efter det att r�det eller kommissionen har beslutat om en harmoniserings�tg�rd anser det n�dv�ndigt att inf�ra nationella best�mmelser grundade p� nya vetenskapliga bel�gg med anknytning till milj�skydd eller arbetsmilj�skydd f�r att l�sa ett problem som �r specifikt f�r den medlemsstaten och som har uppkommit efter beslutet om harmoniserings�tg�rden, skall medlemsstaten underr�tta kommissionen om de planerade best�mmelserna samt om sk�len f�r att inf�ra dem.
6.  Kommissionen skall inom sex m�nader efter en s�dan anm�lan som avses i punkterna 4 och 5 godk�nna eller f�rkasta de ifr�gavarande nationella best�mmelserna sedan den konstaterat huruvida dessa utg�r ett medel f�r godtycklig diskriminering eller inneb�r f�rt�ckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utg�ra ett hinder f�r den inre marknadens funktion.
Om kommissionen inte fattar beslut inom denna period skall de nationella best�mmelser som avses i punkterna 4 och 5 anses godk�nda.
Om det �r ber�ttigat p� grund av fr�gans komplexitet och om det inte finns n�gon fara f�r m�nniskors h�lsa, f�r kommissionen meddela den ber�rda medlemsstaten att den period som avses i denna punkt kan f�rl�ngas med ytterligare h�gst sex m�nader.
7.  Om en medlemsstat i enlighet med punkt 6 bemyndigas att beh�lla eller inf�ra nationella best�mmelser som avviker fr�n en harmoniserings�tg�rd, skall kommissionen omedelbart unders�ka om den skall f�resl� en anpassning av den �tg�rden.
8.  Om en medlemsstat tar upp ett s�rskilt problem som r�r folkh�lsan p� ett omr�de som tidigare har varit f�rem�l f�r harmoniserings�tg�rder, skall medlemsstaten g�ra kommissionen uppm�rksam p� detta och kommissionen skall omedelbart unders�ka om den skall f�resl� r�det l�mpliga �tg�rder.
9.  Med avvikelse fr�n det f�rfarande som anges i artiklarna 226 och 227 kan kommissionen eller n�gon av medlemsstaterna h�nskjuta �rendet direkt till domstolen, om kommissionen eller medlemsstaten anser att en annan medlemsstat missbrukar befogenheterna enligt denna artikel.
10.  De ovann�mnda harmoniserings�tg�rderna skall vid behov omfatta en skyddsklausul som till�ter medlemsstaterna att p� en eller flera av de icke-ekonomiska grunder som anges i artikel 30 vidta provisoriska �tg�rder, som skall vara underkastade ett kontrollf�rfarande fr�n gemenskapens sida.

Artikel 96 (f.d. artikel 101)
Om kommissionen finner att en skillnad mellan best�mmelserna i medlemsstaternas lagar eller andra f�rfattningar framkallar en snedvridning av konkurrensvillkoren p� den gemensamma marknaden som beh�ver elimineras, skall den samr�da med de medlemsstater som saken g�ller.
Om samr�det inte leder till ett avtal som eliminerar snedvridningen skall r�det med kvalificerad majoritet p� f�rslag fr�n kommissionen utf�rda n�dv�ndiga direktiv. Kommissionen och r�det f�r vidta alla �vriga l�mpliga �tg�rder enligt detta f�rdrag.

Artikel 97 (f.d. artikel 102)
1.  N�r det finns anledning att befara att inf�randet eller �ndringen av en best�mmelse i lag eller annan f�rfattning skall framkalla en snedvridning enligt artikel 96, skall den medlemsstat som vill vidta �tg�rden samr�da med kommissionen. Efter samr�d med medlemsstaterna skall kommissionen rekommendera de ber�rda medlemsstaterna l�mpliga �tg�rder f�r att undvika snedvridningen.
2.  Om en medlemsstat som vill inf�ra eller �ndra nationella best�mmelser inte f�ljer den rekommendation som kommissionen riktat till den, skall det vid till�mpningen av artikel 96 inte kr�vas av de �vriga medlemsstaterna att de �ndrar sina nationella best�mmelser f�r att eliminera snedvridningen. Best�mmelserna i artikel 96 skall inte till�mpas, om en medlemsstat som har underl�tit att ta h�nsyn till kommissionens rekommendation framkallar en snedvridning som �r skadlig endast f�r den medlemsstaten.


AVDELNING VII (f.d. avdelning VI)
EKONOMISK OCH MONET�R POLITIK

Kapitel 1
Ekonomisk politik

Artikel 98 (f.d. artikel 102a)
Medlemsstaterna skall f�ra sin ekonomiska politik s� att de bidrar till att f�rverkliga gemenskapens m�l, s�som dessa definieras i artikel 2 och inom ramen f�r de allm�nna riktlinjer som avses i artikel 99.2. Medlemsstaterna och gemenskapen skall handla i �verensst�mmelse med principen om en �ppen marknadsekonomi med fri konkurrens som fr�mjar en effektiv resursf�rdelning, och i enlighet med principerna i artikel 4.

Artikel 99 (f.d. artikel 103)
1.  Medlemsstaterna skall betrakta den ekonomiska politiken som en fr�ga av gemensamt intresse och samordna denna politik inom r�det i enlighet med best�mmelserna i artikel 98.
2.  R�det skall med kvalificerad majoritet p� rekommendation av kommissionen utarbeta ett utkast till allm�nna riktlinjer f�r medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik och rapportera sina resultat till Europeiska r�det.
Europeiska r�det skall p� grundval av r�dets rapport diskutera en slutsats ang�ende de allm�nna riktlinjerna f�r medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik.
P� grundval av denna slutsats skall r�det med kvalificerad majoritet anta en rekommendation som anger dessa allm�nna riktlinjer. R�det skall underr�tta Europaparlamentet om sin rekommendation.
3.  F�r att s�kerst�lla en fastare samordning av den ekonomiska politiken och en varaktig konvergens mellan medlemsstaternas ekonomiska utfall skall r�det p� grundval av rapporter fr�n kommissionen �vervaka den ekonomiska utvecklingen i varje medlemsstat och inom gemenskapen samt den ekonomiska politikens �verensst�mmelse med de allm�nna riktlinjer som avses i punkt 2, och regelbundet g�ra en samlad bed�mning.
F�r denna multilaterala �vervakning skall medlemsstaterna l�mna uppgifter till kommissionen om viktiga �tg�rder som de har vidtagit inom ramen f�r sin ekonomiska politik och andra upplysningar som de anser n�dv�ndiga.
4.  Visar det sig inom ramen f�r f�rfarandet enligt punkt 3 att en medlemsstats ekonomiska politik inte �r f�renlig med de allm�nna riktlinjer som avses i punkt 2 eller att det finns risk f�r att denna politik kan �ventyra den ekonomiska och monet�ra unionens funktion, kan r�det med kvalificerad majoritet p� rekommendation av kommissionen l�mna den ber�rda medlemsstaten de rekommendationer som beh�vs. R�det kan med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen besluta att offentligg�ra sina rekommendationer.
R�dets ordf�rande och kommissionen skall rapportera till Europaparlamentet om resultaten av den multilaterala �vervakningen. R�dets ordf�rande kan anmodas att framtr�da inf�r den beh�riga kommitt�n hos Europaparlamentet, om r�det har offentliggjort sina rekommendationer.
5.  R�det kan enligt f�rfarandet i artikel 252 anta n�rmare f�reskrifter om det multilaterala �vervakningsf�rfarande som avses i punkterna 3 och 4 i denna artikel.

Artikel 100 (f.d. artikel 103a)
1.  Utan att det p�verkar till�mpningen av andra f�rfaranden som f�reskrivs i detta f�rdrag kan r�det enh�lligt p� f�rslag av kommissionen besluta om l�mpliga �tg�rder med h�nsyn till det ekonomiska l�get, s�rskilt om det uppst�r allvarliga f�rs�rjningsproblem i fr�ga om vissa varor.
2.  Om en medlemsstat har sv�righeter eller allvarligt hotas av stora sv�righeter till f�ljd av osedvanliga h�ndelser utanf�r dess kontroll, kan r�det genom enh�lligt beslut p� f�rslag av kommissionen p� vissa villkor bevilja den ber�rda medlemsstaten ekonomiskt bist�nd fr�n gemenskapen. Om sv�righeterna har orsakats av naturkatastrofer skall r�det besluta med kvalificerad majoritet. R�dets ordf�rande skall underr�tta Europaparlamentet om beslutet.

Artikel 101 (f.d. artikel 104)
1.  Det �r f�rbjudet f�r ECB och medlemsstaternas centralbanker (h�refter kallade "nationella centralbanker") att ge gemenskapsinstitutioner eller gemenskapsorgan, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligr�ttsliga organ eller offentliga f�retag i medlemsstaterna r�tt att �vertrassera sina konton eller att ge dem andra former av krediter; detsamma g�ller ECB:s och de nationella centralbankernas f�rv�rv av skuldf�rbindelser direkt fr�n dem.
2.  Best�mmelserna i punkt 1 skall inte g�lla offentligt �gda kreditinstitut; dessa skall behandlas av de nationella centralbankerna och ECB p� samma s�tt som privata kreditinstitut vad g�ller tillf�rseln av centralbankreserver.

Artikel 102 (f.d. artikel 104a)
1.  Varje �tg�rd som ger gemenskapsinstitutioner eller gemenskapsorgan, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligr�ttsliga organ eller offentliga f�retag i medlemsstaterna en positiv s�rbehandling hos finansinstitut �r f�rbjuden i den m�n �tg�rden inte �r baserad p� tillsynsm�ssiga h�nsyn.
2.  R�det skall f�re den 1 januari 1994 enligt f�rfarandet i artikel 252 fastst�lla definitioner f�r till�mpningen av det f�rbud som avses i punkt 1.

Artikel 103 (f.d. artikel 104b)
1.  Gemenskapen skall inte ansvara f�r eller �ta sig f�rpliktelser som har ing�tts av centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligr�ttsliga organ eller offentliga f�retag i en medlemsstat, dock utan att detta p�verkar �msesidiga finansiella garantier f�r det gemensamma genomf�randet av ett visst projekt. En medlemsstat skall inte ansvara f�r att �ta sig f�rpliktelser som har ing�tts av centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligr�ttsliga organ eller offentliga f�retag i en annan medlemsstat, dock utan att detta p�verkar �msesidiga finansiella garantier f�r det gemensamma genomf�randet av ett visst projekt.
2.  Om det beh�vs, kan r�det enligt f�rfarandet i artikel 252 fastst�lla definitioner f�r till�mpningen av de f�rbud som avses i artikel 101 och i denna artikel.

Artikel 104 (f.d. artikel 104c)
1.  Medlemsstaterna skall undvika alltf�r stora underskott i den offentliga sektorns finanser.
2.  Kommissionen skall �vervaka utvecklingen av budgetsituationen och den offentliga sektorns skulds�ttning i medlemsstaterna i syfte att uppt�cka allvarliga fel. Den skall s�rskilt unders�ka om budgetdisciplin iakttas p� grundval av f�ljande tv� kriterier:
a)	Huruvida andelen av det f�rv�ntade eller faktiska underskottet i den offentliga sektorns finanser i procent av bruttonationalprodukten �verstiger ett visst referensv�rde, s�vida inte
	-	detta procenttal har minskat v�sentligt och kontinuerligt och n�tt en niv� som ligger n�ra referensv�rdet, eller
	-	referensv�rdet endast undantagsvis och �verg�ende �verskrids och procenttalet fortfarande ligger n�ra referensv�rdet.
b)	Huruvida skulds�ttningen i den offentliga sektorn i procent av bruttonationalprodukten �verstiger ett visst referensv�rde s�vida inte detta procenttal minskar i tillr�cklig utstr�ckning och n�rmar sig referensv�rdet i tillfredsst�llande takt.
Referensv�rdena anges i det protokoll om f�rfarandet vid alltf�r stora underskott som �r en bilaga till detta f�rdrag.
3.  Om en medlemsstat inte uppfyller de krav som g�ller enligt det ena av eller b�da dessa kriterier, skall kommissionen utarbeta en rapport. I sin rapport skall kommissionen �ven beakta huruvida den offentliga sektorns underskott �verstiger utgifterna f�r de offentliga investeringarna samt alla �vriga faktorer av betydelse, inbegripet medlemsstatens ekonomiska och budgetm�ssiga l�ge p� medell�ng sikt.
Kommissionen kan ocks� utarbeta en rapport �ven om kraven �r uppfyllda enligt kriterierna, om den anser att det f�religger risk f�r ett alltf�r stort underskott i en medlemsstat.
4.  Den kommitt� som uppr�ttas enligt artikel 114 skall yttra sig �ver kommissionens rapport.
5.  Om kommissionen anser att det f�religger eller kan uppst� ett alltf�r stort underskott i en medlemsstat skall kommissionen avge ett yttrande till r�det.
6.  R�det skall med kvalificerad majoritet, p� rekommendation av kommissionen och med beaktande av eventuella synpunkter fr�n den ber�rda medlemsstaten, efter en allsidig bed�mning avg�ra om ett alltf�r stort underskott f�religger.
7.  Om det enligt punkt 6 sl�s fast att ett alltf�r stort underskott f�religger, skall r�det ge rekommendationer till den ber�rda medlemsstaten i syfte att f� denna situation att upph�ra inom en viss tid. Om inte annat f�ljer av best�mmelsen i punkt 8 skall s�dana rekommendationer inte offentligg�ras.
8.  Om r�det finner att dess rekommendationer inte har medf�rt n�gra effektiva �tg�rder inom den fastst�llda tiden, f�r r�det offentligg�ra rekommendationerna.
9.  Om en medlemsstat �ven i forts�ttningen underl�ter att efterkomma r�dets rekommendationer, kan r�det besluta att f�rel�gga medlemsstaten att inom en fastst�lld tidsfrist vidta de �tg�rder f�r att minska underskottet som r�det anser n�dv�ndiga f�r att komma till r�tta med situationen.
I s�dana fall kan r�det beg�ra att den ber�rda medlemsstaten inkommer med rapporter enligt en fastst�lld tidsplan f�r att g�ra det m�jligt att granska medlemsstatens anpassningsstr�vanden.
10.  Den i artiklarna 226 och 227 angivna r�tten att f�ra talan kan inte ut�vas med avseende p� punkterna 1-9 i denna artikel.
11.  S� l�nge en medlemsstat inte efterkommer ett beslut som har fattats enligt punkt 9, kan r�det allt efter omst�ndigheterna besluta att till�mpa eller sk�rpa en eller flera av f�ljande �tg�rder:
-	Att kr�va att den ber�rda medlemsstaten offentligg�r de ytterligare uppgifter som r�det n�rmare anger, innan medlemsstaten utger obligationer och andra v�rdepapper.
-	Att anmoda Europeiska investeringsbanken att ompr�va sin utl�ningspolitik gentemot den ber�rda medlemsstaten.
-	Att kr�va att den ber�rda medlemsstaten r�ntel�st deponerar ett belopp av l�mplig storlek hos gemenskapen, till dess att det alltf�r stora underskottet enligt r�dets uppfattning har korrigerats.
-	Att f�rel�gga b�ter av l�mplig storlek.
R�dets ordf�rande skall underr�tta Europaparlamentet om de beslut som fattas.
12.  R�det skall upph�va samtliga eller vissa av sina beslut enligt punkterna 6-9 och 11, i den m�n som det alltf�r stora underskottet i den ber�rda medlemsstaten enligt r�dets uppfattning har korrigerats. Om r�det tidigare har offentliggjort rekommendationer skall det s� snart ett beslut enligt punkt 8 har upph�vts, avge en offentlig f�rklaring om att det inte l�ngre f�religger ett alltf�r stort underskott i den ber�rda medlemsstaten.
13.  N�r r�det fattar s�dana beslut som avses i punkterna 7-9, 11 och 12 skall det besluta p� rekommendation av kommissionen med en majoritet av tv� tredjedelar av de enligt artikel 205.2 v�gda r�sterna f�r r�dets medlemmar, dock utan att r�sterna f�r den ber�rda medlemsstatens f�retr�dare medr�knas.
14.  Protokollet om f�rfarandet vid alltf�r stora underskott, som �r fogat till detta f�rdrag, inneh�ller ytterligare best�mmelser om genomf�randet av det f�rfarande som beskrivs i denna artikel.
R�det skall enh�lligt, p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och ECB, anta l�mpliga best�mmelser som d�refter skall ers�tta det n�mnda protokollet.
Om inte annat f�ljer av �vriga best�mmelser i denna punkt skall r�det f�re den 1 januari 1994 med kvalificerad majoritet, p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet, fastst�lla n�rmare regler och definitioner f�r till�mpningen av best�mmelserna i det n�mnda protokollet.


Kapitel 2
Monet�r politik

Artikel 105 (f.d. artikel 105)
1.  Huvudm�let f�r ECBS skall vara att uppr�tth�lla prisstabilitet. Utan att �sidos�tta detta m�l skall ECBS st�dja den allm�nna ekonomiska politiken inom gemenskapen i syfte att bidra till att f�rverkliga gemenskapens m�l enligt artikel 2. ECBS skall handla i �verensst�mmelse med principen om en �ppen marknadsekonomi med fri konkurrens som fr�mjar en effektiv resursf�rdelning, och iaktta de principer som anges i artikel 4.
2.  ECBS:s grundl�ggande uppgifter skall vara att
-	utforma och genomf�ra gemenskapens monet�ra politik,
-	genomf�ra valutatransaktioner enligt best�mmelserna i artikel 111,
-	inneha och f�rvalta medlemsstaternas officiella valutareserver,
-	fr�mja ett v�l fungerande betalningssystem.
3.  Punkt 2 tredje strecksatsen skall inte ber�ra medlemsstaternas regeringars innehav och f�rvaltning av r�relsemedel i utl�ndsk valuta.
4.  ECB skall h�ras
-	om varje f�rslag till gemenskapsr�ttsakt inom ECB:s beh�righetsomr�de,
-	av nationella myndigheter om varje f�rslag till r�ttsregler inom ECB:s beh�righetsomr�de, dock inom de ramar och p� de villkor som fastst�lls av r�det enligt f�rfarandet i artikel 107.6.
ECB f�r i fr�gor inom sitt beh�righetsomr�de avge yttranden till beh�riga institutioner eller organ inom gemenskapen eller till nationella myndigheter.
5.  ECBS skall medverka till att de beh�riga myndigheterna smidigt kan genomf�ra sin politik n�r det g�ller tillsyn �ver kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet.
6.  R�det f�r genom enh�lligt beslut p� f�rslag av kommissionen efter att ha h�rt ECB och med Europaparlamentets samtycke tilldela ECB s�rskilda uppgifter i samband med tillsynen �ver kreditinstitut och andra finansinstitut med undantag av f�rs�kringsf�retag.

Artikel 106 (f.d. artikel 105a)
1.  ECB skall ha ensamr�tt att till�ta sedelutgivning inom gemenskapen. ECB och de nationella centralbankerna f�r ge ut sedlar. Endast sedlar som ges ut av ECB och de nationella centralbankerna skall vara lagliga betalningsmedel inom gemenskapen.
2.  Medlemsstaterna f�r ge ut mynt i den omfattning som godk�nns av ECB. R�det f�r enligt f�rfarandet i artikel 252 och efter att ha h�rt ECB vidta �tg�rder f�r att harmonisera val�rerna och de tekniska specifikationerna f�r alla mynt som skall s�ttas i omlopp, i den utstr�ckning som detta �r n�dv�ndigt f�r att s�kerst�lla myntens smidiga omlopp inom gemenskapen.

Artikel 107 (f.d. artikel 106)
1.  ECBS skall best� av ECB och de nationella centralbankerna.
2.  ECB skall vara en juridisk person.
3.  ECBS skall ledas av ECB:s beslutande organ som skall vara ECB-r�det och direktionen.
4.  ECBS-stadgan �r intagen i ett protokoll som �r fogat till detta f�rdrag.
5.  Artiklarna 5.1, 5.2, 5.3, 17, 18, 19.1, 22, 23, 24 26, 32.2. 32.3, 32.4, 32.6, 33.1 a) och 36 i ECBS-stadgan kan r�det �ndra antingen genom beslut med kvalificerad majoritet p� rekommendation av ECB och efter att ha h�rt kommissionen eller genom enh�lligt beslut p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt ECB. I b�da fallen kr�vs Europaparlamentets samtycke.
6.  R�det skall genom beslut med kvalificerad majoritet, antingen p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och ECB eller p� rekommendation av ECB och efter att ha h�rt Europaparlamentet och kommissionen, anta de best�mmelser som avses i artiklarna 4, 5.4, 19.2, 20, 28.1, 29.2, 30.4 och 34.3 i ECBS-stadgan.

Artikel 108 (f.d. artikel 107)
D� de ut�var de befogenheter och fullg�r de uppgifter och skyldigheter som har tilldelats dem genom detta f�rdrag och ECBS-stadgan skall varken ECB eller n�gon nationell centralbank eller n�gon medlem av deras beslutande organ beg�ra eller ta emot instruktioner fr�n gemenskapsinstitutioner eller gemenskapsorgan, fr�n medlemsstaternas regeringar eller fr�n n�got annat organ. Gemenskapsinstitutionerna, gemenskapsorganen och medlemsstaternas regeringar f�rbinder sig att respektera denna princip och att inte s�ka p�verka medlemmarna av ECB:s eller de nationella centralbankernas beslutande organ n�r de fullg�r sina uppgifter.

Artikel 109 (f.d. artikel 108)
Senast d� ECBS uppr�ttas skall varje medlemsstat s�kerst�lla att dess nationella lagstiftning, inbegripet stadgan f�r dess nationella centralbank, �r f�renlig med detta f�rdrag och ECBS-stadgan.

Artikel 110 (f.d. artikel 108a)
1.  F�r att fullg�ra de uppgifter som har anf�rtrotts ECBS skall ECB i enlighet med best�mmelserna i detta f�rdrag och p� de villkor som anges i ECBS-stadgan
-	utf�rda f�rordningar i den utstr�ckning som beh�vs f�r att genomf�ra de uppgifter som anges i artikel 3.1 f�rsta strecksatsen, artiklarna 19.1, 22 eller 25.2 i ECBS-stadgan samt i de fall som skall anges i de r�ttsakter fr�n r�det som avses i artikel 107.6,
-	fatta de beslut som beh�vs f�r att fullg�ra de uppgifter som har anf�rtrotts ECBS genom detta f�rdrag och ECBS-stadgan,
-	avge rekommendationer och yttranden.
2.  En f�rordning skall ha allm�n giltighet. Den skall till alla delar vara bindande och direkt till�mplig i varje medlemsstat.
Rekommendationer och yttranden skall inte vara bindande.
Ett beslut skall till alla delar vara bindande f�r dem som det �r riktat till.
Artiklarna 253-256 skall till�mpas p� ECB:s f�rordningar och beslut.
ECB kan besluta att offentligg�ra sina beslut, rekommendationer och yttranden.
3.  Inom de gr�nser och p� de villkor som fastst�lls av r�det enligt f�rfarandet i artikel 107.6 skall ECB ha r�tt att f�rel�gga f�retag b�ter eller viten om de inte uppfyller sina f�rpliktelser enligt ECB:s f�rordningar och beslut.

Artikel 111 (f.d. artikel 109)
1.  Med avvikelse fr�n artikel 300 f�r r�det genom enh�lligt beslut - p� rekommendation av ECB eller kommissionen, efter att ha h�rt ECB f�r att s�ka uppn� enighet i �verensst�mmelse med m�let om prisstabilitet och efter att ha h�rt Europaparlamentet samt enligt det i punkt 3 angivna f�rfarandet f�r beslut om den ordning som n�mnts d�r - ing� formella avtal om ett v�xelkurssystem f�r ecun i f�rh�llande till valutor i tredje land. R�det f�r, genom beslut med kvalificerad majoritet p� rekommendation av ECB eller kommissionen och efter att ha h�rt ECB f�r att s�ka uppn� enighet i �verensst�mmelse med m�let om prisstabilitet, anta, �ndra eller upph�va centralkurser f�r ecun inom v�xelkurssystemet. R�dets ordf�rande skall underr�tta Europaparlamentet om centralkurser f�r ecun antas, �ndras eller upph�vs.
2.  I avsaknad av ett v�xelkurssystem i f�rh�llande till en eller flera valutor i tredje land enligt punkt 1 f�r r�det genom beslut med kvalificerad majoritet, antingen p� rekommendation av kommissionen och efter att ha h�rt ECB eller p� rekommendation av ECB, utarbeta allm�nna riktlinjer f�r valutapolitiken i f�rh�llande till dessa valutor. Dessa allm�nna riktlinjer skall inte p�verka huvudm�let f�r ECBS som �r att uppr�tth�lla prisstabilitet.
3.  Om gemenskapen beh�ver f�ra f�rhandlingar om avtal ang�ende monet�ra fr�gor eller v�xelkursfr�gor med en eller flera stater eller internationella organisationer skall r�det, med avvikelse fr�n artikel 300, med kvalificerad majoritet p� rekommendation av kommissionen och efter att ha h�rt ECB besluta om en ordning f�r f�rhandlingarna och f�r hur s�dana avtal skall ing�s. Denna ordning skall s�kerst�lla att gemenskapen uttrycker en gemensam st�ndpunkt. Kommissionen skall i full omfattning medverka vid f�rhandlingarna.
Avtal som ing�s enligt denna punkt skall vara bindande f�r gemenskapens institutioner, ECB och medlemsstaterna.
4.  Om inte annat f�ljer av punkt 1 skall r�det, p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt ECB, med kvalificerad majoritet besluta om gemenskapens st�ndpunkt p� internationell niv� n�r det g�ller fr�gor av s�rskild betydelse f�r den ekonomiska och monet�ra unionen och enh�lligt besluta om hur denna skall f�retr�das, med iakttagande av den befogenhetsf�rdelning som anges i artiklarna 99 och 105.
5.  Med f�rbeh�ll f�r gemenskapens befogenheter och gemenskapsavtal om den ekonomiska och monet�ra unionen, f�r medlemsstaterna f�ra f�rhandlingar i internationella organ och ing� internationella avtal.


Kapitel 3
Institutionella best�mmelser

Artikel 112 (f.d. artikel 109a)
1.  ECB-r�det skall best� av ECB:s direktionsledam�ter samt cheferna f�r de nationella centralbankerna.
2.	a)	Direktionen skall best� av ordf�randen. vice ordf�randen och fyra andra ledam�ter.
	b)	Ordf�randen, vice ordf�randen och de �vriga direktionsledam�terna skall p� rekommendation av r�det, som skall ha h�rt Europaparlamentet och ECB-r�det, utses genom �verenskommelse mellan medlemsstaternas regeringar p� stats- eller regeringschefsniv� bland personer vars auktoritet och yrkeserfarenhet inom den finansiella sektorn �r allm�nt erk�nda.
		Deras mandattid �r �tta �r; mandatet kan inte f�rnyas.
		Endast medborgare i medlemsstaterna f�r vara direktionsledam�ter.

Artikel 113 (f.d. artikel 109b)
1.  R�dets ordf�rande och en ledamot av kommissionen f�r delta utan r�str�tt i ECB-r�dets sammantr�den.
R�dets ordf�rande f�r l�gga fram f�rslag f�r behandling i ECB-r�det.
2.  ECB:s ordf�rande skall inbjudas att delta i r�dets sammantr�den n�r r�det behandlar fr�gor som r�r m�l och uppgifter f�r ECBS.
3.  ECB skall till Europaparlamentet, r�det och kommissionen samt till Europeiska r�det �verl�mna en �rsrapport om verksamheten inom ECBS och om den monet�ra politiken under det f�reg�ende och det innevarande �ret. ECB:s ordf�rande skall l�gga fram denna rapport f�r r�det och Europaparlamentet som kan h�lla en allm�n debatt p� grundval av rapporten.
ECB:s ordf�rande och �vriga direktionsledam�ter kan p� beg�ran av Europaparlamentet eller p� eget initiativ h�ras av Europaparlamentets beh�riga kommitt�er.

Artikel 114 (f.d. artikel 109c)
1.  F�r att fr�mja samordningen av medlemsstaternas politik i den utstr�ckning som �r n�dv�ndig f�r den inre marknadens funktion uppr�ttas h�rmed en monet�r kommitt� med r�dgivande st�llning.
Denna kommitt� skall ha till uppgift att
-	f�lja den monet�ra och finansiella situationen i medlemsstaterna och inom gemenskapen samt medlemsstaternas allm�nna betalningssystem och regelbundet rapportera om detta till r�det och kommissionen,
-	p� beg�ran av r�det eller kommissionen eller p� eget initiativ avge yttranden till dessa institutioner,
-	utan att det p�verkar till�mpningen av artikel 207 medverka vid f�rberedelsen av r�dets arbete enligt artiklarna 59, 60, 99.2, 99.3, 99.4, 99.5, 100, 102, 103, 104, 116.2, 117.6, 119, 120, 121.2 och 122.1,
-	minst en g�ng om �ret granska situationen i fr�ga om kapitalr�relser och friheten att utf�ra betalningar mot bakgrund av till�mpningen av detta f�rdrag och av r�dets �tg�rder; granskningen skall omfatta alla �tg�rder som avser kapitalr�relser och betalningar; kommitt�n skall rapportera till kommissionen och r�det om resultatet av denna granskning.
Varje medlemsstat och kommissionen skall var f�r sig utse tv� medlemmar av Monet�ra kommitt�en.
2.  N�r den tredje etappen b�rjar skall en ekonomisk och finansiell kommitt� uppr�ttas. Den monet�ra kommitt� som f�reskrivs i punkt 1 skall uppl�sas.
Ekonomiska och finansiella kommitt�n skall ha till uppgift att
-	p� beg�ran av r�det eller kommissionen eller p� eget initiativ avge yttranden till dessa institutioner,
-	f�lja den ekonomiska och finansiella situationen i medlemsstaterna och inom gemenskapen och regelbundet rapportera om detta till r�det och kommissionen, s�rskilt i fr�ga om finansiella relationer med tredje land och internationella institutioner,
-	utan att det p�verkar till�mpningen av artikel 207 medverka vid f�rberedelsen av r�dets arbete enligt artiklarna 59, 60, 99.2, 99.3, 99.4, 99.5, 100, 102, 103, 104, 105.6, 106.2, 107.5, 107.6, 111, 119, 120.2, 120.3, 122.2, 123.4 och 123.5 och utf�ra andra r�dgivande och f�rberedande uppgifter p� uppdrag av r�det,
-	minst en g�ng om �ret granska situationen i fr�ga om kapitalr�relser och friheten att utf�ra betalningar mot bakgrund av till�mpningen av detta f�rdrag och av r�dets �tg�rder; granskningen skall omfatta alla �tg�rder som avser kapitalr�relser och betalningar; kommitt�n skall rapportera till kommissionen och r�det om resultatet av denna granskning.
Varje medlemsstat, kommissionen och ECB skall var f�r sig utse h�gst tv� medlemmar av kommitt�n.
3.  R�det skall med kvalificerad majoritet, p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt ECB och den kommitt� som avses i denna artikel fastst�lla n�rmare best�mmelser om sammans�ttningen av Ekonomiska och finansiella kommitt�n. R�dets ordf�rande skall underr�tta Europaparlamentet om s�dana beslut.
4.  Ut�ver de uppgifter som anges i punkt 2 skall kommitt�n, om och s� l�nge som det finns medlemsstater som omfattas av undantag enligt artiklarna 122 och 123, f�lja den monet�ra och finansiella situationen och det allm�nna betalningssystem i dessa medlemsstater och regelbundet rapportera om detta till r�det och kommissionen.

Artikel 115 (f.d. artikel 109d)
I fr�gor som faller inom till�mpningsomr�det f�r artiklarna 99.4, 104 med undantag av punkt 14, 111, 121, 122, 123.4 och 123.5, kan r�det eller en medlemsstat anmoda kommissionen att l�gga fram en rekommendation eller ett f�rslag, allt efter omst�ndigheterna. Kommissionen skall behandla en s�dan beg�ran och utan dr�jsm�l f�rel�gga r�det sina slutsatser.


Kapitel 4
�verg�ngsbest�mmelser

Artikel 116 (f.d. artikel 109e)
1.  Den andra etappen f�r att f�rverkliga den ekonomiska och monet�ra unionen skall b�rja den 1 januari 1994.
2.  F�re den dagen
a)	skall varje medlemsstat
	-	vid behov vidta l�mpliga �tg�rder f�r att r�tta sig efter de f�rbud som anges i artikel 56, och i artiklarna 101 och 102.1,
	-	om det beh�vs f�r att m�jligg�ra den bed�mning som avses i b), anta fler�riga program avsedda att s�kerst�lla den varaktiga konvergens som �r n�dv�ndig f�r genomf�randet av den ekonomiska och monet�ra unionen, s�rskilt med h�nsyn till prisstabilitet och sunda offentliga finanser,
b)	skall r�det p� grundval av en rapport fr�n kommissionen bed�ma de framsteg som har gjorts i fr�ga om ekonomisk och monet�r konvergens, s�rskilt i fr�ga om prisstabilitet och sunda offentliga finanser, samt de framsteg som har gjorts i fr�ga om att genomf�ra gemenskapslagstiftningen om den inre marknaden.
3.  Best�mmelserna i artiklarna 101, 102.1, 103.1 och 104 med undantag av punkterna 1, 9, 11 och 14 skall till�mpas fr�n b�rjan av den andra etappen.
Best�mmelserna i artiklarna 100.2, 104.1, 104.9, 104.11, 105, 106, 108, 111, 112, 113, 114.2 och 114.4 skall till�mpas fr�n b�rjan av den tredje etappen.
4.  Under den andra etappen skall medlemsstaterna str�va efter att undvika alltf�r stora underskott i den offentliga sektorns finanser.
5.  Under den andra etappen skall i f�rekommande fall varje medlemsstat i enlighet med artikel 109 inleda det f�rfarande som leder till oberoende f�r dess centralbank.

Artikel 117 (f.d. artikel 109f)
1.  N�r den andra etappen b�rjar skall ett europeiskt monet�rt institut (h�refter kallat EMI) uppr�ttas och b�rja sin verksamhet; EMI skall vara en juridisk person samt ledas och f�rvaltas av ett r�d som best�r av en ordf�rande och de nationella centralbankscheferna, av vilka en skall vara vice ordf�rande.
Ordf�randen skall utses genom �verenskommelse p� stats- eller regeringschefsniv� mellan medlemsstaternas regeringar p� rekommendation av EMI:s r�d och efter samr�d med Europaparlamentet och r�det. Ordf�randen skall utses bland personer vilkas auktoritet och yrkeserfarenhet inom den finansiella sektorn �r allm�nt erk�nda. Endast medborgare i medlemsstaterna f�r vara ordf�rande f�r EMI. EMI:s r�d skall utse vice ordf�randen.
EMI:s stadga fastst�lls i ett protokoll som �r fogat till detta f�rdrag.
2.  EMI skall
-	st�rka samarbetet mellan de nationella centralbankerna,
-	st�rka samordningen av medlemsstaternas monet�ra politik med m�let att s�kerst�lla prisstabilitet,
-	�vervaka Europeiska monet�ra systemets funktion,
-	samr�da om fr�gor som ligger inom de nationella centralbankernas beh�righet och som inverkar p� finansinstitutens och de finansiella marknadernas stabilitet,
-	�verta de uppgifter som ankommer p� Europeiska fonden f�r monet�rt samarbete, vilken skall uppl�sas: n�rmare best�mmelser om uppl�sningen finns i EMI:s stadga,
-	underl�tta anv�ndningen av ecun och �vervaka dess utveckling, inklusive att clearingsystemet f�r ecun fungerar smidigt.
3.  Som f�rberedelse f�r den tredje etappen skall EMI
-	f�rbereda de instrument och f�rfaranden som beh�vs f�r att en gemensam monet�r politik skall kunna f�ras under den tredje etappen,
-	fr�mja, om det beh�vs, harmoniseringen av de regler och den praxis som g�ller f�r insamling, sammanst�llning och distribution av statistik inom dess beh�righetsomr�de,
-	utarbeta regler f�r transaktioner och transfereringar som skall genomf�ras av de nationella centralbankerna inom ramen f�r ECBS,
-	fr�mja effektiviteten hos gr�ns�verskridande betalningar,
-	�vervaka de tekniska f�rberedelserna f�r att ge ut ecusedlar.
Senast den 31 december 1996 skall EMI precisera den r�ttsliga, organisatoriska och logistiska ram som �r n�dv�ndig f�r att ECBS skall kunna fullg�ra sina uppgifter under den tredje etappen. Denna ram skall f�rel�ggas ECB f�r beslut d� ECB uppr�ttas.
4.  EMI f�r genom beslut med tv� tredjedels majoritet av ledam�terna av dess r�d
-	avge yttranden eller rekommendationer om den allm�nna inriktningen av penning- och valutapolitiken i varje medlemsstat samt om �tg�rder som har vidtagits i samband d�rmed,
-	f�rel�gga regeringarna och r�det yttranden eller rekommendationer om �tg�rder som kan p�verka den penning- och valutapolitiska situationen i gemenskapen och s�rskilt Europeiska monet�ra systemets funktion,
-	avge rekommendationer till medlemsstaternas monet�ra myndigheter om hur deras monet�ra politik skall f�ras.
5.  EMI f�r enh�lligt besluta att offentligg�ra sina yttranden och rekommendationer.
6.  R�det skall h�ra EMI om varje f�rslag till gemenskapsr�ttsakt inom dess beh�righetsomr�de.
Inom de gr�nser och p� de villkor som r�det fastst�ller genom beslut med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och EMI, skall medlemsstaternas myndigheter h�ra EMI om varje f�rslag till r�ttsregler inom dess beh�righetsomr�de.
7.  R�det f�r genom enh�lligt beslut p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och EMI tilldela EMI andra uppgifter f�r att f�rbereda den tredje etappen.
8.  I de fall d�r ECB enligt detta f�rdrag skall ha en r�dgivande funktion skall h�nvisningar till ECB f�re dess uppr�ttande avse EMI.
9.  Under den andra etappen skall uttrycket "ECB" i artiklarna 230, 232, 233, 234, 237 och 288 avse EMI.

Artikel 118 (f.d. artikel 109g)
Valutasammans�ttningen i ecukorgen skall inte �ndras.
Fr�n och med den tredje etappens b�rjan skall ecuns v�rde o�terkalleligen l�sas i enlighet med artikel 123.4.

Artikel 119 (f.d. artikel 109h)
1.  Om en medlemsstat har sv�righeter eller allvarligt hotas av sv�righeter betr�ffande sin betalningsbalans antingen som f�ljd av en obalans i betalningsbalansen som helhet eller som f�ljd av beskaffenheten av den valuta som staten f�rfogar �ver, och om s�dana sv�righeter �r s�rskilt �gnade att �ventyra den gemensamma marknadens funktion eller det gradvisa genomf�randet av den gemensamma handelspolitiken, skall kommissionen genast unders�ka situationen i den staten och de �tg�rder som staten har vidtagit, eller med anlitande av alla de medel som den f�rfogar �ver kan vidta, enligt best�mmelserna i detta f�rdrag. Kommissionen skall ange �tg�rder som den rekommenderar staten att vidta.
Om �tg�rder som vidtagits av en medlemsstat eller f�reslagits av kommissionen inte visar sig vara tillr�ckliga f�r att avl�gsna uppkomna eller hotande sv�righeter, skall kommissionen efter att ha h�rt den kommitt� som avses i artikel 114 rekommendera r�det att bevilja �msesidigt bist�nd och f�resl� l�mpliga former f�r detta.
Kommissionen skall regelbundet underr�tta r�det om situationen och dess utveckling.
2.  R�det skall med kvalificerad majoritet besluta om s�dant �msesidigt bist�nd; det skall utf�rda direktiv eller beslut som anger villkoren f�r och den n�rmare utformningen av bist�ndet. Detta bist�nd kan best� av
a)	ett samordnat upptr�dande mot eller inom andra internationella organisationer till vilka medlemsstaterna kan v�nda sig,
b)	n�dv�ndiga �tg�rder f�r att undvika oml�ggning av handeln n�r den stat som befinner sig i sv�righeter uppr�tth�ller eller �terinf�r kvantitativa restriktioner gentemot tredje land,
c)	beviljande av begr�nsade krediter fr�n andra medlemsstater, under f�ruts�ttning att dessa ger sitt samtycke.
3.  Om �msesidigt bist�nd som kommissionen rekommenderat inte beviljas av r�det eller om beviljat �msesidigt bist�nd och vidtagna �tg�rder �r otillr�ckliga, skall kommissionen bemyndiga den stat som befinner sig i sv�righeter att vidta skydds�tg�rder f�r vilka kommissionen skall fastst�lla villkoren och den n�rmare utformningen.
R�det f�r med kvalificerad majoritet �terkalla ett s�dant bemyndigande eller �ndra villkoren f�r och den n�rmare utformningen av skydds�tg�rderna.
4.  Om inte annat f�ljer av artikel 122.6, skall denna artikel upph�ra att g�lla n�r den tredje etappen b�rjar.

Artikel 120 (f.d. artikel 109i)
1.  Om en pl�tslig kris intr�ffar i fr�ga om betalningsbalansen och ett beslut enligt artikel 119.2 inte fattas omedelbart, f�r den ber�rda medlemsstaten av f�rsiktighetssk�l vidta n�dv�ndiga skydds�tg�rder. S�dana �tg�rder skall medf�ra minsta m�jliga st�rningar i den gemensamma marknadens funktion och f�r inte g� ut�ver vad som �r helt n�dv�ndigt f�r att avhj�lpa de pl�tsligt uppkomna sv�righeterna.
2.  Kommissionen och �vriga medlemsstater skall underr�ttas om dessa skydds�tg�rder senast vid den tidpunkt d� de tr�der i kraft. Kommissionen f�r rekommendera r�det att bevilja �msesidigt bist�nd enligt artikel 119.
3.  R�det f�r, efter att ha inh�mtat yttrande fr�n kommissionen och efter att ha h�rt den kommitt� som avses i artikel 114, med kvalificerad majoritet besluta att den ber�rda staten skall �ndra, skjuta upp eller upph�va skydds�tg�rderna.
4.  Om inte annat f�ljer av artikel 122.6, skall denna artikel upph�ra att g�lla n�r den tredje etappen b�rjar.

Artikel 121 (f.d. artikel 109j)
1.  Kommissionen och EMI skall rapportera till r�det om hur medlemsstaterna fullg�r sina f�rpliktelser n�r det g�ller att f�rverkliga den ekonomiska och monet�ra unionen. Dessa rapporter skall omfatta en granskning av i vilken utstr�ckning som varje medlemsstats nationella lagstiftning, inklusive stadgan f�r dess centralbank, �r f�renlig med artiklarna 108 och 109 i detta f�rdrag och med ECBS-stadgan. I rapporterna skall ocks� granskas om en h�g grad av varaktig konvergens har uppn�tts; detta skall ske genom en analys av i vad m�n varje medlemsstat har uppfyllt f�ljande kriterier:
-	En h�g grad av prisstabilitet; detta skall framg� av att inflationstakten ligger n�ra den i de (h�gst tre) medlemsstater som har uppn�tt de b�sta resultaten i fr�ga om prisstabilitet.
-	En h�llbar finansiell st�llning f�r den offentliga sektorn; detta skall framg� av att den offentliga sektorns finanser inte uppvisar ett alltf�r stort underskott enligt best�mmelserna i artikel 104.6.
-	Ett iakttagande av det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monet�ra systemets v�xelkursmekanism under minst tv� �r utan devalvering i f�rh�llande till n�gon annan medlemsstats valuta.
-	En varaktighet i den konvergens som medlemsstaten har uppn�tt och i dess deltagande i Europeiska monet�ra systemets v�xelkursmekanism, s�som det kommer till uttryck i den l�ngfristiga r�nteniv�n.
De fyra kriterier som n�mns i denna punkt och de tider under vilka de skall uppfyllas, anges n�rmare i ett protokoll som �r fogat till detta f�rdrag. Kommissionens och EMI:s rapporter skall ocks� beakta ecuns utveckling, resultaten av marknadsintegrationen, situationen f�r och utvecklingen av bytesbalansen samt utvecklingen av enhetsarbetskostnader och andra prisindex.
2.  P� grundval av dessa rapporter skall r�det, genom beslut med kvalificerad majoritet p� rekommendation av kommissionen, bed�ma
-	om varje enskild medlemsstat uppfyller de n�dv�ndiga villkoren f�r inf�rande av en gemensam valuta,
-	om en majoritet av medlemsstaterna uppfyller de n�dv�ndiga villkoren f�r inf�rande av en gemensam valuta,
och i form av en rekommendation meddela resultaten till r�det som skall sammantr�da p� stats- eller regeringschefsniv�. Europaparlamentet skall h�ras och yttra sig till r�det i dess sammans�ttning p� stats- eller regeringschefsniv�.
3.  Med beaktande av de rapporter som avses i punkt 1 och det yttrande fr�n Europaparlamentet som avses i punkt 2 skall r�det, som skall sammantr�da p� stats- eller regeringschefsniv�, med kvalificerad majoritet och senast den 31 december 1996
-	p� grundval av r�dets rekommendationer enligt punkt 2 besluta i fr�gan om en majoritet av medlemsstaterna uppfyller de n�dv�ndiga villkoren f�r inf�rande av en gemensam valuta,
-	besluta i fr�gan om det �r �ndam�lsenligt f�r gemenskapen att g� �ver till den tredje etappen,
och, om s� �r fallet,
-	fastst�lla den tidpunkt d� den tredje etappen skall b�rja.
4.  Om den tidpunkt d� den tredje etappen skall b�rja inte har fastst�llts vid utg�ngen av �r 1997, skall den tredje etappen b�rja den 1 januari 1999. F�re den 1 juli 1998 skall r�det, som skall sammantr�da p� stats- och regeringschefsniv� - efter det att det f�rfarande som anges i punkterna 1 och 2, med undantag av punkt 2 andra strecksatsen, p� nytt har iakttagits - med beaktande av de rapporter som avses i punkt 1 och Europaparlamentets yttrande, genom beslut med kvalificerad majoritet och p� grundval av r�dets rekommendationer enligt punkt 2 bekr�fta vilka medlemsstater som uppfyller de n�dv�ndiga villkoren f�r inf�rande av en gemensam valuta.

Artikel 122 (f.d. artikel 109k)
1.  Om tidpunkten har best�mts enligt artikel 121.3, skall r�det p� grundval av sina rekommendationer enligt artikel 121.2 med kvalificerad majoritet p� rekommendation av kommissionen besluta i fr�gan om n�gra, och i s� fall vilka, medlemsstater som skall ges undantag enligt punkt 3 i den h�r artikeln. S�dana medlemsstater skall i detta f�rdrag betecknas som "medlemsstater med undantag".
Om r�det har bekr�ftat vilka medlemsstater som uppfyller de n�dv�ndiga villkoren f�r inf�randet av en gemensam valuta i enlighet med artikel 121.4, skall de medlemsstater som inte uppfyller villkoren ges undantag enligt punkt 3 i den h�r artikeln. S�dana medlemsstater skall i detta f�rdrag betecknas som "medlemsstater med undantag".
2.  Minst en g�ng vartannat �r, eller p� beg�ran av en medlemsstat med undantag, skall kommissionen och ECB rapportera till r�det enligt f�rfarandet i artikel 121.1. Efter att ha h�rt Europaparlamentet och efter �verl�ggningar i r�det, som skall sammantr�da p� stats- eller regeringschefsniv�, skall r�det med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen besluta om vilka medlemsstater med undantag som uppfyller de n�dv�ndiga villkoren p� grundval av kriterierna i artikel 121.1 samt upph�va de ber�rda medlemsstaternas undantag.
3.  Ett undantag enligt punkt 1 skall inneb�ra att f�ljande artiklar inte skall till�mpas p� den ber�rda medlemsstaten, n�mligen artiklarna 104.9, 104.11, 105.1, 105.2, 105.3, 105.5, 106, 110, 111 och 112.2 b. Kapitel IX i ECBS-stadgan inneh�ller best�mmelser om att en s�dan medlemsstat och dess nationella centralbank skall undantas fr�n r�ttigheter och skyldigheter inom ramen f�r ECBS.
4.  Med "medlemsstater" i artiklarna 105.1, 105.2, 105.3, 106, 110, 111 och 112.2 b avses "medlemsstater utan undantag".
5.  Medlemsstater med undantag f�r inte ut�va r�str�tt vid beslut av r�det enligt de artiklar i detta f�rdrag som n�mns i punkt 3. I dessa fall skall, med avvikelse fr�n artiklarna 205 och 250.1, som kvalificerad majoritet g�lla tv� tredjedelar av de enligt artikel 205.2 v�gda r�sterna som avges av f�retr�darna f�r medlemsstater utan undantag. Enh�llighet mellan dessa medlemsstater fordras f�r en r�ttsakt som kr�ver enh�llighet.
6.  Artiklarna 119 och 120 skall forts�tta att till�mpas p� medlemsstater med undantag.

Artikel 123 (f.d. artikel 109l)
1.  Omedelbart efter det att beslutet om tidpunkten f�r b�rjan av den tredje etappen har fattats i enlighet med artikel 121.3 eller i f�rekommande fall omedelbart efter den 1 juli 1998
-	skall r�det anta de best�mmelser som avses i artikel 107.6,
-	skall regeringarna i medlemsstaterna utan undantag i enlighet med f�rfarandet i artikel 50 i ECBS-stadgan utse ordf�randen, vice ordf�randen och de �vriga ledam�terna i ECB:s direktion. Om det finns medlemsstater med undantag f�r antalet ledam�ter i direktionen vara l�gre �n det som anges i artikel 11.1 i ECBS-stadgan, dock skall det under inga omst�ndigheter vara l�gre �n fyra.
S� snart direktionen har utsetts skall ECBS och ECB uppr�ttas och f�rbereda sig p� att starta sin verksamhet i full omfattning enligt detta f�rdrag och ECBS-stadgan. De skall ut�va sina befogenheter fullt ut fr�n och med den f�rsta dagen av den tredje etappen.
2.  S� snart ECB har uppr�ttats skall ECB om det beh�vs, �verta EMI:s uppgifter. N�r ECB har uppr�ttats skall EMI tr�da i likvidation; n�rmare best�mmelser om likvidationen finns i stadgan f�r EMI.
3.  Om och s� l�nge som det finns medlemsstater med undantag och utan att det p�verkar till�mpningen av artikel 107.3 i detta f�rdrag, skall det allm�nna r�d f�r ECB som avses i artikel 45 i ECBS-stadgan uppr�ttas som ECB:s tredje beslutande organ.
4.  Den dag d� den tredje etappen b�rjar skall r�det genom enh�lligt beslut av medlemsstaterna utan undantag, p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt ECB, fastst�lla de omr�kningskurser till vilka deras valutor o�terkalleligen skall l�sas och den o�terkalleligen l�sta kurs till vilken ecun skall ers�tta dessa valutor; ecun skall d�rmed bli en sj�lvst�ndig valuta. Denna �tg�rd skall inte i sig �ndra ecuns externa v�rde. R�det skall enligt samma f�rfarande �ven vidta de �vriga �tg�rder som beh�vs f�r att snabbt inf�ra ecun som dessa medlemsstaters gemensamma valuta.
5.  Om beslut fattas enligt f�rfarandet i artikel 122.2 om att upph�va ett undantag skall r�det genom enh�lligt beslut av medlemsstaterna utan undantag och den ber�rda medlemsstaten p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt ECB, fastst�lla den kurs till vilken ecun skall ers�tta den ber�rda medlemsstatens valuta samt vidta de �vriga �tg�rder som beh�vs f�r att inf�ra ecun som enda valuta i den ber�rda medlemsstaten.

Artikel 124 (f.d. artikel 109m)
1.  Fram till b�rjan av den tredje etappen skall varje medlemsstat behandla sin valutapolitik som en fr�ga av gemensamt intresse. D�rvid skall medlemsstaterna ta h�nsyn till erfarenheterna fr�n samarbetet inom ramen f�r Europeiska monet�ra systemet (EMS) och fr�n utvecklingen av ecun samt beakta g�llande befogenheter p� detta omr�de.
2.  Fr�n och med b�rjan av den tredje etappen och s� l�nge som n�gon medlemsstat omfattas av undantag skall punkt 1 till�mpas p� den medlemsstatens valutapolitik.


AVDELNING VIII (f.d. avdelning VIa)
SYSSELS�TTNING

Artikel 125 (f.d. artikel 109n)
Medlemsstaterna och gemenskapen skall i enlighet med denna avdelning arbeta f�r att utveckla en samordnad syssels�ttningsstrategi och s�rskilt f�r att fr�mja en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft och en arbetsmarknad som �r mottaglig f�r ekonomiska f�r�ndringar i syfte att uppn� de m�l som uppst�lls i artikel 2 i F�rdraget om Europeiska unionen och i artikel 2 i det h�r f�rdraget.

Artikel 126 (f.d. artikel 109o)
1.  Medlemsstaterna skall genom sin syssels�ttningspolitik bidra till att de m�l som avses i artikel 125 uppn�s p� ett s�tt som st�mmer �verens med de allm�nna riktlinjer f�r medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik som antas enligt artikel 99.2.
2.  Medlemsstaterna skall, med beaktande av nationell praxis i fr�ga om arbetsmarknadens parters ansvar, betrakta fr�mjande av syssels�ttningen som en fr�ga av gemensamt intresse och skall inom r�det samordna sina �tg�rder i detta h�nseende i enlighet med best�mmelserna i artikel 128.

Artikel 127 (f.d. artikel 109p)
1.  Gemenskapen skall bidra till en h�g syssels�ttningsniv� genom att uppmuntra samarbete mellan medlemsstaterna samt genom att st�dja och, n�r det �r n�dv�ndigt, komplettera deras �tg�rder. D�rvid skall medlemsstaternas befogenheter respekteras.
2.  M�let att uppn� en h�g syssels�ttningsniv� skall beaktas n�r gemenskapens politik och verksamhet utformas och genomf�rs.

Artikel 128 (f.d. artikel 109q)
1.  Europeiska r�det skall varje �r �verv�ga syssels�ttningssituationen i gemenskapen och anta slutsatser i fr�ga om denna p� grundval av en gemensam �rsrapport fr�n r�det och kommissionen.
2.  P� grundval av Europeiska r�dets slutsatser skall r�det, med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommitt�n, Regionkommitt�n och den syssels�ttningskommitt� som avses i artikel 130, varje �r l�gga fast riktlinjer, som medlemsstaterna skall beakta i sin syssels�ttningspolitik. Dessa riktlinjer skall st�mma �verens med de allm�nna riktlinjer som antas enligt artikel 99.2.
3.  Varje medlemsstat skall till r�det och kommissionen �verl�mna en �rsrapport om de viktigaste �tg�rder som den har vidtagit f�r att genomf�ra sin syssels�ttningspolitik mot bakgrund av de riktlinjer f�r syssels�ttningen som avses i punkt 2.
4.  P� grundval av de rapporter som avses i punkt 3 och efter att ha mottagit synpunkter fr�n syssels�ttningskommitt�n skall r�det varje �r mot bakgrund av riktlinjerna f�r syssels�ttningen granska genomf�randet av medlemsstaternas syssels�ttningspolitik. R�det kan, om det anser det l�mpligt mot bakgrund av den granskningen, med kvalificerad majoritet p� rekommendation av kommissionen avge rekommendationer till medlemsstaterna.
5.  R�det och kommissionen skall p� grundval av resultaten av denna granskning uppr�tta en gemensam �rsrapport till Europeiska r�det om syssels�ttningssituationen i gemenskapen och om genomf�randet av riktlinjerna f�r syssels�ttningen.

Artikel 129 (f.d. artikel 109r)
R�det, som skall besluta enligt f�rfarandet i artikel 251, f�r efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n och Regionkommitt�n besluta om st�d�tg�rder f�r att fr�mja samarbete mellan medlemsstaterna och st�dja deras insatser p� syssels�ttningsomr�det genom initiativ som syftar till att utveckla utbyte av information och bepr�vade erfarenheter, tillhandah�lla j�mf�rande analys och r�dgivning, fr�mja nyskapande tillv�gag�ngss�tt och utv�rdera erfarenheter, s�rskilt med hj�lp av pilotprojekt.
Dessa �tg�rder f�r inte omfatta harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra f�rfattningar.

Artikel 130 (f.d. artikel 109s)
R�det skall, efter att ha h�rt Europaparlamentet, inr�tta en syssels�ttningskommitt� med r�dgivande funktion f�r att fr�mja en samordning av medlemsstaternas syssels�ttnings- och arbetsmarknadspolitik.
Kommitt�n skall ha till uppgift att
-	�vervaka syssels�ttningssituationen och syssels�ttningspolitiken i medlemsstaterna och gemenskapen,
-	utan att det p�verkar till�mpningen av artikel 207, p� beg�ran av r�det eller kommissionen eller p� eget initiativ utforma yttranden och medverka i f�rberedelserna av r�dets arbete enligt artikel 128.
Kommitt�n skall n�r den utf�r sitt uppdrag h�ra arbetsmarknadens parter.
Varje medlemsstat och kommissionen skall var f�r sig utse tv� ledam�ter i kommitt�n.


AVDELNING IX (f.d. avdelning VII)
GEMENSAM HANDELSPOLITIK

Artikel 131 (f.d. artikel 110)
Genom att uppr�tta en tullunion avser medlemsstaterna att i gemensamt intresse bidra till en harmonisk utveckling av v�rldshandeln, en gradvis avveckling av restriktionerna i den internationella handeln och en s�nkning av tullmurarna.
Den gemensamma handelspolitiken skall ta h�nsyn till den gynnsamma verkan som avvecklingen av tullar mellan medlemsstaterna kan ha p� �kningen av konkurrensf�rm�gan hos f�retagen i dessa stater.

Artikel 132 (f.d. artikel 112)
1.  Utan att det p�verkar de f�rpliktelser som medlemsstaterna har �tagit sig inom ramen f�r andra internationella organisationer skall medlemsstaterna gradvis harmonisera sina regler f�r exportst�d till tredje land, i den m�n det beh�vs f�r att undvika att konkurrensen mellan f�retagen inom gemenskapen snedvrids.
P� f�rslag fr�n kommissionen skall r�det med kvalificerad majoritet utf�rda de direktiv som kr�vs f�r detta �ndam�l.
2.  De ovann�mnda best�mmelserna skall inte till�mpas vid s�dan �terbetalning av tullar eller avgifter med motsvarande verkan eller vid s�dan �terbetalning av indirekta skatter eller avgifter, inbegripet oms�ttningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter, som har beviljats vid varuexport fr�n en medlemsstat till tredje land, i den m�n �terbetalningen inte �verstiger de belopp som direkt eller indirekt har lagts p� de exporterade varorna.

Artikel 133 (f.d. artikel 113)
1.  Den gemensamma handelspolitiken skall grundas p� enhetliga principer, s�rskilt n�r det g�ller att �ndra tulltaxor, ing� tull- och handelsavtal, uppn� enhetlighet i fr�ga om liberaliserings�tg�rder, exportpolitik samt handelspolitiska skydds�tg�rder inbegripet �tg�rder vid dumpning och subventioner.
2.  Kommissionen skall l�gga fram f�rslag f�r r�det om hur den gemensamma handelspolitiken skall genomf�ras.
3.  Beh�ver f�rhandlingar om avtal f�ras med en eller flera stater eller internationella organisationer, skall kommissionen f�rel�gga r�det rekommendationer och r�det bemyndiga kommissionen att inleda n�dv�ndiga f�rhandlingar.
Inom ramen f�r de direktiv som r�det f�r utf�rda skall kommissionen f�ra f�rhandlingarna i samr�d med en s�rskild kommitt�, som utsetts av r�det f�r att bitr�da kommissionen i denna uppgift.
De relevanta best�mmelserna i artikel 300 skall till�mpas.
4.  N�r r�det ut�var sina befogenheter enligt denna artikel, skall det besluta med kvalificerad majoritet.
5.  R�det f�r genom enh�lligt beslut p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet utvidga till�mpningen av punkterna 1-4 till att avse internationella f�rhandlingar och avtal om tj�nster och immateriella r�ttigheter i den m�n de inte omfattas av dessa punkter.

Artikel 134 (f.d. artikel 115)
F�r att s�kerst�lla att genomf�randet av de handelspolitiska �tg�rder som medlemsstaterna vidtagit i �verensst�mmelse med detta f�rdrag inte hindras genom oml�ggning av handeln, eller n�r olikheter i dessa �tg�rder leder till ekonomiska sv�righeter i en eller flera medlemsstater, skall kommissionen l�mna rekommendationer om metoderna f�r det samarbete som kr�vs mellan medlemsstaterna. Om detta inte �r tillr�ckligt skall kommissionen bemyndiga medlemsstaterna att vidta n�dv�ndiga skydds�tg�rder, f�r vilka den skall fastst�lla villkoren och den n�rmare utformningen.
I br�dskande fall skall medlemsstaterna beg�ra kommissionens bemyndigande att sj�lva vidta n�dv�ndiga �tg�rder; kommissionen skall besluta s� snart som m�jligt och de ber�rda medlemsstaterna skall d�refter underr�tta �vriga medlemsstater om �tg�rderna. Kommissionen f�r n�r som helst besluta att medlemsstaterna skall �ndra eller upph�va �tg�rderna.
I f�rsta hand skall s�dana �tg�rder v�ljas som medf�r minsta m�jliga st�rningar i den gemensamma marknadens funktion.


AVDELNING X (f.d. avdelning VIIa)
TULLSAMARBETE

Artikel 135 (f.d. artikel 116)
Inom detta f�rdrags till�mpningsomr�de skall r�det i enlighet med f�rfarandet i artikel 251 vidta �tg�rder f�r att f�rst�rka tullsamarbetet mellan medlemsstaterna och mellan de senare och kommissionen. Dessa �tg�rder skall inte g�lla till�mpningen av nationell straffr�tt eller den nationella r�ttsskipningen.


AVDELNING XI (f.d. avdelning VIII)
SOCIALPOLITIK, UTBILDNING, YRKESUTBILDNING OCH UNGDOMSFR�GOR

Kapitel 1
Sociala best�mmelser

Artikel 136 (f.d. artikel 117)
Gemenskapens och medlemsstaternas m�l skall under beaktande av s�dana grundl�ggande sociala r�ttigheter som anges i den europeiska sociala stadgan, som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, och i 1989 �rs gemenskapsstadga om arbetstagares grundl�ggande sociala r�ttigheter, vara att fr�mja syssels�ttningen, att f�rb�ttra levnads- och arbetsvillkor och d�rigenom m�jligg�ra en harmonisering samtidigt som f�rb�ttringarna bibeh�lls, att �stadkomma ett fullgott socialt skydd, en dialog mellan arbetsmarknadens parter och en utveckling av de m�nskliga resurserna f�r att m�jligg�ra en varaktigt h�g syssels�ttning samt att bek�mpa social utslagning.
I detta syfte skall gemenskapen och medlemsstaterna genomf�ra �tg�rder som tar h�nsyn till skillnaderna i nationell praxis, s�rskilt n�r det g�ller avtalsf�rh�llanden, och till behovet av att bevara gemenskapsekonomins konkurrenskraft.
De anser att en s�dan utveckling kommer att f�lja s�v�l av den gemensamma marknadens funktion, vilken kommer att fr�mja en harmonisering av de sociala systemen, som av de f�rfaranden som f�reskrivs i detta f�rdrag och av tilln�rmningen av best�mmelser i lagar och andra f�rfattningar.

Artikel 137 (f.d. artikel 118)
1.  F�r att uppn� m�len i artikel 136 skall gemenskapen underst�dja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom f�ljande omr�den:
-	F�rb�ttringar, s�rskilt av arbetsmilj�n, f�r att skydda arbetstagarnas h�lsa och s�kerhet.
-	Arbetsvillkor.
-	Information till och samr�d med arbetstagarna.
-	Integrering av personer som st�r utanf�r arbetsmarknaden utan att detta p�verkar tilll�mpningen av artikel 150.
-	J�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n p� arbetsmarknaden och lika behandling av kvinnor och m�n p� arbetsplatsen.
2.  I detta syfte kan r�det genom direktiv anta minimikrav, som skall genomf�ras gradvis, varvid h�nsyn skall tas till r�dande f�rh�llanden och tekniska best�mmelser i var och en av medlemsstaterna. I dessa direktiv skall s�dana administrativa, finansiella och r�ttsliga �l�gganden undvikas som motverkar tillkomsten och utvecklingen av sm� och medelstora f�retag.
R�det skall besluta enligt f�rfarandet i artikel 251 i f�rdraget efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n och Regionkommitt�n.
R�det kan enligt samma f�rfarande besluta om �tg�rder som �r avsedda att fr�mja samarbetet mellan medlemsstaterna genom initiativ som syftar till att �ka kunskapen, utveckla utbytet av information och bepr�vade erfarenheter, fr�mja nyskapande tillv�gag�ngss�tt och utv�rdera erfarenheter f�r att bek�mpa social utslagning.
3.  P� f�ljande omr�den skall r�det dock besluta enh�lligt p� f�rslag av kommissionen efter att ha h�rt Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommitt�n och Regionkommitt�n:
-	Social trygghet och socialt skydd f�r arbetstagarna.
-	Skydd f�r arbetstagarna d� deras anst�llningsavtal slutar g�lla.
-	F�retr�dande och kollektivt tillvaratagande av arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen inbegripet medbest�mmande, om inte annat f�ljer av punkt 6.
-	Anst�llningsvillkor f�r medborgare i tredje land som lagligt vistas inom gemenskapens territorium.
-	Ekonomiska bidrag till �tg�rder f�r att fr�mja syssels�ttning och skapa arbetstillf�llen, dock utan att det p�verkar till�mpningen av best�mmelserna om Socialfonden.
4.  En medlemsstat kan p� gemensam beg�ran av arbetsmarknadens parter �verl�ta �t dessa att genomf�ra direktiv som har antagits enligt punkterna 2 och 3.
I s� fall skall medlemsstaten se till att arbetsmarknadens parter, senast d� ett direktiv skall vara genomf�rt enligt artikel 249, i samf�rst�nd har vidtagit de �tg�rder som beh�vs; den ber�rda medlemsstaten skall vidta alla n�dv�ndiga �tg�rder f�r att kontinuerligt kunna s�kerst�lla de resultat som f�reskrivs i direktivet.
5.  De best�mmelser som antagits enligt denna artikel skall inte hindra n�gon medlemsstat fr�n att bibeh�lla eller inf�ra s�dana mera l�ngtg�ende skydds�tg�rder som �r f�renliga med detta f�rdrag.
6.  Best�mmelserna i denna artikel skall inte till�mpas p� l�nef�rh�llanden, f�reningsr�tt, strejkr�tt eller r�tt till lockout.

Artikel 138 (f.d. artikel 118a)
1.  Kommissionen skall ha till uppgift att fr�mja samr�d mellan arbetsmarknadens parter p� gemenskapsniv� och skall vidta alla �tg�rder som beh�vs f�r att underl�tta dialogen mellan dem genom att s�kerst�lla ett v�l avv�gt st�d till b�da parter.
2.  I detta syfte skall kommissionen innan den l�gger fram socialpolitiska f�rslag samr�da med arbetsmarknadens parter om den m�jliga inriktningen av en gemenskaps�tg�rd.
3.  Om kommissionen efter s�dant samr�d finner att en gemenskaps�tg�rd �r �nskv�rd, skall den samr�da med arbetsmarknadens parter om det planerade f�rslagets inneh�ll. Arbetsmarknadens parter skall avge ett yttrande eller, i f�rekommande fall, en rekommendation till kommissionen.
4.  Samtidigt som s�dant samr�d sker kan arbetsmarknadens parter meddela kommissionen att de �nskar inleda det f�rfarande som anges i artikel 139. F�rfarandets l�ngd skall begr�nsas till nio m�nader, om inte de ber�rda parterna och kommissionen gemensamt beslutar om en f�rl�ngning.

Artikel 139 (f.d. artikel 118b)
1.  Om arbetsmarknadens parter �nskar det kan dialogen mellan dem p� gemenskapsniv� leda till avtalsbundna relationer, inklusive ing�ende av avtal.
2.  Avtal som ing�s p� gemenskapsniv� skall genomf�ras antingen i enlighet med de f�rfaranden och den praxis som arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna s�rskilt till�mpar eller, i fr�gor som omfattas av artikel 137, p� gemensam beg�ran av de undertecknande parterna genom ett beslut av r�det p� f�rslag av kommissionen.
R�det skall besluta med kvalificerad majoritet utom n�r det ifr�gavarande avtalet inneh�ller en eller flera best�mmelser som h�nf�r sig till n�got av de omr�den som avses i artikel 137.3, i vilket fall beslutet skall vara enh�lligt.

Artikel 140 (f.d. artikel 118c)
F�r att n� de m�l som anges i artikel 136 och utan att det p�verkar till�mpningen av �vriga best�mmelser i detta f�rdrag, skall kommissionen fr�mja samarbetet mellan medlemsstaterna och underl�tta f�r dem att samordna sina �tg�rder p� alla de socialpolitiska omr�den som omfattas av detta kapitel, s�rskilt i fr�gor om
-	syssels�ttning,
-	arbetsr�tt och arbetsvillkor,
-	grundl�ggande och kvalificerad yrkesutbildning,
-	social trygghet,
-	arbetarskydd,
-	arbetshygien,
-	f�renings- och f�rhandlingsr�tt.
I detta syfte skall kommissionen i n�ra kontakt med medlemsstaterna f�reta utredningar, avge yttranden och organisera samr�d b�de i fr�ga om problem som uppst�r p� det nationella planet och i fr�ga om problem som ber�r internationella organisationer.
Kommissionen skall h�ra Ekonomiska och sociala kommitt�n innan den avger de yttranden som avses i denna artikel.

Artikel 141 (f.d. artikel 119)
1.  Varje medlemsstat skall s�kerst�lla att principen om lika l�n f�r kvinnor och m�n f�r lika arbete eller likv�rdigt arbete till�mpas.
2.  I denna artikel skall med "l�n" f�rst�s den g�ngse grund- eller minimil�nen samt alla �vriga f�rm�ner i form av kontanter eller naturaf�rm�ner som arbetstagaren, direkt eller indirekt, f�r av arbetsgivaren p� grund av anst�llningen.
Lika l�n utan k�nsdiskriminering inneb�r att
a)	ackordsl�n f�r lika arbete skall fastst�llas enligt samma ber�kningsgrunder,
b)	tidl�n skall vara lika f�r lika arbete.
3.  R�det skall enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n besluta om �tg�rder f�r att s�kerst�lla till�mpningen av principen om lika m�jligheter och lika behandling av kvinnor och m�n i fr�gor som r�r anst�llning och yrke, inklusive principen om lika l�n f�r lika eller likv�rdigt arbete.
4.  I syfte att i praktiken s�kerst�lla full j�mst�lldhet i arbetslivet mellan kvinnor och m�n f�r principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat fr�n att beh�lla eller besluta om �tg�rder som r�r s�rskilda f�rm�ner f�r att g�ra det l�ttare f�r det underrepresenterade k�net att bedriva en yrkesverksamhet eller f�r att f�rebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarri�ren.

Artikel 142 (f.d. artikel 119a)
Medlemsstaterna skall str�va efter att bibeh�lla den likv�rdighet som finns mellan deras system f�r betald ledighet.

Artikel 143 (f.d. artikel 120)
Kommissionen skall �rligen utarbeta en rapport om f�rverkligandet av de m�l som anges i artikel 136, inbegripet den demografiska situationen inom gemenskapen. Den skall �verl�mna rapporten till Europaparlamentet, r�det och Ekonomiska och sociala kommitt�n.
Europaparlamentet f�r anmoda kommissionen att utarbeta rapporter om s�rskilda problem som g�ller det sociala omr�det.

Artikel 144 (f.d. artikel 121)
R�det f�r genom enh�lligt beslut och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n tilldela kommissionen uppgifter i samband med att gemensamma �tg�rder genomf�rs, s�rskilt vad betr�ffar social trygghet f�r de migrerande arbetstagare som avses i artiklarna 39-42.

Artikel 145 (f.d. artikel 122)
Kommissionen skall i sin �rsrapport till Europaparlamentet �gna ett s�rskilt kapitel �t den sociala utvecklingen inom gemenskapen.
Europaparlamentet f�r anmoda kommissionen att avge rapporter om s�rskilda problem som g�ller sociala f�rh�llanden.


Kapitel 2
Europeiska Socialfonden

Artikel 146 (f.d. artikel 123)
F�r att f�rb�ttra arbetstagarnas syssels�ttningsm�jligheter p� den inre marknaden och p� s� s�tt bidra till en h�jning av levnadsstandarden skall en europeisk socialfond uppr�ttas enligt nedan n�mnda best�mmelser; den skall ha till uppgift att inom gemenskapen fr�mja m�jligheterna till syssels�ttning och arbetstagarnas geografiska och yrkesm�ssiga r�rlighet samt att underl�tta deras anpassning till f�r�ndringar inom industrin och i produktionssystemen, s�rskilt genom yrkesutbildning och omskolning.

Artikel 147 (f.d. artikel 124)
Fonden skall f�rvaltas av kommissionen.
Kommissionen skall i denna uppgift bitr�das av en kommitt� som har en av kommissionens ledam�ter som ordf�rande och som �r sammansatt av f�retr�dare f�r regeringarna samt arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.

Artikel 148 (f.d. artikel 125)
R�det skall enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n och Regionkommitt�n besluta om genomf�randebest�mmelser f�r Europeiska socialfonden.


Kapitel 3
Utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfr�gor

Artikel 149 (f.d. artikel 126)
1.  Gemenskapen skall bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att fr�mja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov st�dja och komplettera deras insatser, samtidigt som gemenskapen fullt ut skall respektera medlemsstaternas ansvar f�r undervisningens inneh�ll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och spr�kliga m�ngfald.
2.  M�len f�r gemenskapens insatser skall vara att
-	utveckla den europeiska dimensionen inom utbildningen s�rskilt genom undervisning i och spridning av medlemsstaternas spr�k.
-	fr�mja r�rligheten f�r studerande och l�rare, bl.a. genom att verka f�r ett akademiskt erk�nnande av examensbevis och studietider,
-	fr�mja samarbete mellan utbildningsanstalter,
-	utveckla informations- och erfarenshetsutbyte i fr�gor som �r gemensamma f�r medlemsstaternas utbildningssystem,
-	fr�mja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte,
-	fr�mja utvecklingen av distansundervisning.
3.  Gemenskapen och medlemsstaterna skall fr�mja samarbetet med tredje land och beh�riga internationella organisationer p� utbildningsomr�det, s�rskilt Europar�det.
4.  F�r att bidra till att de m�l som anges i denna artikel uppn�s, skall r�det
-	enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n samt Regionkommitt�n besluta om stimulans�tg�rder som dock inte f�r omfatta n�gon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra f�rfattningar.
-	genom beslut med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen anta rekommendationer.

Artikel 150 (f.d. artikel 127)
1.  Gemenskapen skall genomf�ra en yrkesutbildningspolitik som skall underst�dja och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som gemenskapen fullt ut skall respektera medlemsstaternas ansvar f�r yrkesutbildningens inneh�ll och organisation.
2.  M�len f�r gemenskapens insatser skall vara att
-	underl�tta anpassningen till industriella f�r�ndringar, s�rskilt genom yrkesutbildning och omskolning,
-	f�rb�ttra den grundl�ggande och fortsatta yrkesutbildningen f�r att underl�tta intr�de och �terintr�de p� arbetsmarknaden,
-	underl�tta tilltr�de till yrkesutbildning och fr�mja r�rligheten f�r yrkesl�rare och f�r elever i s�dan utbildning, s�rskilt de unga,
-	stimulera samarbete i fr�ga om yrkesutbildning mellan undervisningsanstalter och f�retag,
-	utveckla informations- och erfarenhetsutbyte i fr�gor som �r gemensamma f�r medlemsstaternas yrkesutbildningssystem.
3.  Gemenskapen och medlemsstaterna skall fr�mja samarbetet med tredje land och beh�riga internationella organisationer p� yrkesutbildningens omr�de.
4.  R�det skall enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n och Regionkommitt�n besluta om �tg�rder f�r att bidra till att de m�l som anges i denna artikel uppn�s, dock utan att dessa �tg�rder f�r omfatta n�gon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra f�rfattningar.


AVDELNING XII (f.d. avdelning IX)
KULTUR

Artikel 151 (f.d. artikel 128)
1.  Gemenskapen skall bidra till kulturens utveckling i medlemsstaterna med respekt f�r dessas nationella och regionala m�ngfald samtidigt som gemenskapen skall framh�va det gemensamma kulturarvet.
2.  Gemenskapens insatser skall syfta till att fr�mja samarbetet mellan medlemsstaterna och vid behov st�dja och komplettera deras verksamhet n�r det g�ller
-	att f�rb�ttra kunskaperna om och att sprida de europeiska folkens kultur och historia,
-	att bevara och skydda det kulturarv som har europeisk betydelse,
-	icke-kommersiellt kulturutbyte,
-	konstn�rligt och litter�rt skapande, �ven inom den audiovisuella sektorn.
3.  Gemenskapen och medlemsstaterna skall fr�mja samarbetet med tredje land och beh�riga internationella organisationer p� kulturomr�det, s�rskilt Europar�det.
4.  Gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna d� den handlar enligt andra best�mmelser i detta f�rdrag, s�rskilt f�r att respektera och fr�mja sin kulturella m�ngfald.
5.  F�r att bidra till att de m�l som anges i denna artikel uppn�s skall r�det
-	enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Regionkommitt�n besluta om stimulans�tg�rder som dock inte f�r omfatta n�gon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra f�rfattningar; r�det skall besluta enh�lligt under hela f�rfarandet enligt artikel 251,
-	genom enh�lligt beslut p� f�rslag av kommissionen anta rekommendationer.


AVDELNING XIII (f.d. avdelning X)
FOLKH�LSA

Artikel 152 (f.d. artikel 129)
1.  En h�g h�lsoskyddsniv� f�r m�nniskor skall s�kerst�llas vid utformning och genomf�rande av all gemenskapspolitik och alla gemenskaps�tg�rder.
Gemenskapens insatser, som skall komplettera den nationella politiken, skall inriktas p� att f�rb�ttra folkh�lsan, f�rebygga oh�lsa och sjukdomar hos m�nniskor och undanr�ja faror f�r m�nniskors h�lsa. S�dana insatser skall innefatta kamp mot de stora folksjukdomarna genom att fr�mja forskning om deras orsaker, hur de �verf�rs och hur de kan f�rebyggas samt h�lsoupplysning och h�lsoundervisning.
Gemenskapen skall komplettera medlemsstaternas insatser f�r att minska narkotikarelaterade h�lsoskador, inklusive upplysning och f�rebyggande verksamhet.
2.  Gemenskapen skall fr�mja samarbete mellan medlemsstaterna p� de omr�den som avses i denna artikel och vid behov st�dja deras insatser.
Medlemsstaterna skall i samverkan med kommissionen inb�rdes samordna sin politik och sina program p� de omr�den som avses i punkt 1. Kommissionen kan i n�ra kontakt med medlemsstaterna ta l�mpliga initiativ f�r att fr�mja en s�dan samordning.
3.  Gemenskapen och medlemsstaterna skall fr�mja samarbetet med tredje land och beh�riga internationella organisationer p� folkh�lsans omr�de.
4.  R�det skall, enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n samt Regionkommitt�n, bidra till att de m�l som anges i denna artikel uppn�s genom att
a)	besluta om �tg�rder f�r att fastst�lla h�ga kvalitets- och s�kerhetsstandarder i fr�ga om organ och �mnen av m�nskligt ursprung, blod och blodderivat; dessa �tg�rder skall inte hindra n�gon medlemsstat fr�n att uppr�tth�lla eller inf�ra str�ngare skydds�tg�rder,
b)	med undantag fr�n artikel 37 besluta om s�dana �tg�rder p� veterin�r- och v�xtskyddsomr�det som direkt syftar till att skydda folkh�lsan,
c)	besluta om stimulans�tg�rder som �r utformade f�r att skydda och f�rb�ttra m�nniskors h�lsa, dock utan att dessa �tg�rder f�r omfatta n�gon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra f�rfattningar.
R�det kan ocks� med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen anta rekommendationer f�r de syften som anges i denna artikel.
5.  N�r gemenskapen handlar p� folkh�lsoomr�det skall den fullt ut respektera medlemsstaternas ansvar f�r att organisera och ge h�lso- och sjukv�rd. S�rskilt f�r inte de �tg�rder som avses i punkt 4 a p�verka nationella best�mmelser om donation eller medicinsk anv�ndning av organ och blod.


AVDELNING XIV (f.d. avdelning XI)
KONSUMENTSKYDD

Artikel 153 (f.d. artikel 129a)
1.  F�r att fr�mja konsumenternas intressen och s�kerst�lla en h�g konsumentskyddsniv� skall gemenskapen bidra till att skydda konsumenternas h�lsa, s�kerhet och ekonomiska intressen samt till att fr�mja deras r�tt till information och utbildning och deras r�tt att organisera sig f�r att tillvarata sina intressen.
2.  Konsumentskyddskraven skall beaktas n�r gemenskapens �vriga politik och verksamhet utformas och genomf�rs.
3.  Gemenskapen skall bidra till att uppn� de m�l som avses i punkt 1 genom
a)	�tg�rder som beslutas enligt artikel 95 inom ramen f�r f�rverkligandet av den inre marknaden,
b)	�tg�rder som underst�der, kompletterar och �vervakar medlemsstaternas politik.
4.  R�det skall enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n besluta om de �tg�rder som avses i punkt 3 b.
5.  �tg�rder som beslutas enligt punkt 4 skall inte hindra n�gon medlemsstat fr�n att uppr�tth�lla eller inf�ra str�ngare skydds�tg�rder. S�dana �tg�rder m�ste vara f�renliga med detta f�rdrag. Kommissionen skall underr�ttas om �tg�rderna.


AVDELNING XV (f.d. avdelning XII)
TRANSEUROPEISKA N�T

Artikel 154 (f.d. artikel 129b)
1.  F�r att medverka till att de m�l som anges i artiklarna 14 och 158 uppn�s och f�r att g�ra det m�jligt f�r unionsmedborgare, ekonomiska akt�rer samt regionala och lokala samh�llen att i full utstr�ckning utnyttja f�rdelarna med att skapa ett omr�de utan inre gr�nser, skall gemenskapen bidra till att uppr�tta och utveckla transeuropeiska n�t f�r infrastrukturerna inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna.
2.  Inom ramen f�r ett system med �ppna och konkurrensutsatta marknader skall gemenskapens insatser inriktas p� att fr�mja de nationella n�tens samtrafikf�rm�ga och driftskompatibilitet samt tilltr�det till s�dana n�t. D�rvid skall s�rskild h�nsyn tas till behovet av att f�rbinda �ar, inlandsomr�den och randomr�den med gemenskapens centrala omr�den.

Artikel 155 (f.d. artikel 129c)
1.  F�r att f�rverkliga de m�l som anges i artikel 154
-	skall gemenskapen st�lla upp en serie riktlinjer som omfattar m�l, prioriteringar och huvudlinjer f�r de �tg�rder som f�rutses n�r det g�ller de transeuropeiska n�ten: i dessa riktlinjer skall projekt av gemensamt intresse preciseras,
-	skall gemenskapen genomf�ra de �tg�rder som kan visa sig n�dv�ndiga f�r att s�kerst�lla n�tens driftskompatibilitet, s�rskilt n�r det g�ller teknisk standardisering,
-	kan gemenskapen st�dja projekt av gemensamt intresse som st�ds av medlemsstaterna och som preciseras i de riktlinjer som avses i f�rsta strecksatsen, s�rskilt genom genomf�rbarhetsstudier, l�negarantier eller r�ntesubventioner; gemenskapen kan ocks� genom den enligt artikel 161 uppr�ttade sammanh�llningsfonden bidra till finansieringen av s�rskilda infrastrukturprojekt p� transportomr�det inom medlemsstaterna.
Vid gemenskapens insatser skall h�nsyn tas till projektens potentiella ekonomiska livskraft.
2.  I samverkan med kommissionen skall medlemsstaterna inb�rdes samordna den politik p� nationell niv� som kan f� v�sentlig betydelse f�r att f�rverkliga de m�l som anges i artikel 154. Kommissionen f�r i n�ra samarbete med medlemsstaterna ta l�mpliga initiativ f�r att fr�mja en s�dan samordning.
3.  Gemenskapen kan besluta om att samarbeta med tredje land f�r att fr�mja projekt av gemensamt intresse och f�r att s�kerst�lla n�tens driftskompatibilitet.

Artikel 156 (f.d. artikel 129d)
De riktlinjer och �vriga �tg�rder som avses i artikel 155.1 skall antas av r�det som skall besluta enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n samt Regionkommitt�n.
Riktlinjer och projekt av gemensamt intresse som ang�r en medlemsstats territorium kr�ver den ber�rda medlemsstatens godk�nnande.


AVDELNING XVI (f.d. avdelning XIII)
INDUSTRI

Artikel 157 (f.d. artikel 130)
1.  Gemenskapen och medlemsstaterna skall s�kerst�lla att det finns n�dv�ndiga f�ruts�ttningar f�r gemenskapsindustrins konkurrensf�rm�ga.
F�r detta �ndam�l skall deras insatser, i �verensst�mmelse med ett system av �ppna och konkurrensutsatta marknader, inriktas p� att
-	p�skynda industrins anpassning till strukturf�r�ndringar,
-	fr�mja en milj� som �r gynnsam f�r initiativ och f�r utveckling av f�retag inom hela gemenskapen, s�rskilt i fr�ga om sm� och medelstora f�retag,
-	fr�mja en milj� som �r gynnsam f�r samarbete mellan f�retag,
-	fr�mja ett b�ttre utnyttjande av de industriella m�jligheter som skapas genom politiken inom sektorerna f�r innovation, forskning och teknisk utveckling.
2.  I samverkan med kommissionen skall medlemsstaterna samr�da inb�rdes och vid behov samordna sina insatser. Kommissionen f�r ta l�mpliga initiativ f�r att fr�mja en s�dan samordning.
3.  Gemenskapen skall bidra till att f�rverkliga de m�l som anges i punkt 1 genom sin politik och verksamhet enligt andra best�mmelser i detta f�rdrag. R�det f�r enh�lligt, p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommitt�n, besluta om s�rskilda �tg�rder f�r att st�dja de insatser som g�rs av medlemsstaterna f�r att f�rverkliga de m�l som anges i punkt 1.
Denna avdelning f�r inte utg�ra en grund f�r gemenskapen att inf�ra �tg�rder som kan medf�ra att konkurrensen snedvrids.


AVDELNING XVII (f.d. avdelning XIV)
EKONOMISK OCH SOCIAL SAMMANH�LLNING

Artikel 158 (f.d. artikel 130a)
F�r att fr�mja en harmonisk utveckling inom hela gemenskapen skall denna utveckla och fullf�lja sin verksamhet f�r att st�rka sin ekonomiska och sociala sammanh�llning.
Gemenskapen skall s�rskilt str�va efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsniv�er och eftersl�pningen i de minst gynnade regionerna eller �arna, inbegripet landsbygdsomr�dena.

Artikel 159 (f.d. artikel 130b)
Medlemsstaterna skall bedriva och samordna sin ekonomiska politik i syfte �ven att uppn� de m�l som anges i artikel 158. Vid utformningen och genomf�randet av gemenskapens politik och �tg�rder och vid genomf�randet av den inre marknaden skall de beakta m�len i artikel 158 och bidra till att dessa uppn�s. Gemenskapen skall �ven underst�dja str�vandena att uppn� m�l genom de �tg�rder som den vidtar genom strukturfonderna (utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden f�r jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden), Europeiska investeringsbanken och andra befintliga finansieringsorgan.
Kommissionen skall vart tredje �r l�gga fram en rapport f�r Europaparlamentet, r�det, Ekonomiska och sociala kommitt�n samt Regionkommitt�n om de framsteg som har gjorts f�r att uppn� ekonomisk och social sammanh�llning och om hur de olika medel som anges i denna artikel har bidragit till detta. Denna rapport skall vid behov �tf�ljas av l�mpliga f�rslag.
Om s�rskilda �tg�rder beh�ver vidtas utanf�r fonderna och utan att det p�verkar till�mpningen av de �tg�rder som beslutas inom ramen f�r gemenskapens �vriga politik, skall r�det enh�lligt besluta om s�dana s�rskilda �tg�rder p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommitt�n samt Regionkommitt�n.

Artikel 160 (f.d. artikel 130c)
Europeiska regionala utvecklingsfondens syfte �r att bist� med att avhj�lpa de viktigaste regionala obalanserna i gemenskapen genom att delta i utvecklingen och den strukturella anpassningen av regioner som utvecklas l�ngsammare samt i omstruktureringen av industriregioner p� tillbakag�ng.

Artikel 161 (f.d. artikel 130d)
Utan att det p�verkar till�mpningen av artikel 162 skall r�det genom enh�lligt beslut p� f�rslag av kommissionen, med Europaparlamentets samtycke och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n samt Regionkommitt�n, fastst�lla strukturfondernas uppgifter, huvudm�l och organisation, vilket kan omfatta en omgruppering av fonderna. R�det skall enligt samma f�rfarande ocks� fastst�lla de allm�nna regler som skall till�mpas p� fonderna och de best�mmelser som beh�vs f�r att s�kerst�lla deras effektivitet och samordningen av fonderna med varandra och med andra befintliga finansieringsorgan.
En av r�det enligt samma f�rfarande uppr�ttad sammanh�llningsfond skall l�mna ekonomiska bidrag till projekt p� milj�omr�det och till transeuropeiska n�t inom infrastrukturen p� transportomr�det.

Artikel 162 (f.d. artikel 130e)
R�det skall besluta om genomf�randebest�mmelser f�r Europeiska regionala utvecklingsfonden enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n samt Regionkommitt�n.
I fr�ga om utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden f�r jordbruket samt Europeiska socialfonden skall artiklarna 37 och 148 fortfarande till�mpas.


AVDELNING XVIII (f.d. avdelning XV)
FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING

Artikel 163 (f.d. artikel 130f)
1.  Gemenskapen skall ha som m�l att st�rka den vetenskapliga och teknologiska grunden f�r gemenskapsindustrin, att fr�mja utvecklingen av dennas internationella konkurrensf�rm�ga och att underl�tta alla forskningsinsatser som anses n�dv�ndiga enligt andra kapitel i detta f�rdrag.
2.  F�r att uppn� detta skall gemenskapen inom hela sitt omr�de stimulera f�retag, inklusive sm� och medelstora f�retag, forskningscentra och universitet i deras insatser f�r forskning och teknisk utveckling av h�g kvalitet; gemenskapen skall st�dja deras anstr�ngningar att samarbeta med varandra, fr�mst i syfte att m�jligg�ra f�r f�retagen att fullt ut utnyttja den inre marknadens m�jligheter, och detta s�rskilt genom att skapa tilltr�de till de nationella offentliga upphandlingsmarknaderna, genom att fastst�lla gemensamma standarder samt genom att avl�gsna r�ttsliga och fiskala hinder f�r samarbetet.
3.  Alla gemenskapens �tg�rder enligt detta f�rdrag inom forskning och teknisk utveckling, inklusive demonstrationsprojekt, skall beslutas och genomf�ras enligt best�mmelserna i denna avdelning.

Artikel 164 (f.d. artikel 130g)
F�r att n� dessa m�l skall gemenskapen som komplement till de verksamheter som bedrivs i medlemsstaterna
a)	genomf�ra program f�r forskning, teknisk utveckling och demonstration, varvid samarbete med och mellan f�retag, forskningscentra och universitet skall gynnas,
b)	fr�mja samarbete p� gemenskapsniv� med tredje land och internationella organisationer inom omr�det f�r forskning, teknisk utveckling och demonstration,
c)	sprida och fullt ut utnyttja resultaten av verksamheter r�rande forskning, teknisk utveckling och demonstration p� gemenskapsniv�,
d)	stimulera utbildning och r�rlighet f�r forskare inom gemenskapen.

Artikel 165 (f.d. artikel 130h)
1.  Gemenskapen och medlemsstaterna skall samordna sin verksamhet inom forskning och teknisk utveckling f�r att s�kerst�lla det inb�rdes sammanhanget mellan medlemsstaternas politik och gemenskapens politik.
2.  I n�ra samarbete med medlemsstaterna f�r kommissionen ta alla l�mpliga initiativ f�r att fr�mja den samordning som avses i punkt 1.

Artikel 166 (f.d. artikel 130i)
1.  Ett fler�rigt ramprogram som anger alla gemenskapens verksamheter skall antas av r�det som skall besluta enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n.
Ramprogrammet skall
-	fastst�lla de vetenskapliga och teknologiska m�l som skall uppn�s genom den verksamhet som anges i artikel 164 samt de prioriteringar som skall g�lla i detta sammanhang,
-	ange huvudlinjerna f�r denna verksamhet,
-	fastst�lla det h�gsta totalbeloppet och de n�rmare villkoren f�r gemenskapens finansiella deltagande i ramprogrammet samt de planerade verksamheternas andelar.
2.  Ramprogrammet skall anpassas eller ut�kas efterhand som f�rh�llandena �ndras.
3.  Ramprogrammet skall genomf�ras genom s�rskilda program som utvecklas inom varje verksamhet. I varje s�rskilt program skall fastst�llas de n�rmare villkoren f�r genomf�randet, programmets l�ngd och de medel som bed�ms n�dv�ndiga. Summan av de belopp som bed�ms n�dv�ndiga och som fastst�lls i de s�rskilda programmen f�r inte �verstiga det h�gsta totalbelopp som har fastst�llts f�r ramprogrammet och f�r varje verksamhet.
4.  R�det skall anta de s�rskilda programmen med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommitt�n.

Artikel 167 (f.d. artikel 130j)
F�r att genomf�ra det fler�riga ramprogrammet skall r�det
-	fastst�lla regler f�r deltagande av f�retag, forskningscentra och universitet,
-	fastst�lla regler f�r spridning av forskningsresultaten.

Artikel 168 (f.d. artikel 130k)
Vid genomf�randet av det fler�riga ramprogrammet kan till�ggsprogram fastst�llas som endast vissa medlemsstater deltar i och som, om inte annat f�ljer av ett eventuellt deltagande fr�n gemenskapens sida, skall finansieras av dessa stater.
R�det skall anta de regler som skall till�mpas p� till�ggsprogrammen s�rskilt vad avser spridning av kunskap samt tilltr�de f�r andra medlemsstater.

Artikel 169 (f.d. artikel 130l)
Vid genomf�randet av det fler�riga ramprogrammet f�r gemenskapen med de ber�rda medlemsstaternas samtycke vidta �tg�rder f�r ett deltagande i s�dana program f�r forskning och utveckling som har inletts av flera medlemsstater, inklusive ett deltagande i de organisationer som har skapats f�r att genomf�ra programmen.

Artikel 170 (f.d. artikel 130m)
Vid genomf�randet av det fler�riga ramprogrammet f�r gemenskapen vidta �tg�rder f�r samarbete p� gemenskapsniv� med tredje land eller internationella organisationer inom forskning, teknisk utveckling och demonstration.
De n�rmare villkoren f�r detta samarbete kan bli f�rem�l f�r s�dana avtal mellan gemenskapen och ber�rda tredje parter som skall f�rhandlas fram och ing�s enligt artikel 300.

Artikel 171 (f.d. artikel 130n)
Gemenskapen kan bilda gemensamma f�retag eller andra organisationer som kr�vs f�r att effektivt genomf�ra gemenskapens program f�r forskning, teknisk utveckling och demonstration.

Artikel 172 (f.d. artikel 130o)
R�det skall med kvalificerad majoritet, p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommitt�n, anta de best�mmelser som avses i artikel 171.
R�det skall enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n anta de best�mmelser som avses i artiklarna 167, 168 och 169. Antagandet av till�ggsprogrammen kr�ver de ber�rda medlemsstaternas samtycke.

Artikel 173 (f.d. artikel 130p)
I b�rjan av varje �r skall kommissionen �verl�mna en rapport till Europaparlamentet och r�det. Rapporten skall s�rskilt avse dels verksamheterna inom omr�det f�r forskning och teknisk utveckling och spridningen av resultaten av dessa verksamheter under det f�reg�ende �ret, dels arbetsprogrammet f�r det innevarande �ret.


AVDELNING XIX (f.d. avdelning XVI)
MILJ�

Artikel 174 (f.d. artikel 130r)
1.  Gemenskapens milj�politik skall bidra till att f�ljande m�l uppn�s:
-	Att bevara, skydda och f�rb�ttra milj�n.
-	Att skydda m�nniskors h�lsa.
-	Att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt.
-	Att fr�mja �tg�rder p� internationell niv� f�r att l�sa regionala eller globala milj�problem.
2.  Gemenskapens milj�politik skall syfta till en h�g skyddsniv� med beaktande av de olikartade f�rh�llandena inom gemenskapens olika regioner. Den skall bygga p� f�rsiktighetsprincipen och p� principerna att f�rebyggande �tg�rder b�r vidtas, att milj�f�rst�ring f�retr�desvis b�r hejdas vid k�llan och att f�rorenaren skall betala.
I detta sammanhang skall de harmoniserings�tg�rder som motsvarar milj�skyddskraven i f�rekommande fall inneh�lla en skyddsklausul som till�ter medlemsstaterna att av icke-ekonomiska milj�m�ssiga sk�l vidta provisoriska �tg�rder, som skall vara f�rem�l f�r ett kontrollf�rfarande p� gemenskapsniv�.
3.  N�r gemenskapen utarbetar sin milj�politik skall den beakta
-	tillg�ngliga vetenskapliga och tekniska data,
-	milj�f�rh�llanden i gemenskapens olika regioner,
-	de potentiella f�rdelar och kostnader som �r f�renade med att �tg�rder vidtas eller inte vidtas,
-	den ekonomiska och sociala utvecklingen i gemenskapen som helhet och den balanserade utvecklingen i dess regioner.
4.  Inom sina respektive kompetensomr�den skall gemenskapen och medlemsstaterna samarbeta med tredje land och med beh�riga internationella organisationer. De n�rmare villkoren f�r samarbete fr�n gemenskapens sida kan bli f�rem�l f�r avtal mellan gemenskapen och ber�rda tredje parter; avtalen skall f�rhandlas fram och ing�s enligt artikel 300.
F�reg�ende stycke skall inte inverka p� medlemsstaternas beh�righet att f�rhandla i internationella organ och att ing� internationella avtal.

Artikel 175 (f.d. artikel 130s)
1.  R�det skall enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n och Regionkommitt�n besluta om vilka �tg�rder som skall vidtas av gemenskapen f�r att uppn� de m�l som anges i artikel 174.
2.  Med avvikelse fr�n den beslutsordning som anges i punkt 1 och utan att det p�verkar till�mpningen av artikel 95 skall r�det enh�lligt, p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommitt�n och Regionkommitt�n, besluta om
-	best�mmelser av fr�mst skattekarakt�r,
-	�tg�rder som avser fysisk planering, markanv�ndning - med undantag av avfallshantering och �tg�rder av allm�n karakt�r - och f�rvaltning av vattenresurser,
-	�tg�rder som v�sentligt p�verkar en medlemsstats val mellan olika energik�llor och den allm�nna strukturen hos dess energif�rs�rjning.
R�det f�r p� det s�tt som anges i f�reg�ende stycke definiera de i denna punkt avsedda fr�gorna i vilka beslut skall fattas med kvalificerad majoritet.
3.  P� andra omr�den skall r�det enligt f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt Ekonomiska och sociala kommitt�n och Regionkommitt�n anta allm�nna handlingsprogram som anger de m�l som skall prioriteras.
R�det skall enligt villkoren i punkt 1 respektive punkt 2 besluta om de �tg�rder som beh�vs f�r att genomf�ra dessa program.
4.  Utan att det p�verkar vissa �tg�rder av gemenskapskarakt�r skall medlemsstaterna finansiera och genomf�ra milj�politiken.
5.  Om en p� best�mmelserna i punkt 1 grundad �tg�rd inneb�r kostnader som anses oproportionerligt stora f�r en medlemsstats myndigheter skall r�det, utan att det p�verkar till�mpningen av principen att f�rorenaren skall betala, i den r�ttsakt d�r �tg�rden beslutas fastst�lla l�mpliga best�mmelser om
-	tillf�lliga undantag och/eller
-	ekonomiskt st�d ur den enligt artikel 161 uppr�ttade sammanh�llningsfonden.

Artikel 176 (f.d. artikel 130t)
De skydds�tg�rder som antas enligt artikel 175 skall inte hindra n�gon medlemsstat fr�n att beh�lla eller inf�ra str�ngare skydds�tg�rder. S�dana �tg�rder m�ste vara f�renliga med detta f�rdrag. De skall anm�las till kommissionen.


AVDELNING XX (f.d. avdelning XVII)
UTVECKLINGSSAMARBETE

Artikel 177 (f.d. artikel 130u)
1.  Gemenskapens politik inom omr�det f�r utvecklingssamarbete, som skall vara ett komplement till medlemsstaternas politik, skall fr�mja
-	en varaktig ekonomisk och social utveckling i utvecklingsl�nderna, s�rskilt i de mest missgynnade bland dessa,
-	en harmonisk och successiv integration av utvecklingsl�nderna i v�rldsekonomin,
-	kampen mot fattigdomen i utvecklingsl�nderna.
2.  Gemenskapens politik p� detta omr�de skall bidra till det allm�nna m�let att utveckla demokratin och r�ttsstaten samt till m�let att respektera de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna.
3.  Gemenskapen och medlemsstaterna skall uppfylla de �taganden och beakta de m�l som de har godk�nt inom ramen f�r F�renta nationerna och andra beh�riga internationella organisationer.

Artikel 178 (f.d. artikel 130v)
Gemenskapen skall beakta m�len i artikel 177 d� den genomf�r s�dan politik som kan ber�ra utvecklingsl�nderna.

Artikel 179 (f.d. artikel 130w)
1.  Utan att det p�verkar till�mpningen av �vriga best�mmelser i detta f�rdrag skall r�det enligt f�rfarandet i artikel 251 besluta om de �tg�rder som beh�vs f�r att fr�mja de m�l som anges i artikel 177. S�dana �tg�rder kan ta formen av fler�riga program.
2.  Europeiska investeringsbanken skall enligt villkoren i sin stadga bidra till att genomf�ra de �tg�rder som avses i punkt 1.
3.  Best�mmelserna i denna artikel skall inte p�verka samarbetet med l�nderna i Afrika, V�stindien och Stilla Havet inom ramen f�r AVS-EG-konventionen.

Artikel 180 (f.d. artikel 130x)
1.  Gemenskapen och medlemsstaterna skall samordna sin politik inom omr�det f�r utvecklingssamarbete och samr�da med varandra om sina bist�ndsprogram, �ven inom internationella organisationer och p� internationella konferenser. De kan vidta gemensamma �tg�rder. Medlemsstaterna skall om det beh�vs bidra till att genomf�ra gemenskapens bist�ndsprogram.
2.  Kommissionen f�r ta l�mpliga initiativ f�r att fr�mja den samordning som avses i punkt 1.

Artikel 181 (f.d. artikel 130y)
Inom sina respektive kompetensomr�den skall gemenskapen och medlemsstaterna samarbeta med tredje land och med beh�riga internationella organisationer. De n�rmare villkoren f�r samarbete fr�n gemenskapens sida kan bli f�rem�l f�r avtal mellan gemenskapen och ber�rda tredje parter; avtalen skall f�rhandlas fram och ing�s enligt artikel 300.
F�reg�ende stycke skall inte inverka p� medlemsstaternas beh�righet att f�rhandla i internationella organ och att ing� internationella avtal.


FJ�RDE DELEN
ASSOCIERING AV UTOMEUROPEISKA L�NDER OCH TERRITORIER

Artikel 182 (f.d. artikel 131)
Medlemsstaterna �r ense om att med gemenskapen associera de utomeuropeiska l�nder och territorier som uppr�tth�ller s�rskilda f�rbindelser med Danmark, Frankrike, Nederl�nderna och F�renade kungariket. Dessa l�nder och territorier, i det f�ljande kallade "l�nder och territorier", �r f�rtecknade i bilaga II till detta f�rdrag.
Syftet med associeringen skall vara att fr�mja den ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa l�nder och territorier samt att uppr�tta n�ra ekonomiska f�rbindelser mellan dem och gemenskapen som helhet.
I �verensst�mmelse med principerna i ingressen till detta f�rdrag skall associeringen av dessa l�nder och territorier i f�rsta hand fr�mja inv�narnas intressen och v�lst�nd f�r att p� s� s�tt f�ra dem mot den ekonomiska, sociala och kulturella utveckling som de efterstr�var.

Artikel 183 (f.d. artikel 132)
Associeringen skall ha f�ljande m�l:
1.	Medlemsstaterna skall i handeln med dessa l�nder och territorier till�mpa samma regler som de enligt detta f�rdrag till�mpar inb�rdes.
2.	Varje land eller territorium skall i handeln med medlemsstaterna och med de �vriga l�nderna och territorierna till�mpa samma regler som det till�mpar gentemot den europeiska stat med vilken det uppr�tth�ller s�rskilda f�rbindelser.
3.	Medlemsstaterna skall bidra till de investeringar som beh�vs f�r den gradvisa utvecklingen av dessa l�nder och territorier.
4.	F�r investeringar som finansieras av gemenskapen skall deltagande i anbud och leveranser vara �ppet p� samma villkor f�r alla fysiska och juridiska personer som �r medborgare respektive hemmah�rande i medlemsstaterna eller i dessa l�nder och territorier.
5.	I f�rbindelserna mellan medlemsstaterna och dessa l�nder och territorier skall etableringsr�tten f�r medborgare och bolag regleras enligt de best�mmelser och den ordning som anges i kapitlet om etableringsr�tt samt p� icke-diskriminerande grund om inte annat f�ljer av s�rskilda best�mmelser som antagits enligt artikel 187.

Artikel 184 (f.d. artikel 133)
1.  Tullar vid import till medlemsstaterna av varor med ursprung i dessa l�nder och territorier skall f�rbjudas vilket skall ske i takt med att tullarna f�rbjuds mellan medlemsstaterna enligt best�mmelserna i detta f�rdrag.
2.  I varje land och territorium skall tullar vid import fr�n medlemsstaterna och fr�n de �vriga l�nderna och territorierna f�rbjudas enligt best�mmelserna i artikel 25.
3.  L�nderna och territorierna f�r dock uppb�ra tullar som �r n�dv�ndiga f�r deras utveckling och industrialisering eller som har till syfte att �ka statsinkomsterna.
De tullar som avses i f�reg�ende stycke f�r inte �verstiga dem som g�ller f�r import av varor fr�n en medlemsstat med vilken landet eller territoriet uppr�tth�ller s�rskilda f�rbindelser.
4.  Punkt 2 skall inte till�mpas p� l�nder och territorier som p� grund av s�rskilda internationella f�rpliktelser redan till�mpar en icke-diskriminerande tulltaxa.
5.  Inf�rande eller �ndring av tullsatser f�r varor som importeras till dessa l�nder och territorier f�r inte r�ttsligt eller i praktiken leda till direkt eller indirekt diskriminering av varor som importeras fr�n de olika medlemsstaterna.

Artikel 185 (f.d. artikel 134)
Om tullniv�n f�r varor fr�n tredje land vid import till ett land eller territorium vid till�mpning av best�mmelserna i artikel 184.1 kan orsaka oml�ggning i handeln till nackdel f�r en medlemsstat, f�r denna beg�ra att kommissionen f�resl�r �vriga medlemsstater n�dv�ndiga mot�tg�rder.

Artikel 186 (f.d. artikel 135)
Om inte annat f�ljer av best�mmelserna om folkh�lsa, allm�n s�kerhet och allm�n ordning skall den fria r�rligheten inom medlemsstaterna f�r arbetstagare fr�n dessa l�nder och territorier samt inom dessa l�nder och territorier f�r arbetstagare fr�n medlemsstaterna regleras av avtal, som skall ing�s senare och som skall kr�va medlemsstaternas enh�lliga godk�nnande.

Artikel 187 (f.d. artikel 136)
R�det skall med utg�ngspunkt i de resultat som uppn�tts inom ramen f�r dessa l�nders och territoriers associering med gemenskapen och p� grundval av principerna i det h�r f�rdraget enh�lligt anta best�mmelser om de n�rmare riktlinjerna f�r och f�rfarandet vid dessa l�nders och territoriers associering med gemenskapen.

Artikel 188 (f.d. artikel 136a)
Best�mmelserna i artiklarna 182-187 skall till�mpas betr�ffande Gr�nland, om inte annat f�ljer av de s�rskilda best�mmelser f�r Gr�nland som fastst�llts i det protokoll om en s�rskild ordning f�r Gr�nland som fogats till detta f�rdrag.


FEMTE DELEN
GEMENSKAPENS INSTITUTIONER

AVDELNING I
INSTITUTIONELLA BEST�MMELSER

Kapitel 1
Institutionerna

Avsnitt 1
Europaparlamentet

Artikel 189 (f.d. artikel 137)
Europaparlamentet, som skall best� av f�retr�dare f�r folken i de i gemenskapen sammanslutna staterna, skall ut�va de befogenheter som det har tilldelats genom detta f�rdrag.
Europaparlamentet skall best� av h�gst sjuhundra ledam�ter.

Artikel 190 (f.d. artikel 138)
1.  Europaparlamentets f�retr�dare f�r folken i de stater som slutit sig samman i gemenskapen skall v�ljas genom allm�nna direkta val.
2.  I varje medlemsstat skall f�ljande antal f�retr�dare i Europaparlamentet v�ljas:
Belgien	25
Danmark	16
Tyskland	99
Grekland	25
Spanien	64
Frankrike	87
Irland	15
Italien	87
Luxemburg	6
Nederl�nderna	31
�sterrike	21
Portugal	25
Finland	16
Sverige	22
F�renade kungariket	87.

Om �ndringar skall genomf�ras i denna punkt m�ste antalet f�retr�dare som v�ljs i varje medlemsstat s�kerst�lla en l�mplig representation f�r folken i de stater som slutit sig samman i gemenskapen.
3.  F�retr�darna skall v�ljas f�r en period av fem �r.
4.  Europaparlamentet skall utarbeta ett f�rslag till allm�nna direkta val enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning eller i enlighet med principer som �r gemensamma f�r alla medlemsstater.
Efter samtycke fr�n Europaparlamentet, som skall besluta med en majoritet av sina ledam�ter, skall r�det enh�lligt fastst�lla best�mmelser om detta och rekommendera medlemsstaterna att anta best�mmelserna i enlighet med deras konstitutionella f�reskrifter.
5.  Europaparlamentet skall efter att ha beg�rt ett yttrande fr�n kommissionen och sedan r�det genom enh�lligt beslut gett sitt godk�nnande fastst�lla regler och allm�nna villkor f�r hur dess ledam�ter skall utf�ra sina �ligganden.

Artikel 191 (f.d. artikel 138a)
Politiska partier p� europeisk niv� �r viktiga som en integrationsfaktor inom unionen. De bidrar till att skapa ett europeiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas politiska vilja.

Artikel 192 (f.d. artikel 138b)
Europaparlamentet skall i den omfattning som anges i detta f�rdrag delta i den process som leder fram till antagandet av gemenskapsr�ttsakter genom att ut�va sina befogenheter enligt f�rfarandet i artiklarna 251 och 252, genom att ge sitt samtycke eller genom att avge r�dgivande yttranden.
Europaparlamentet f�r genom beslut av en majoritet av sina ledam�ter anmoda kommissionen att l�gga fram l�mpliga f�rslag i fr�gor som enligt Europaparlamentets uppfattning kr�ver att en gemenskapsr�ttsakt utarbetas f�r att detta f�rdrag skall kunna genomf�ras.

Artikel 193 (f.d. artikel 138c)
D� Europaparlamentet fullg�r sina uppgifter f�r det p� beg�ran av en fj�rdedel av sina ledam�ter tills�tta en tillf�llig unders�kningskommitt� f�r att - utan att detta inverkar p� de befogenheter som genom detta f�rdrag tilldelas andra institutioner eller organ - unders�ka p�st�dda �vertr�delser eller missf�rh�llanden vid till�mpningen av gemenskapsr�tten, s�vida inte de p�st�dda f�rh�llandena �r f�rem�l f�r en domstolspr�vning och domstolsf�rfarandet �nnu inte har avslutats.
Den tillf�lliga unders�kningskommitt�n skall uppl�sas n�r den har �verl�mnat sin rapport.
N�rmare f�reskrifter om ut�vandet av unders�kningsr�tten skall fastst�llas av Europaparlamentet, r�det och kommissionen i samf�rst�nd.

Artikel 194 (f.d. artikel 138d)
Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som �r bosatt eller har sitt s�te i en medlemsstat skall ha r�tt att ensam eller tillsammans med andra medborgare eller personer g�ra en framst�llning till Europaparlamentet i fr�gor som h�r till gemenskapens verksamhetsomr�den och som direkt ber�r honom.

Artikel 195 (f.d. artikel 138e)
1.  Europaparlamentet skall utse en ombudsman med befogenhet att fr�n varje unionsmedborgare eller varje annan fysisk eller juridisk person som �r bosatt eller har sitt s�te i en medlemsstat ta emot klagom�l om missf�rh�llanden i gemenskapsinstitutionernas eller gemenskapsorganens verksamhet, med undantag f�r domstolen och f�rstainstansr�tten d� dessa ut�var sina domstolsfunktioner.
Ombudsmannen skall inom ramen f�r sitt uppdrag f�reta de unders�kningar som han finner ber�ttigade, antingen p� eget initiativ eller p� grundval av de klagom�l som framf�rs till honom direkt eller genom en ledamot av Europaparlamentet; detta g�ller dock inte om de p�st�dda f�rh�llandena �r eller har varit f�rem�l f�r ett domstolsf�rfarande. Om ombudsmannen konstaterar att ett missf�rh�llande har f�rekommit, skall han h�nskjuta fr�gan till den ber�rda institutionen som skall ha en frist p� tre m�nader f�r att delge honom sina synpunkter. Ombudsmannen skall d�refter l�mna en rapport till Europaparlamentet och den ber�rda institutionen. Den klagande skall underr�ttas om resultatet av dessa unders�kningar.
Ombudsmannen skall f�rel�gga Europaparlamentet en �rlig rapport om resultatet av sina unders�kningar.
2.  Ombudsmannen skall utses efter varje val till Europaparlamentet f�r dess valperiod. Ombudsmannen kan utses p� nytt.
Ombudsmannen kan p� beg�ran av Europaparlamentet avs�ttas av domstolen om han inte l�ngre uppfyller de krav som st�lls f�r att han skall kunna utf�ra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse.
3.  Ombudsmannen skall vara fullst�ndigt oavh�ngig i sin �mbetsut�vning. D� han fullg�r sina uppgifter f�r han inte vare sig beg�ra eller ta emot instruktioner fr�n n�got organ. Ombudsmannen f�r inte under sin �mbetstid ut�va n�gon avl�nad eller oavl�nad yrkesverksamhet.
4.  Efter yttrande fr�n kommissionen och med godk�nnande av r�det med kvalificerad majoritet skall Europaparlamentet fastst�lla regler och allm�nna villkor f�r ombudsmannens �mbetsut�vning.

Artikel 196 (f.d. artikel 139)
Europaparlamentet skall h�lla en �rlig session. Det skall sammantr�da utan s�rskild kallelse den andra tisdagen i mars.
Europaparlamentet f�r sammantr�da till extra session p� beg�ran av en majoritet av sina ledam�ter samt p� beg�ran av r�det eller kommissionen.

Artikel 197 (f.d. artikel 140)
Europaparlamentet skall v�lja sin ordf�rande och sitt presidium bland sina ledam�ter.
Kommissionens ledam�ter f�r n�rvara vid samtliga sammantr�den och skall p� egen beg�ran f� uttala sig p� kommissionens v�gnar.
Kommissionen skall muntligen eller skriftligen besvara fr�gor som st�lls till den av Europaparlamentet eller dess ledam�ter.
R�det skall h�ras av Europaparlamentet under de f�ruts�ttningar som r�det fastst�ller i sin arbetsordning.

Artikel 198 (f.d. artikel 141)
Om inte annat f�reskrivs i detta f�rdrag, skall Europaparlamentet besluta med absolut majoritet av de avgivna r�sterna.
I arbetsordningen skall fastst�llas n�r beslutf�rhet f�religger.

Artikel 199 (f.d. artikel 142)
Europaparlamentet skall anta sin arbetsordning genom beslut som bitr�ds av majoriteten av parlamentets ledam�ter.
Europaparlamentets protokoll skall offentligg�ras enligt arbetsordningens best�mmelser.

Artikel 200 (f.d. artikel 143)
Europaparlamentet skall vid offentligt sammantr�de diskutera den allm�nna �rsrapport som kommissionen f�rel�gger parlamentet.

Artikel 201 (f.d. artikel 144)
Om ett f�rslag om misstroendevotum l�ggs fram r�rande kommissionens verksamhet f�r Europaparlamentet inte ta st�llning till f�rslaget f�rr�n tidigast tre dagar efter det att detta framlagts och endast genom �ppen omr�stning.
Om f�rslaget om misstroendevotum antas med en majoritet av tv� tredjedelar av de avgivna r�sterna och med majoritet av Europaparlamentets ledam�ter, skall kommissionens ledam�ter avg�. De skall forts�tta att handl�gga l�pande �renden till dess de har ersatts enligt artikel 214. I s� fall skall mandattiden f�r de ledam�ter av kommissionen som utses att ers�tta dem l�pa ut samma dag som mandattiden skulle ha l�pt ut f�r de ledam�ter av kommissionen som samf�llt har tvingats avg�.


Avsnitt 2
R�det

Artikel 202 (f.d. artikel 145)
F�r att s�kerst�lla att m�len f�r detta f�rdrag uppn�s skall r�det i enlighet med de best�mmelser som anges i f�rdraget
-	se till att medlemsstaternas allm�nna ekonomiska politik samordnas,
-	ha befogenhet att fatta beslut,
-	i de r�ttsakter som r�det antar ge kommissionen befogenhet att genomf�ra de regler som r�det beslutar. R�det f�r uppst�lla n�rmare villkor f�r ut�vandet av denna befogenhet. R�det kan ocks�, i s�rskilda fall, f�rbeh�lla sig r�tten att direkt ut�va befogenheten att genomf�ra reglerna. De villkor som avses ovan m�ste st� i �verenst�mmelse med de principer och regler som r�det i f�rv�g har fastst�llt genom enh�lligt beslut p� f�rslag fr�n kommissionen och efter det att Europaparlamentet har yttrat sig.

Artikel 203 (f.d. artikel 146)
R�det skall best� av en f�retr�dare f�r varje medlemsstat p� ministerniv� med befogenhet att fatta bindande beslut f�r denna medlemsstats regering.
Ordf�randeskapet i r�det skall ut�vas av varje medlemsstat i sex m�nader �t g�ngen enligt den turordning som best�ms genom enh�lligt beslut av r�det.

Artikel 204 (f.d. artikel 147)
R�det skall sammantr�da efter kallelse av ordf�randen, p� dennes initiativ eller p� beg�ran av n�gon r�dsmedlem eller kommissionen.

Artikel 205 (f.d. artikel 148)
1.  Om inte annat f�reskrivs i detta f�rdrag skall r�dets beslut fattas med en majoritet av medlemmarna.
2.  N�r r�dets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall medlemsstaternas r�ster v�gas p� f�ljande s�tt:
Belgien	5
Danmark	3
Tyskland	10
Grekland	5
Spanien	8
Frankrike	10
Irland	3
Italien	10
Luxemburg	2
Nederl�nderna	5
�sterrike	4
Portugal	5
Finland	3
Sverige	4
F�renade kungariket	10.

R�dets beslut skall fattas med minst:
-	62 r�ster n�r beslutet enligt detta f�rdrag skall fattas p� f�rslag fr�n kommissionen,
-	62 r�ster fr�n minst 10 medlemsstater i andra fall.
3.  Att personligen n�rvarande eller f�retr�dda medlemmar avst�r fr�n att r�sta hindrar inte att r�det fattar beslut som kr�ver enh�llighet.

Artikel 206 (f.d. artikel 150)
Ingen r�dsmedlem f�r vid omr�stning f�retr�da mer �n en annan medlem.

Artikel 207 (f.d. artikel 151)
1.  En kommitt� som best�r av medlemsstaternas st�ndiga representanter skall ansvara f�r att f�rbereda r�dets arbete och att utf�ra de uppdrag som r�det ger den. Kommitt�n f�r fatta beslut i procedurfr�gor i de fall som f�reskrivs i r�dets arbetsordning.
2.  R�det skall bitr�das av ett generalsekretariat som skall lyda under en generalsekreterare, som �r den h�ge representanten f�r den gemensamma utrikes- och s�kerhetspolitiken och som skall bitr�das av en st�llf�retr�dande generalsekreterare, vilken skall ansvara f�r verksamheten vid generalsekretariatet. Generalsekreteraren och den st�llf�retr�dande generalsekreteraren skall utses av r�det genom enh�lligt beslut.
R�det skall besluta om generalsekretariatets organisation.
3.  R�det skall anta sin egen arbetsordning.
F�r till�mpningen av artikel 255.3 skall r�det i sin arbetsordning utarbeta villkoren f�r allm�nhetens tillg�ng till r�dets handlingar. F�r till�mpningen av denna punkt skall r�det fastst�lla de fall d� det skall anses handla i sin egenskap av lagstiftare, i syfte att medge st�rre tillg�ng till handlingar i dessa fall, samtidigt som effektiviteten i beslutsprocessen bevaras. N�r r�det handlar i sin egenskap av lagstiftare skall omr�stningsresultaten och r�stmotiveringarna samt uttalandena till protokollet alltid offentligg�ras.

Artikel 208 (f.d. artikel 152)
R�det f�r anmoda kommissionen att f�reta de utredningar som r�det finner n�dv�ndiga f�r att f�rverkliga de gemensamma m�len samt att f�rel�gga r�det l�mpliga f�rslag.

Artikel 209 (f.d. artikel 153)
R�det skall efter yttrande fr�n kommissionen fastst�lla stadgar f�r de kommitt�er som f�reskrivs i detta f�rdrag.

Artikel 210 (f.d. artikel 154)
R�det skall med kvalificerad majoritet fastst�lla l�ner, arvoden och pensioner f�r kommissionens ordf�rande och ledam�ter, domstolens ordf�rande, domare, generaladvokater och justitiesekreterare. R�det skall med samma majoritet ocks� fastst�lla alla betalningar som utg�r i st�llet f�r s�dan ers�ttning.


Avsnitt 3
Kommissionen

Artikel 211 (f.d. artikel 155)
F�r att s�kerst�lla den gemensamma marknadens funktion och utveckling skall kommissionen
-	�vervaka till�mpningen av best�mmelserna i detta f�rdrag och av best�mmelser som antagits av institutionerna med st�d av f�rdraget,
-	l�mna rekommendationer eller yttranden i �mnen som behandlas i detta f�rdrag, om f�rdraget uttryckligen anger detta eller kommissionen anser det n�dv�ndigt,
-	ha befogenhet att sj�lv fatta beslut och medverka vid tillkomsten av r�dets och Europaparlamentets r�ttsakter p� de villkor som anges i f�rdraget,
-	ut�va de befogenheter som r�det ger kommissionen f�r att genomf�ra de regler som fastst�llts av r�det.

Artikel 212 (f.d. artikel 156)
Kommissionen skall �rligen, senast en m�nad f�re �ppnandet av Europaparlamentets session offentligg�ra en allm�n rapport om gemenskapens verksamhet.

Artikel 213 (f.d. artikel 157)
1.  Kommissionen skall best� av 20 ledam�ter som utses p� grundval av sin allm�nna duglighet och vars oavh�ngighet inte kan ifr�gas�ttas.
Antalet ledam�ter av kommissionen f�r �ndras genom enh�lligt beslut av r�det.
Endast medborgare i medlemsstaterna f�r vara ledam�ter av kommissionen.
I kommissionen m�ste ing� minst en medborgare fr�n varje medlemsstat men h�gst tv� ledam�ter av kommissionen f�r vara av samma nationalitet.
2.  Ledam�terna av kommissionen skall i gemenskapens allm�nna intresse fullg�ra sina skyldigheter under full oavh�ngighet.
Vid fullg�randet av dessa skyldigheter skall de inte vare sig beg�ra eller ta emot instruktioner fr�n n�gon regering eller n�got annat organ. De skall avh�lla sig fr�n varje handling som �r of�renlig med deras skyldigheter. Varje medlemsstat f�rbinder sig att respektera denna princip och att inte s�ka p�verka kommissionens ledam�ter n�r de utf�r sina uppgifter.
Ledam�terna av kommissionen f�r inte under sin �mbetstid ut�va n�gon annan avl�nad eller oavl�nad yrkesverksamhet. De skall n�r de tilltr�der avge en h�gtidlig f�rs�kran att s�v�l under som efter sin �mbetstid respektera de f�rpliktelser som f�ljer med �mbetet, s�rskilt deras skyldighet att iaktta redbarhet och visa omd�me vid mottagande av vissa uppdrag eller f�rm�ner efter �mbetstiden. Om dessa f�rpliktelser �sidos�tts f�r domstolen, p� beg�ran av r�det eller kommissionen, allt efter omst�ndigheterna besluta antingen att den ber�rda ledamoten skall avs�ttas fr�n �mbetet enligt artikel 216 eller ber�vas r�tten till pension eller andra f�rm�ner i dess st�lle.

Artikel 214 (f.d. artikel 158)
1.  Ledam�terna av kommissionen skall utses enligt f�rfarandet i punkt 2 f�r en tid av fem �r, om inte i f�rekommande fall annat f�ljer av artikel 201.
Deras mandat kan f�rnyas.
2.  Medlemsstaternas regeringar skall i samf�rst�nd nominera den person som de vill utse till kommissionens ordf�rande; nomineringen skall godk�nnas av Europaparlamentet.
Medlemsstaternas regeringar skall i samf�rst�nd med den nominerade ordf�randen nominera de �vriga personer som de vill utse till ledam�ter av kommissionen.
Ordf�randen och de �vriga ledam�ter av kommissionen som har nominerats p� detta s�tt skall samf�llt godk�nnas vid en omr�stning i Europaparlamentet. Efter Europaparlamentets godk�nnande skall medlemsstaternas regeringar i samf�rst�nd utse ordf�randen och de �vriga ledam�terna av kommissionen.

Artikel 215 (f.d. artikel 159)
En kommissionsledamots �mbete skall, fr�nsett vid normala nytills�ttningar och vid d�dsfall, upph�ra n�r ledamoten beg�r sitt entledigande eller avs�tts.
F�r den avg�ende ledamotens �terst�ende mandattid skall en ers�ttare utses av medlemsstaternas regeringar i samf�rst�nd. R�det f�r enh�lligt besluta att n�gon ers�ttare inte beh�ver utses.
Om ordf�randen beg�r sitt entledigande, avs�tts eller d�r, skall en ers�ttare utses f�r �terstoden av hans mandattid. F�rfarandet enligt artikel 214.2 skall till�mpas n�r en s�dan skall utses.
En ledamot av kommissionen skall kvarst� i �mbetet till dess en ers�ttare har utsetts utom vid fall av avs�ttning enligt artikel 216.

Artikel 216 (f.d. artikel 160)
Om en ledamot av kommissionen inte l�ngre uppfyller de krav som st�lls f�r att han skall kunna utf�ra sina uppgifter eller om han har gjort sig skyldig till allvarlig f�rsummelse, f�r domstolen p� beg�ran av r�det eller kommissionen avs�tta honom.

Artikel 217 (f.d. artikel 161)
Kommissionen f�r utse en eller tv� vice ordf�rande bland sina ledam�ter.

Artikel 218 (f.d. artikel 162)
1.  R�det och kommissionen skall samr�da och i samf�rst�nd reglera formerna f�r sitt samarbete.
2.  Kommissionen skall anta sin arbetsordning f�r att s�kerst�lla att b�de den sj�lv och dess avdelningar fullg�r sina uppgifter enligt detta f�rdrag. Den skall se till att arbetsordningen offentligg�rs.

Artikel 219 (f.d. artikel 163)
Kommissionen skall arbeta under politisk ledning av sin ordf�rande.
Kommissionen skall fatta sina beslut med en majoritet av det antal ledam�ter som anges i artikel 213.
Kommissionen kan sammantr�da med giltig verkan endast om det antal ledam�ter som fastst�llts i arbetsordningen �r n�rvarande.


Avsnitt 4
Domstolen

Artikel 220 (f.d. artikel 164)
Domstolen skall s�kerst�lla att lag och r�tt f�ljs vid tolkning och till�mpning av detta f�rdrag.

Artikel 221 (f.d. artikel 165)
Domstolen skall ha 15 domare.
Domstolen skall sammantr�da i plenum. Den f�r dock inom sig uppr�tta avdelningar med tre, fem eller sju domare med uppgift att g�ra vissa f�rberedande utredningar eller att avg�ra vissa grupper av �renden i enlighet med f�reskrifter som fastst�llts f�r dessa �ndam�l.
Domstolen skall sammantr�da i plenum n�r en medlemsstat eller en gemenskapsinstitution som �r part i �rendet beg�r det.
P� beg�ran av domstolen f�r r�det genom enh�lligt beslut �ka antalet domare och g�ra n�dv�ndiga �ndringar i andra och tredje styckena i denna artikel och i artikel 223 andra stycket.

Artikel 222 (f.d. artikel 166)
Domstolen skall bitr�das av �tta generaladvokater. Dock skall en nionde generaladvokat utses f�r tiden fr�n och med den 1 januari 1995 till och med den 6 oktober 2000.
F�r att bitr�da domstolen d� denna fullg�r sin uppgift enligt artikel 220 skall generaladvokaterna, fullst�ndigt opartiskt och oavh�ngigt, vid offentliga domstolscessioner l�gga fram motiverade yttranden i �renden som handl�ggs vid domstolen.
P� beg�ran av domstolen f�r r�det genom enh�lligt beslut ut�ka antalet generaladvokater och g�ra n�dv�ndiga �ndringar i artikel 223 tredje stycket.

Artikel 223 (f.d. artikel 167)
Domarna och generaladvokaterna skall utses bland personer vilkas oavh�ngighet inte kan ifr�gas�ttas och som uppfyller n�dv�ndiga villkor f�r ut�vande av de h�gsta domar�mbetena i hemlandet eller �r jurister med allm�nt erk�nda kvalifikationer; de skall utses f�r sex �r av medlemsstaternas regeringar i samf�rst�nd.
En del av domartj�nsterna skall nytills�ttas vart tredje �r. D� skall omv�xlande �tta och sju domare utses.
En del av tj�nsterna som generaladvokat skall nytills�ttas vart tredje �r. D� skall fyra generaladvokater utses.
Avg�ende domare och generaladvokater kan utn�mnas p� nytt.
Domarna skall bland sig v�lja domstolens ordf�rande f�r en tid av tre �r. Han kan �terv�ljas.

Artikel 224 (f.d. artikel 168)
Domstolen skall utse sin justitiesekreterare och fastst�lla instruktion f�r denne.

Artikel 225 (f.d. artikel 168a)
1.  Till domstolen skall knytas en f�rstainstansr�tt med beh�righet att i f�rsta instans pr�va och avg�ra vissa enligt punkt 2 best�mda grupper av �renden, i vilka r�tt att �verklaga till domstolen f�religger endast i r�ttsfr�gor och i enlighet med de villkor som fastst�llts i stadgan. F�rstainstansr�tten skall inte vara beh�rig att pr�va och avg�ra fr�gor som h�nskjutits f�r f�rhandsavg�randen enligt artikel 234.
2.  P� beg�ran av domstolen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och kommissionen skall r�det genom enh�lligt beslut best�mma de grupper av �renden som avses i punkt 1 och f�rstainstansr�ttens sammans�ttning samt anta n�dv�ndiga �ndringar i och till�gg till domstolens stadga. Om inte r�det best�mmer annat, skall de best�mmelser i detta f�rdrag som avser domstolen, s�rskilt best�mmelserna i protokollet om domstolens stadga, till�mpas p� f�rstainstansr�tten.
3.  Ledam�terna av f�rstainstansr�tten skall utses bland personer vars oavh�ngighet inte kan ifr�gas�ttas och som uppfyller n�dv�ndiga villkor f�r ut�vande av domar�mbeten; de skall utses f�r sex �r av medlemsstaternas regeringar i samf�rst�nd. En del av ledam�terna skall nytills�ttas vart tredje �r. Avg�ende ledam�ter kan utn�mnas p� nytt.
4.  F�rstainstansr�tten skall fastst�lla sina r�tteg�ngsregler i samf�rst�nd med domstolen. Dessa regler kr�ver r�dets enh�lliga godk�nnande.

Artikel 226 (f.d. artikel 169)
Om kommissionen anser att en medlemsstat har underl�tit att uppfylla en skyldighet enligt detta f�rdrag, skall kommissionen avge ett motiverat yttrande i �rendet efter att ha givit den ber�rda staten tillf�lle att inkomma med sina synpunkter.
Om den ber�rda staten inte r�ttar sig efter yttrandet inom den tid som angivits av kommissionen, f�r denna f�ra �rendet vidare till domstolen.

Artikel 227 (f.d. artikel 170)
En medlemsstat som anser att en annan medlemsstat har underl�tit att uppfylla en skyldighet enligt detta f�rdrag f�r anh�ngigg�ra �rendet vid domstolen.
Innan en medlemsstat v�cker talan mot en annan medlemsstat p� grund av ett p�st�tt �sidos�ttande av en skyldighet enligt detta f�rdrag, skall den l�gga fram saken f�r kommissionen.
Kommissionen skall avge ett motiverat yttrande efter det att var och en av de ber�rda staterna beretts tillf�lle att skriftligen och muntligen l�gga fram sin egen sak och yttra sig �ver vad motparten anf�rt.
Om kommissionen inte yttrat sig inom tre m�nader efter det att saken lagts fram f�r den, skall detta inte hindra att �rendet anh�ngigg�rs vid domstolen.

Artikel 228 (f.d. artikel 171)
1.  Om domstolen finner att en medlemsstat har underl�tit att uppfylla en skyldighet enligt detta f�rdrag, skall denna stat vidta de �tg�rder som kr�vs f�r att f�lja domstolens dom.
2.  Om kommissionen anser att den ber�rda medlemsstaten inte har vidtagit s�dana �tg�rder skall kommissionen, efter att ha gett staten tillf�lle att framf�ra sina synpunkter, avge ett motiverat yttrande i vilket den preciserar p� vilka punkter den ber�rda medlemsstaten har underl�tit att f�lja domstolens dom.
Om den ber�rda medlemsstaten underl�ter att inom den tidsfrist som kommissionen best�mt vidta de �tg�rder som kr�vs f�r att f�lja domstolens dom, f�r kommissionen v�cka talan vid domstolen. D�rvid skall kommissionen ange det standardbelopp eller det vite som den med h�nsyn till omst�ndigheterna anser det l�mpligt att den ber�rda medlemsstaten skall betala.
Om domstolen finner att den ber�rda medlemsstaten har underl�tit att efterkomma dess dom, kan den f�rel�gga staten att betala ett standardbelopp eller ett vite.
Detta f�rfarande skall inte inverka p� till�mpningen av artikel 227.

Artikel 229 (f.d. artikel 172)
I de f�rordningar som Europaparlamentet och r�det gemensamt eller r�det ensamt antar enligt best�mmelserna i detta f�rdrag f�r domstolen ges en obegr�nsad beh�righet i fr�ga om de p�f�ljder som f�reskrivs i f�rordningarna.

Artikel 230 (f.d. artikel 173)
Domstolen skall granska lagenligheten av de r�ttsakter som antas av Europaparlamentet och r�det gemensamt, av r�det, av kommissionen eller av ECB och som inte �r rekommendationer och yttranden, samt s�dana r�ttsakter som antas av Europaparlamentet och som skall ha r�ttsverkan i f�rh�llande till tredje man.
F�r detta �ndam�l skall domstolen vara beh�rig att pr�va talan som v�cks av en medlemsstat, av r�det eller av kommissionen r�rande bristande beh�righet, �sidos�ttande av v�sentliga formf�reskrifter, �sidos�ttande av detta f�rdrag eller av n�gon r�ttsregel som g�ller dess till�mpning eller r�rande maktmissbruk.
Domstolen skall p� samma villkor vara beh�rig att pr�va en talan som Europaparlamentet, revisionsr�tten och ECB v�cker f�r att tillvarata sina r�ttigheter.
Varje fysisk eller juridisk person f�r p� samma villkor v�cka talan mot ett beslut som �r riktat till honom eller mot ett beslut som, �ven om det utf�rdats i form av en f�rordning eller ett beslut riktat till en annan person, direkt och personligen ber�r honom.
Talan som avses i denna artikel skall v�ckas inom tv� m�nader fr�n den dag d� �tg�rden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om s� inte skett, fr�n den dag d� denne fick k�nnedom om �tg�rden allt efter omst�ndigheterna.

Artikel 231 (f.d. artikel 174)
Om talan �r v�lgrundad, skall domstolen f�rklara den ber�rda r�ttsakten ogiltig.
Vad g�ller f�rordningar skall dock domstolen, om den anser det n�dv�ndigt, ange vilka verkningar av den ogiltigf�rklarade f�rordningen som skall betraktas som best�ende.

Artikel 232 (f.d. artikel 175)
Om Europaparlamentet, r�det eller kommissionen i strid med detta f�rdrag underl�ter att vidta �tg�rder, f�r medlemsstaterna och gemenskapens �vriga institutioner v�cka talan vid domstolen f�r att f� �vertr�delsen fastslagen.
En s�dan talan skall endast tas upp om den ber�rda institutionen dessf�rinnan anmodats att vidta �tg�rder. Om institutionen inom tv� m�nader efter denna anmodan inte tagit st�llning f�r talan v�ckas inom en ytterligare frist av tv� m�nader.
Varje fysisk eller juridisk person f�r p� de villkor som anges i f�reg�ende stycken f�ra talan vid domstolen om att n�gon av gemenskapens institutioner underl�tit att till personen i fr�ga rikta n�gon annan r�ttsakt �n en rekommendation eller ett yttrande.
Domstolen skall p� samma villkor vara beh�rig att pr�va en talan som har v�ckts av ECB inom ECB:s kompetensomr�de eller som har v�ckts mot ECB.

Artikel 233 (f.d. artikel 176)
Den eller de institutioner vars r�ttsakt har f�rklarats ogiltig eller vars underl�tenhet att agera har f�rklarats strida mot detta f�rdrag skall vidta de �tg�rder som �r n�dv�ndiga f�r att f�lja domen.
Denna skyldighet skall inte p�verka n�gon f�rpliktelse som kan f�lja av till�mpningen av artikel 288 andra stycket.
Denna artikel skall �ven till�mpas p� ECB.

Artikel 234 (f.d. artikel 177)
Domstolen skall vara beh�rig att meddela f�rhandsavg�randen ang�ende
a)	tolkningen av detta f�rdrag,
b)	giltigheten och tolkningen av r�ttsakter som beslutas av gemenskapens institutioner och av ECB,
c)	tolkningen av stadgar f�r organ som uppr�ttats genom r�ttsakter som beslutats av r�det, n�r stadgarna f�reskriver detta.
N�r en s�dan fr�ga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat f�r den domstolen, om den anser att ett beslut i fr�gan �r n�dv�ndigt f�r att d�ma i saken, beg�ra att domstolen meddelar ett f�rhandsavg�rande.
N�r en s�dan fr�ga uppkommer i ett �rende vid en domstol i en medlemsstat, mot vars avg�randen det inte finns n�got r�ttsmedel enligt nationell lagstiftning, skall den nationella domstolen f�ra fr�gan vidare till domstolen.

Artikel 235 (f.d. artikel 178)
Domstolen skall vara beh�rig att avg�ra tvister om s�dant skadest�nd som avses i artikel 288 andra stycket.

Artikel 236 (f.d. artikel 179)
Domstolen skall vara beh�rig att avg�ra alla tvister mellan gemenskapen och dess anst�llda inom de gr�nser och p� de villkor som fastst�llts i tj�nstef�reskrifterna eller som f�ljer av anst�llningsvillkoren.

Artikel 237 (f.d. artikel 180)
Domstolen skall inom de gr�nser som anges nedan vara beh�rig att avg�ra tvister om
a)	fullg�randet av medlemsstaternas f�rpliktelser enligt Europeiska investeringsbankens stadga; bankens styrelse skall i detta avseende ha de befogenheter som tilldelats kommissionen i artikel 226,
b)	beslut av Europeiska investeringsbankens r�d; varje medlemsstat, kommissionen och bankens styrelse f�r v�cka talan i dessa fr�gor p� de villkor som anges i artikel 230,
c)	beslut av Europeiska investeringsbankens styrelse; talan mot dessa beslut f�r endast f�ras av medlemsstaterna eller kommissionen p� de villkor som anges i artikel 230 och endast p� den grund att de formf�reskrifter som avses i artikel 21.2, 21.5, 21.6 och 21.7 i bankens stadga har �sidosatts,
d)	fullg�randet av de nationella centralbankernas f�rpliktelser enligt detta f�rdrag och ECBS-stadgan. D�rvid skall ECB-r�det gentemot de nationella centralbankerna ha samma befogenheter som enligt artikel 226 tillkommer kommissionen gentemot medlemsstaterna. Om domstolen finner att en nationell centralbank har underl�tit att fullg�ra en f�rpliktelse enligt detta f�rdrag, skall banken vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att f�lja domstolens dom.

Artikel 238 (f.d. artikel 181)
Domstolen skall vara beh�rig att tr�ffa avg�randen med st�d av en skiljedomsklausul i ett offentligr�ttsligt eller privatr�ttsligt avtal, som ing�tts av gemenskapen eller f�r dess r�kning.

Artikel 239 (f.d. artikel 182)
Domstolen skall vara beh�rig att avg�ra varje tvist mellan medlemsstater som ber�r �mnesomr�den som regleras i detta f�rdrag, om tvisten h�nskjuts till domstolen enligt ett s�rskilt avtal mellan parterna.

Artikel 240 (f.d. artikel 183)
Utom i de fall d�r domstolen �r beh�rig enligt detta f�rdrag skall tvister i vilka gemenskapen �r part inte p� denna grund vara undantagna fr�n de nationella domstolarnas beh�righet.

Artikel 241 (f.d. artikel 184)
Utan hinder av att den frist som avses i artikel 230 femte stycket har l�pt ut f�r parterna i en tvist om en f�rordning som Europaparlamentet och r�det gemensamt, r�det, kommissionen eller ECB har antagit, med st�d av artikel 230 andra stycket inf�r domstolen g�ra g�llande att f�rordningen inte skall till�mpas.

Artikel 242 (f.d. artikel 185)
Talan som f�rs vid domstolen skall inte hindra verkst�llighet. Domstolen f�r dock om den anser att omst�ndigheterna s� kr�ver f�rordna om uppskov med verkst�lligheten av den p�talade r�ttsakten.

Artikel 243 (f.d. artikel 186)
I �renden som anh�ngiggjorts vid domstolen f�r denna f�reskriva n�dv�ndiga interimistiska �tg�rder.

Artikel 244 (f.d. artikel 187)
Domstolens domar skall vara verkst�llbara enligt artikel 256.

Artikel 245 (f.d. artikel 188)
Domstolens stadga finns i ett s�rskilt protokoll.
R�det f�r genom enh�lligt beslut p� beg�ran av domstolen och efter att ha h�rt kommissionen och Europaparlamentet �ndra best�mmelserna i avdelning III i stadgan.
Domstolen skall anta sina r�tteg�ngsregler. Dessa skall kr�va enh�lligt godk�nnande av r�det.


Avsnitt 5
Revisionsr�tten

Artikel 246 (f.d. artikel 188a)
Revisionsr�tten skall revidera r�kenskaperna.

Artikel 247 (f.d. artikel 188b)
1.  Revisionsr�tten skall ha 15 ledam�ter.
2.  Ledam�terna av revisionsr�tten skall utses bland personer som i sina respektive l�nder h�r till eller har h�rt till externa revisionsorgan eller som �r kvalificerade f�r detta �mbete. Deras oavh�ngighet f�r inte kunna ifr�gas�ttas.
3.  Ledam�terna av revisionsr�tten skall utses f�r sex �r av r�det som skall fatta sitt beslut enh�lligt och efter att ha h�rt Europaparlamentet.
Ledam�terna av revisionsr�tten kan utn�mnas p� nytt.
Dessa skall bland sig v�lja revisionsr�ttens ordf�rande f�r en tid av tre �r. Ordf�randen kan �terv�ljas.
4.  Ledam�terna av revisionsr�tten skall i gemenskapens allm�nna intresse fullg�ra sina skyldigheter under full oavh�ngighet.
Vid fullg�randet av dessa skyldigheter skall de inte vare sig beg�ra eller ta emot instruktioner fr�n n�gon regering eller n�got annat organ. De skall avh�lla sig fr�n varje handling som �r of�renlig med deras skyldigheter.
5.  Ledam�terna av revisionsr�tten f�r inte under sin �mbetstid ut�va n�gon annan avl�nad eller oavl�nad yrkesverksamhet. De skall n�r de tilltr�der avge en h�gtidlig f�rs�kran att s�v�l under som efter sin �mbetstid respektera de f�rpliktelser som f�ljer av �mbetet, s�rskilt deras skyldighet att iaktta redbarhet och visa omd�me vid mottagande av vissa uppdrag eller f�rm�ner efter �mbetstiden.
6.  �mbetet f�r en ledamot av revisionsr�tten skall, fr�nsett vid normala nytills�ttningar och vid d�dsfall, upph�ra n�r ledamoten beg�r sitt entledigande eller avs�tts genom ett avg�rande av domstolen enligt punkt 7.
F�r den �terst�ende mandattiden skall en ers�ttare utses.
Utom vid avs�ttning skall ledam�terna av revisionsr�tten kvarst� i �mbetet till dess att de ersatts.
7.  En ledamot av revisionsr�tten f�r endast skiljas fr�n sitt �mbete eller ber�vas r�tten till pension eller andra f�rm�ner i dess st�lle, om domstolen p� beg�ran av revisionsr�tten finner att han inte l�ngre uppfyller de f�ruts�ttningar som kr�vs eller fullg�r de skyldigheter som f�ljer av �mbetet.
8.  R�det skall med kvalificerad majoritet fastst�lla anst�llningsvillkoren f�r revisionsr�ttens ordf�rande och ledam�ter, s�rskilt deras l�ner, arvoden och pensioner. R�det skall ocks� med samma majoritet fastst�lla alla betalningar som utg�r i st�llet f�r s�dan ers�ttning.
9.  De best�mmelser i protokollet om immunitet och privilegier f�r Europeiska gemenskaperna som �r till�mpliga p� domstolens domare, skall ocks� till�mpas p� ledam�terna av revisionsr�tten.

Artikel 248 (f.d. artikel 188c)
1.  Revisionsr�tten skall granska r�kenskaperna �ver gemenskapens samtliga inkomster och utgifter. Den skall ocks� granska r�kenskaperna �ver samtliga inkomster och utgifter f�r varje organ som gemenskapen har uppr�ttat, i den m�n inte den r�ttsakt varigenom organet uppr�ttats utesluter en s�dan granskning.
Revisionsr�tten skall avge en f�rklaring till Europaparlamentet och r�det om r�kenskapernas tillf�rlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet denna f�rklaring skall offentligg�ras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
2.  Revisionsr�tten skall pr�va om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska f�rvaltningen varit sund. D�rvid skall den s�rskilt rapportera om alla fall av oegentligheter.
Granskningen av inkomsterna skall ske p� grundval av b�de fastst�llda inkomstbelopp och inkomstbelopp som betalats in till gemenskapen.
Granskningen av utgifterna skall ske p� grundval av b�de gjorda �taganden och verkst�llda utbetalningar.
Dessa granskningar f�r g�ras innan r�kenskaperna avslutas f�r det ifr�gavarande budget�ret.
3.  Granskningen skall grundas p� bokf�ringsmaterial och vid behov ske p� platsen i gemenskapens �vriga institutioner, i lokalerna hos varje organ som f�rvaltar inkomster eller utgifter f�r gemenskapens r�kning och i medlemsstaterna, inbegripet i lokalerna hos varje fysisk eller juridisk person som erh�ller betalningar fr�n budgeten. I medlemsstaterna skall granskningen genomf�ras i samarbete med de nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har n�dv�ndiga befogenheter, i samarbete med beh�riga nationella myndigheter. Revisionsr�tten och medlemsstaternas nationella revisionsorgan skall samarbeta i en anda av f�rtroende och med bibeh�llet oberoende. Dessa organ eller myndigheter skall underr�tta revisionsr�tten om de avser att delta i granskningen.
Gemenskapens �vriga institutioner, alla organ som f�rvaltar inkomster eller utgifter f�r gemenskapens r�kning, alla fysiska eller juridiska personer som erh�ller betalningar fr�n budgeten samt de nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har n�dv�ndiga befogenheter, beh�riga nationella myndigheter, skall p� revisionsr�ttens beg�ran till denna �verl�mna de handlingar eller den information som r�tten beh�ver f�r att kunna fullg�ra sin uppgift.
N�r det g�ller Europeiska investeringsbankens f�rvaltning av gemenskapens utgifter och inkomster skall revisionsr�ttens r�tt till tillg�ng till den information som innehas av banken regleras av en �verenskommelse mellan r�tten, banken och kommissionen. Om ingen s�dan �verenskommelse finns, skall r�tten likv�l ha tillg�ng till den information som �r n�dv�ndig f�r att granska de gemenskapsutgifter och gemenskapsinkomster som banken f�rvaltar.
4.  Revisionsr�tten skall uppr�tta en �rsrapport efter utg�ngen av varje budget�r. Denna skall �verl�mnas till gemenskapens �vriga institutioner och tillsammans med institutionernas yttranden �ver revisionsr�ttens iakttagelser offentligg�ras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Revisionsr�tten f�r ocks� n�r som helst framf�ra iakttagelser i s�rskilda fr�gor, speciellt i form av s�rskilda rapporter, och yttra sig p� beg�ran av n�gon av gemenskapens �vriga institutioner.
Den skall anta sina �rsrapporter, s�rskilda rapporter eller yttranden med en majoritet av sina ledam�ter.
Den skall bitr�da Europaparlamentet och r�det n�r dessa ut�var sina kontrollbefogenheter i fr�ga om genomf�randet av budgeten.


Kapitel 2
Gemensamma best�mmelser f�r flera institutioner

Artikel 249 (f.d. artikel 189)
F�r att fullg�ra sina uppgifter och enligt best�mmelserna i detta f�rdrag skall Europaparlamentet och r�det gemensamt, r�det eller kommissionen utf�rda f�rordningar och direktiv, fatta beslut samt avge rekommendationer eller yttranden.
En f�rordning skall ha allm�n giltighet. Den skall till alla delar vara bindande och direkt till�mplig i varje medlemsstat.
Ett direktiv skall med avseende p� det resultat som skall uppn�s vara bindande f�r varje medlemsstat till vilken det �r riktat, men skall �verl�ta �t de nationella myndigheterna att best�mma form och tillv�gag�ngss�tt f�r genomf�randet.
Ett beslut skall till alla delar vara bindande f�r dem som det �r riktat till.
Rekommendationer och yttranden skall inte vara bindande.

Artikel 250 (f.d. artikel 189a)
1.  N�r r�det enligt detta f�rdrag fattar beslut om f�rslag fr�n kommissionen kr�vs enh�llighet f�r att �ndra f�rslaget, om inte annat f�ljer av artikel 251.4 och 251.5.
2.  S� l�nge r�det inte har fattat n�got beslut, f�r kommissionen �ndra sitt f�rslag n�r som helst under de f�rfaranden som leder fram till att en gemenskapsr�ttsakt antas.

Artikel 251 (f.d. artikel 189b)
1.  N�r det i detta f�rdrag h�nvisas till denna artikel f�r antagandet av en r�ttsakt, skall f�ljande f�rfarande till�mpas.
2.  Kommissionen skall l�gga fram ett f�rslag f�r Europaparlamentet och r�det.
Efter att ha inh�mtat Europaparlamentets yttrande
-	f�r r�det med kvalificerad majoritet, om det godk�nner alla �ndringar i Europaparlamentets yttrande, anta det p� s� s�tt �ndrade f�rslaget till r�ttsakt,
-	f�r r�det med kvalificerad majoritet, om Europaparlamentet inte f�resl�r n�gra �ndringar, anta den f�reslagna r�ttsakten,
-	skall r�det i �vriga fall med kvalificerad majoritet anta en gemensam st�ndpunkt som skall delges Europaparlamentet. R�det skall l�mna Europaparlamentet en fullst�ndig redog�relse f�r grunderna f�r sin gemensamma st�ndpunkt. Kommissionen skall l�mna Europaparlamentet en fullst�ndig redog�relse f�r sin st�ndpunkt.
Om Europaparlamentet inom tre m�nader efter en s�dan delgivning
a)	godk�nner den gemensamma st�ndpunkten, eller inte har fattat n�got beslut, skall r�ttsakten i fr�ga anses som antagen i enlighet med den gemensamma st�ndpunkten,
b)	med en absolut majoritet av sina ledam�ter avvisar den gemensamma st�ndpunkten, skall den f�reslagna r�ttsakten anses som icke antagen,
c)	med en absolut majoritet av sina ledam�ter f�resl�r �ndringar i den gemensamma st�ndpunkten, skall den �ndrade texten �vers�ndas till r�det och till kommissionen; kommissionen skall yttra sig �ver �ndringarna.
3.  Om r�det inom tre m�nader efter det att �rendet har h�nskjutits dit med kvalificerad majoritet godk�nner alla Europaparlamentets �ndringar, skall r�ttsakten i fr�ga anses som antagen i form av den p� s� s�tt �ndrade gemensamma st�ndpunkten; r�det skall dock besluta enh�lligt om �ndringar som kommissionen har avstyrkt. Om r�det inte godk�nner alla �ndringar, skall r�dets ordf�rande i samf�rst�nd med Europaparlamentets ordf�rande inom sex veckor sammankalla f�rlikningskommitt�n.
4.  F�rlikningskommitt�n, som skall best� av r�dets medlemmar eller f�retr�dare f�r dessa och lika m�nga f�retr�dare f�r Europaparlamentet, skall ha till uppgift att med en kvalificerad majoritet av r�dets medlemmar eller f�retr�darna f�r dessa och en majoritet av f�retr�darna f�r Europaparlamentet uppn� enighet om ett gemensamt utkast. Kommissionen skall delta i f�rlikningskommitt�ns arbete och ta alla n�dv�ndiga initiativ f�r att n�rma Europaparlamentets och r�dets st�ndpunkter till varandra. N�r f�rlikningskommitt�n fullg�r denna uppgift skall den behandla den gemensamma st�ndpunkten p� grundval av de �ndringar som Europaparlamentet f�reslagit.
5.  Om f�rlikningskommitt�n inom sex veckor efter det att den har sammankallats godk�nner ett gemensamt utkast, skall Europaparlamentet och r�det var f�r sig ha sex veckor p� sig fr�n godk�nnandet f�r att anta r�ttsakten i fr�ga i enlighet med det gemensamma utkastet; Europaparlamentet skall d�rvid besluta med absolut majoritet av de avgivna r�sterna och r�det med kvalificerad majoritet. Om n�gon av de b�da institutionerna inte antar den f�reslagna r�ttsakten inom denna tid, skall den f�reslagna r�ttsakten anses som icke antagen.
6.  Om f�rlikningskommitt�n inte godk�nner n�got gemensamt utkast skall den f�reslagna r�ttsakten anses som icke antagen.
7.  De tidsfrister p� tre m�nader respektive sex veckor som anges i denna artikel skall p� Europaparlamentets eller r�dets initiativ f�rl�ngas med h�gst en m�nad respektive tv� veckor.

Artikel 252 (f.d. artikel 189c)
N�r det i detta f�rdrag h�nvisas till denna artikel f�r antagandet av en r�ttsakt, skall f�ljande f�rfarande till�mpas:
a)	R�det skall med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen och efter att ha inh�mtat Europaparlamentets yttrande anta en gemensam st�ndpunkt.
b)	R�dets gemensamma st�ndpunkt skall delges Europaparlamentet. R�det och kommissionen skall fullst�ndigt underr�tta Europaparlamentet om grunderna f�r r�dets gemensamma st�ndpunkt samt om kommissionens st�ndpunkt.
	Om Europaparlamentet inom tre m�nader efter en s�dan underr�ttelse godk�nner r�dets gemensamma st�ndpunkt eller inte har fattat n�got beslut inom denna period, skall r�det slutligt anta r�ttsakten i fr�ga i enlighet med den gemensamma st�ndpunkten.
c)	Europaparlamentet kan inom den trem�nadersperiod som anges under b) med absolut majoritet av sina ledam�ter f�resl� �ndringar i r�dets gemensamma st�ndpunkt. Europaparlamentet kan ocks�, med samma majoritet avvisa r�dets gemensamma st�ndpunkt. Resultatet av dessa f�rfaranden skall meddelas r�det och kommissionen.
	Om Europaparlamentet har avvisat r�dets gemensamma st�ndpunkt, kr�vs enh�llighet i r�det f�r att detta skall kunna fatta beslut vid en andra behandling av �rendet.
d)	Utifr�n de �ndringar som Europaparlamentet f�reslagit skall kommissionen inom en m�nad ompr�va det f�rslag p� grund av vilket r�det antog sin gemensamma st�ndpunkt.
	Kommissionen skall till r�det, tillsammans med sitt ompr�vade f�rslag, �vers�nda de �ndringar fr�n Europaparlamentet som kommissionen inte har godk�nt och samtidigt yttra sig �ver �ndringarna. R�det kan anta dessa �ndringar genom enh�lligt beslut.
e)	R�det skall med kvalificerad majoritet anta f�rslaget i dess lydelse efter kommissionens ompr�vning.
	Enh�llighet kr�vs f�r att r�det skall kunna �ndra f�rslaget i dess lydelse efter kommissionens ompr�vning.
f)	I de fall som avses i c), d) och e) skall r�det fatta sitt beslut inom tre m�nader. Om inget beslut fattas inom denna period, skall kommissionens f�rslag anses som icke antaget.
g)	De perioder som avses i b) och f) kan utstr�ckas med h�gst en m�nad av r�det och Europaparlamentet i samf�rst�nd.

Artikel 253 (f.d. artikel 190)
F�rordningar, direktiv och beslut som antas av Europaparlamentet och r�det gemensamt, av r�det eller av kommissionen skall vara motiverade och h�nvisa till de f�rslag eller yttranden som skall inh�mtas enligt detta f�rdrag.

Artikel 254 (f.d. artikel 191)
1.  F�rordningar, direktiv och beslut som antas enligt f�rfarandet i artikel 251 skall undertecknas av Europaparlamentets ordf�rande och r�dets ordf�rande samt offentligg�ras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. De skall tr�da i kraft den dag som anges i r�ttsakterna eller, i annat fall, den tjugonde dagen efter offentligg�randet.
2.  R�dets och kommissionens f�rordningar samt dessa institutioners direktiv som �r riktade till samtliga medlemsstater skall offentligg�ras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. De skall tr�da i kraft den dag som anges i r�ttsakterna eller, i annat fall, den tjugonde dagen efter offentligg�randet.
3.  Andra direktiv och beslut skall delges dem som de riktar sig till och bli g�llande genom denna delgivning.

Artikel 255 (f.d. artikel 191a)
1.  Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som �r bosatt eller har sitt s�te i en medlemsstat skall ha r�tt till tillg�ng till Europaparlamentets, r�dets och kommissionens handlingar enligt de principer och villkor som skall best�mmas i enlighet med punkterna 2 och 3.
2.  R�det skall, under h�nsynstagande till allm�nna eller enskilda intressen, inom tv� �r efter Amsterdamf�rdragets ikrafttr�dande i enlighet med f�rfarandet i artikel 251 fastst�lla allm�nna principer och gr�nser f�r r�tten till tillg�ng till handlingar.
3.  De institutioner som avses ovan skall i sina arbetsordningar utarbeta s�rskilda best�mmelser om tillg�ng till institutionens handlingar.

Artikel 256 (f.d. artikel 192)
Beslut av r�det eller kommissionen som medf�r betalningsskyldighet f�r andra �n stater skall vara verkst�llbara.
Verkst�lligheten skall f�lja de civilprocessr�ttsliga regler som g�ller i den medlemsstat inom vars territorium den sker. Beslutet om att verkst�llighet skall ske skall bifogas avg�randet utan andra formaliteter �n kontroll av avg�randets �kthet genom den nationella myndighet som varje medlemsstats regering skall utse f�r detta �ndam�l samt meddela kommissionen och domstolen.
N�r dessa formaliteter uppfyllts p� beg�ran av den ber�rda parten, f�r denne fullf�lja verkst�lligheten enligt den nationella lagstiftningen genom att h�nskjuta �rendet direkt till den beh�riga myndigheten.
Verkst�lligheten f�r skjutas upp endast genom beslut av domstolen. Domstolarna i de ber�rda staterna skall dock vara beh�riga betr�ffande klagom�l om att verkst�lligheten inte genomf�rs p� regelr�tt s�tt.


Kapitel 3
Ekonomiska och sociala kommitt�n

Artikel 257 (f.d. artikel 193)
En ekonomisk och social kommitt� uppr�ttas h�rmed. Den skall ha en r�dgivande funktion.
Kommitt�n skall best� av f�retr�dare f�r olika grupper inom det ekonomiska och sociala livet, s�rskilt f�retr�dare f�r tillverkare, jordbrukare, transportf�retag, arbetstagare, k�pm�n, hantverkare, fria yrken och allm�nna samh�llsintressen.

Artikel 258 (f.d. artikel 194)
Antalet ledam�ter i Ekonomiska och sociala kommitt�n �r f�ljande:
Belgien	12
Danmark	9
Tyskland	24
Grekland	12
Spanien	21
Frankrike	24
Irland	9
Italien	24
Luxemburg	6
Nederl�nderna	12
�sterrike	12
Portugal	12
Finland	9
Sverige	12
F�renade kungariket	24.

Kommitt�ns medlemmar skall utses f�r fyra �r genom enh�lligt beslut av r�det. De kan �terv�ljas.
Kommitt�ns medlemmar f�r inte bindas av n�gra instruktioner. De skall i gemenskapens allm�nna intresse fullg�ra sina skyldigheter under full oavh�ngighet.
R�det skall med kvalificerad majoritet fastst�lla kommitt�medlemmarnas arvoden.

Artikel 259 (f.d. artikel 195)
1.  N�r medlemmar av kommitt�n skall utses skall varje medlemsstat tillst�lla r�det en lista med dubbelt s� m�nga kandidater som det antal platser som tilldelats statens medborgare.
Vid kommitt�ns sammans�ttning skall h�nsyn tas till n�dv�ndigheten av att s�kerst�lla en tillr�cklig representation f�r de olika grupperna inom det ekonomiska och sociala livet.
2.  R�det skall h�ra kommissionen. Det f�r inh�mta synpunkter fr�n europeiska organisationer, som representerar de olika ekonomiska och sociala sektorer som ber�rs av gemenskapens verksamhet.

Artikel 260 (f.d. artikel 196)
Kommitt�n skall bland sina medlemmar v�lja sin ordf�rande och sitt presidium f�r en tid av tv� �r.
Den skall anta sin egen arbetsordning.
Kommitt�n skall sammankallas av ordf�randen p� beg�ran av r�det eller kommissionen. Den kan ocks� sammantr�da p� eget initiativ.

Artikel 261 (f.d. artikel 197)
Kommitt�n skall ha facksektioner f�r de viktigaste av de omr�den som detta f�rdrag omfattar.
Facksektionerna skall ut�va sin verksamhet inom ramen f�r kommitt�ns allm�nna beh�righet. De f�r inte h�ras oberoende av kommitt�n.
Inom kommitt�n f�r �ven uppr�ttas underkommitt�er som i best�mda fr�gor eller p� best�mda omr�den skall utarbeta utkast till yttranden som skall underst�llas kommitt�n f�r �verv�gande.
Arbetsordningen skall best�mma hur facksektionerna och underkommitt�erna skall vara sammansatta och vilka beh�righetsregler som skall g�lla f�r dem.

Artikel 262 (f.d. artikel 198)
Kommitt�n skall h�ras av r�det eller kommissionen i de fall som anges i detta f�rdrag. Den f�r h�ras av dessa institutioner i samtliga fall d� dessa finner det l�mpligt. Den f�r p� eget initiativ avge ett yttrande i s�dana fall d�r den anser att det �r l�mpligt.
Om r�det eller kommissionen anser det n�dv�ndigt, skall de uts�tta en frist inom vilken kommitt�n skall avge sitt yttrande; denna f�r inte understiga en m�nad fr�n den dag kommitt�ns ordf�rande f�tt meddelande om �rendet. Efter fristens utg�ng f�r saken behandlas, �ven om n�got yttrande inte f�religger.
Kommitt�ns och facksektionernas yttranden med protokoll fr�n �verl�ggningarna skall �verl�mnas till r�det och kommissionen.
Europaparlamentet kan h�ra kommitt�n.


Kapitel 4
Regionkommitt�n

Artikel 263 (f.d. artikel 198a)
En r�dgivande kommitt� som best�r av f�retr�dare f�r regionala och lokala organ, i forts�ttningen kallad Regionkommitt�n, uppr�ttas h�rmed.
Antalet ledam�ter i Regionkommitt�n �r f�ljande:
Belgien	12
Danmark	9
Tyskland	24
Grekland	12
Spanien	21
Frankrike	24
Irland	9
Italien	24
Luxemburg	6
Nederl�nderna	12
�sterrike	12
Portugal	12
Finland	9
Sverige	12
F�renade kungariket	24.

Kommitt�ns medlemmar och lika m�nga suppleanter skall utses f�r fyra �r genom enh�lligt beslut av r�det p� f�rslag av respektive medlemsstater. De kan �terv�ljas. Ingen medlem av kommitt�n f�r samtidigt vara ledamot av Europaparlamentet.
Kommitt�ns medlemmar f�r inte bindas av n�gra instruktioner. De skall i gemenskapens allm�nna intresse fullg�ra sina skyldigheter under full oavh�ngighet.

Artikel 264 (f.d. artikel 198b)
Regionkommitt�n skall bland sina medlemmar v�lja sin ordf�rande och sitt presidium f�r en tid av tv� �r.
Den skall anta sin arbetsordning.
Kommitt�n skall sammankallas av ordf�randen p� beg�ran av r�det eller kommissionen. Den kan ocks� sammantr�da p� eget initiativ.

Artikel 265 (f.d. artikel 198c)
Regionkommitt�n skall h�ras av r�det eller kommissionen i de fall som anges i detta f�rdrag och i alla �vriga fall, s�rskilt s�dana som r�r gr�ns�verskridande samarbete, d�r en av dessa b�da institutioner finner det l�mpligt.
Om r�det eller kommissionen anser det n�dv�ndigt, skall de uts�tta en frist inom vilken kommitt�n skall avge sitt yttrande; denna f�r inte understiga en m�nad fr�n den dag kommitt�ns ordf�rande f�tt meddelande om �rendet. Efter fristens utg�ng f�r saken behandlas, �ven om n�got yttrande inte f�religger.
Om Ekonomiska och sociala kommitt�n h�rs enligt artikel 262, skall r�det eller kommissionen underr�tta Regionkommitt�n om denna beg�ran om yttrande. Om Regionkommitt�n anser att s�rskilda regionala intressen ber�rs, f�r den avge ett yttrande i saken.
Europaparlamentet kan h�ra Regionkommitt�n.
Den f�r p� eget initiativ avge ett yttrande i s�dana fall d�r den anser att det �r l�mpligt.
Kommitt�ns yttrande med protokoll fr�n �verl�ggningarna skall �verl�mnas till r�det och kommissionen.


Kapitel 5
Europeiska investeringsbanken

Artikel 266 (f.d. artikel 198d)
Europeiska investeringsbanken skall vara en juridisk person.
Medlemmar i Europeiska investeringsbanken �r medlemsstaterna.
Europeiska investeringsbankens stadga �r s�som protokoll fogad till detta f�rdrag.

Artikel 267 (f.d. artikel 198e)
Europeiska investeringsbanken skall ha till uppgift att genom att anlita kapitalmarknaderna och utnyttja egna medel bidra till en balanserad och st�rningsfri utveckling av den gemensamma marknaden i gemenskapens intresse. I detta syfte skall den genom att bevilja l�n och garantier utan vinstsyfte underl�tta finansieringen av f�ljande projekt inom alla omr�den av ekonomin:
a)	Projekt som syftar till utveckling av mindre utvecklade regioner.
b)	Projekt som syftar till en modernisering eller omst�llning av f�retag eller till att skapa nya verksamheter med anledning av det gradvisa uppr�ttandet av den gemensamma marknaden och som p� grund av sin storlek eller sin natur inte helt kan finansieras med de olika medel som �r tillg�ngliga i de enskilda medlemsstaterna.
c)	Projekt av gemensamt intresse f�r flera medlemsstater, vilka p� grund av sin storlek eller sin natur inte helt kan finansieras med de olika medel som �r tillg�ngliga i de enskilda medlemsstaterna.
N�r banken fullg�r sina uppgifter skall den underl�tta finansieringen av investeringsprogram i samband med st�d fr�n strukturfonderna och andra av gemenskapens finansieringsorgan.


AVDELNING II
FINANSIELLA BEST�MMELSER

Artikel 268 (f.d. artikel 199)
Gemenskapens samtliga inkomster och utgifter, inbegripet de som h�nf�r sig till Europeiska socialfonden, skall ber�knas f�r varje budget�r och tas upp i budgeten.
F�rvaltningsutgifter f�r institutionerna till f�ljd av best�mmelserna i F�rdraget om Europeiska unionen om en gemensam utrikes- och s�kerhetspolitik samt om samarbete i r�ttsliga och inre angel�genheter skall belasta budgeten. Driftutgifterna till f�ljd av att de n�mnda best�mmelserna genomf�rs, kan p� de villkor som anges i best�mmelserna belasta budgeten.
Budgetens inkomster och utgifter skall balansera varandra.

Artikel 269 (f.d. artikel 201)
Utan att det inverkar p� andra inkomster skall budgeten finansieras helt av egna medel.
R�det skall enh�lligt, p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet, fastst�lla best�mmelser om gemenskapens system f�r egna medel samt rekommendera medlemsstaterna att anta dessa best�mmelser i enlighet med deras konstitutionella best�mmelser.

Artikel 270 (f.d. artikel 201a)
F�r att budgetdisciplinen skall uppr�tth�llas f�r kommissionen inte l�gga fram n�got f�rslag till gemenskapsr�ttsakt eller �ndra sina f�rslag eller besluta om n�gon genomf�rande�tg�rd som kan medf�ra betydande verkningar f�r budgeten, utan att avge en f�rs�kran om att f�rslaget eller �tg�rden kan finansieras inom ramen f�r gemenskapens egna medel i enlighet med de best�mmelser som fastst�llts av r�det enligt artikel 269.

Artikel 271 (f.d. artikel 202)
De utgifter som tas upp i budgeten skall beviljas f�r ett budget�r, om inte n�got annat har best�mts i den budgetf�rordning som utf�rdats enligt artikel 279.
P� de villkor som skall fastst�llas enligt artikel 279 f�r anslag som inte avser personalutgifter och som inte f�rbrukats vid budget�rets utg�ng f�ras �ver, dock endast till det n�rmast f�ljande budget�ret.
Anslagen skall delas in i avdelningar alltefter utgifternas art eller �ndam�l och i m�n av behov ytterligare delas in i �verensst�mmelse med den budgetf�rordning som utf�rdats enligt artikel 279.
Europaparlamentets, r�dets, kommissionens och domstolens utgifter skall tas upp i s�rskilda delar av budgeten om inte annat f�ljer av n�gon s�rskild ordning f�r vissa gemensamma utgifter.

Artikel 272 (f.d. artikel 203)
1.  Budget�ret skall b�rja den 1 januari och sluta den 31 december.
2.  Var och en av gemenskapens institutioner skall f�re den 1 juli uppr�tta en ber�kning �ver sina utgifter. Kommissionen skall sammanst�lla dessa ber�kningar i ett prelimin�rt budgetf�rslag. Den skall bifoga ett yttrande som f�r inneh�lla avvikande ber�kningar.
Det prelimin�ra budgetf�rslaget skall inneh�lla en ber�kning �ver inkomster och en �ver utgifter.
3.  Kommissionen skall f�rel�gga r�det det prelimin�ra budgetf�rslaget senast den 1 september �ret f�re det budget�r som f�rslaget avser.
R�det skall samr�da med kommissionen och i f�rekommande fall med �vriga ber�rda institutioner, n�r det avser att avvika fr�n det prelimin�ra budgetf�rslaget.
R�det skall med kvalificerad majoritet fastst�lla budgetf�rslaget och �verl�mna det till Europaparlamentet.
4.  Budgetf�rslaget skall f�rel�ggas Europaparlamentet senast den 5 oktober �ret f�re det budget�r som f�rslaget avser.
Europaparlamentet har r�tt att genom beslut av en majoritet av dess ledam�ter �ndra budgetf�rslaget och att genom beslut med en absolut majoritet av de avgivna r�sterna f�resl� r�det �ndringar i budgetf�rslaget betr�ffande utgifter som �r en n�dv�ndig f�ljd av detta f�rdrag eller av r�ttsakter som har antagits i enlighet med detta.
Om Europaparlamentet inom 45 dagar efter att ha f�relagts budgetf�rslaget har godk�nt detta �r budgeten slutgiltigt antagen. Om Europaparlamentet inom denna frist inte har �ndrat budgetf�rslaget och inte heller f�reslagit �ndringar i detta skall budgeten anses vara slutgiltigt antagen.
Om Europaparlamentet inom denna frist har antagit �ndringar eller lagt fram �ndringsf�rslag, skall budgetf�rslaget tillsammans med �ndringarna eller �ndringsf�rslagen �verl�mnas till r�det.
5.  Efter att ha �verlagt om budgetf�rslaget med kommissionen och vid behov med �vriga ber�rda institutioner, skall r�det besluta enligt f�ljande villkor:
a)	R�det f�r genom beslut med kvalificerad majoritet modifiera varje �ndring som har antagits av Europaparlamentet.
b)	I fr�ga om �ndringsf�rslagen f�r r�det
	-	med kvalificerad majoritet avsl� ett av Europaparlamentet framlagt �ndringsf�rslag, om detta inte resulterar i n�gon �kning av en institutions totala utgifter, framf�r allt beroende p� att den �kning av utgifterna som �ndringsf�rslaget skulle medf�ra uttryckligen skulle kompenseras av en eller flera f�reslagna �ndringar som i motsvarande grad minskar utgifterna; om n�got avslagsbeslut inte fattats, skall �ndringsf�rslaget anses godk�nt,
	-	med kvalificerad majoritet godk�nna ett av Europaparlamentet framlagt �ndringsf�rslag, om detta resulterar i en �kning av en institutions totala utgifter; om n�got godk�nnandebeslut inte fattas, skall �ndringsf�rslaget anses avslaget,
	-	n�r r�det enligt n�gon av de tv� f�reg�ende strecksatserna har avslagit ett �ndringsf�rslag genom beslut med kvalificerad majoritet antingen l�ta beloppet i budgetf�rslaget st� kvar eller fastst�lla ett annat belopp.
Budgetf�rslaget skall �ndras p� grundval av de �ndringsf�rslag som godk�nts av r�det.
Om r�det inte inom 15 dagar efter att ha f�relagts budgetf�rslaget har modifierat n�gon av de �ndringar som antagits av Europaparlamentet och om de �ndringsf�rslag som lagts fram av Europaparlamentet har godk�nts, skall budgeten anses vara slutgiltigt antagen. R�det skall underr�tta Europaparlamentet om att det inte har modifierat n�gon av �ndringarna och om att �ndringsf�rslagen har godk�nts.
Om r�det inom denna frist har modifierat en eller flera av de �ndringar som antagits av Europaparlamentet eller om Europaparlamentets �ndringsf�rslag har avslagits eller modifierats skall det modifierade budgetf�rslaget �ter �verl�mnas till Europaparlamentet. R�det skall underr�tta Europaparlamentet om resultatet av sina �verv�ganden.
6.  Inom 15 dagar efter det att budgetf�rslaget f�relagts Europaparlamentet f�r parlamentet som skall ha underr�ttats om de �tg�rder som vidtagits betr�ffande dess �ndringsf�rslag genom beslut av en majoritet av dess ledam�ter och med tre femtedelar av de avgivna r�sterna �ndra eller avsl� de modifieringar av Europaparlamentets �ndringar som gjorts av r�det och skall anta budgeten i enlighet d�rmed. Om Europaparlamentet inte har fattat n�got beslut inom denna frist skall budgeten anses slutgiltigt antagen.
7.  N�r det f�rfarande som anges i denna artikel har fullf�ljts, skall Europaparlamentets ordf�rande f�rklara att budgeten blivit slutgiltigt antagen.
8.  Om viktiga sk�l f�religger f�r dock Europaparlamentet genom beslut av en majoritet av dess ledam�ter och med tv� tredjedelar av de avgivna r�sterna avsl� budgetf�rslaget och beg�ra att f� ett nytt f�rslag framlagt.
9.  F�r samtliga utgifter utom s�dana som �r en n�dv�ndig f�ljd av detta f�rdrag eller av r�ttsakter som antagits i enlighet med detta skall �rligen fastst�llas en maximal procentuell �kning i f�rh�llande till utgifter av samma slag under det innevarande �ret.
Kommissionen skall efter samr�d med kommitt�n f�r ekonomisk politik best�mma denna maximala procentsats beroende p�
-	volymutvecklingen av bruttonationalinkomsten inom gemenskapen,
-	den genomsnittliga f�r�ndringen av medlemsstaternas budgetar,
och
-	utvecklingen av levnadskostnaderna under det f�reg�ende budget�ret.
Gemenskapens alla institutioner skall f�re den 1 maj underr�ttas om den maximala procentsatsen. Institutionerna �r skyldiga att r�tta sig efter denna under budgetf�rfarandet, om inte annat f�ljer av best�mmelserna i denna punkt fj�rde och femte styckena.
Om den procentuella �kningen i det budgetf�rslag som uppr�ttats av r�det betr�ffande andra utgifter �n s�dana som �r en n�dv�ndig f�ljd av detta f�rdrag eller av r�ttsakter som antagits i enlighet med detta, �verstiger h�lften av den maximala procentsatsen, f�r Europaparlamentet d� det ut�var sin �ndringsr�tt ytterligare �ka den totala summan av dessa utgifter med upp till h�lften av den maximala procentsatsen.
Om Europaparlamentet, r�det eller kommissionen anser att gemenskapernas verksamhet kr�ver att den enligt f�rfarandet i denna punkt fastst�llda procentsatsen skall �verskridas, f�r en annan procentsats fastst�llas genom avtal mellan r�det, som skall besluta med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet, vars beslut skall fattas av en majoritet av dess ledam�ter och tre femtedelar av de avgivna r�sterna.
10.  Varje institution skall ut�va de befogenheter den tilldelats genom denna artikel med vederb�rlig h�nsyn till f�rdragets best�mmelser och till r�ttsakter som antagits i enlighet med dessa, s�rskilt de som avser gemenskapens egna medel och balansen mellan inkomster och utgifter.

Artikel 273 (f.d. artikel 204)
Om budgeten �nnu inte har antagits i b�rjan av ett budget�r, f�r ett belopp som motsvarar h�gst en tolftedel av budgetanslagen f�r det f�reg�ende budget�ret anv�ndas varje m�nad f�r en avdelning eller en underavdelning i budgeten i enlighet med best�mmelserna i den budgetf�rordning som utf�rdats enligt artikel 279; detta arrangemang skall dock inte f� till f�ljd att kommissionen f�r f�rfoga �ver medel som �verstiger en tolftedel av de anslag som anges i det budgetf�rslag som �r under utarbetande.
Under f�ruts�ttning att �vriga villkor i f�rsta stycket iakttas f�r r�det genom beslut med kvalificerad majoritet ge sitt tillst�nd till utgifter som �verstiger en tolftedel.
Om beslutet avser utgifter som inte �r en n�dv�ndig f�ljd av detta f�rdrag eller av r�ttsakter som antagits i enlighet med detta, skall r�det omedelbart �verl�mna beslutet till Europaparlamentet; inom 30 dagar f�r Europaparlamentet genom beslut av en majoritet av dess ledam�ter och med tre femtedelar av de avgivna r�sterna fatta ett avvikande beslut betr�ffande de utgifter som �verstiger den tolftedel som avses i f�rsta stycket. I fr�ga om sistn�mnda utgifter skall r�dets beslut skjutas upp till dess att Europaparlamentet har fattat sitt beslut. Om Europaparlamentet inte inom denna frist har fattat ett beslut som avviker fr�n r�dets beslut skall det senare beslutet betraktas som slutgiltigt antaget.
I de beslut som avses i andra och tredje styckena skall redovisas de �tg�rder som kr�vs i fr�ga om resurser f�r att s�kerst�lla till�mpningen av denna artikel.

Artikel 274 (f.d. artikel 205)
I �verensst�mmelse med principerna f�r en sund ekonomisk f�rvaltning skall kommissionen genomf�ra budgeten under eget ansvar och inom ramen f�r de beviljade anslagen enligt best�mmelserna i den budgetf�rordning som utf�rdats enligt artikel 279. Medlemsstaterna skall samarbeta med kommissionen f�r att s�kerst�lla att anslagen anv�nds i �verensst�mmelse med principerna f�r en sund ekonomisk f�rvaltning.
Budgetf�rordningen skall inneh�lla n�rmare best�mmelser om hur varje institution skall medverka n�r dess egna utgifter effektueras.
Kommissionen f�r inom budgeten f�ra �ver anslag fr�n en avdelning till en annan och fr�n en underavdelning till en annan, inom de gr�nser och p� de villkor som anges i budgetf�rordningen.

Artikel 275 (f.d. artikel 205a)
Kommissionen skall �rligen till r�det och Europaparlamentet �verl�mna en redovisning f�r hur budgeten genomf�rts under det f�reg�ende budget�ret. Kommissionen skall till dem ocks� �verl�mna en redovisning f�r gemenskapens tillg�ngar och skulder.

Artikel 276 (f.d. artikel 206)
1.  P� rekommendation av r�det, som skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, skall Europaparlamentet bevilja kommissionen ansvarsfrihet f�r budgetens genomf�rande. I detta syfte skall r�det och Europaparlamentet i tur och ordning granska r�kenskaperna och de redovisningar som avses i artikel 275, revisionsr�ttens �rsrapport tillsammans med de granskade institutionernas yttranden �ver revisionsr�ttens iakttagelser, den f�rklaring om r�kenskapernas tillf�rlitlighet som avses i artikel 248.1 andra stycket samt de av revisionsr�ttens s�rskilda rapporter som �r av betydelse i detta sammanhang.
2.  Innan Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet eller f�r andra �ndam�l i samband med att Europaparlamentet ut�var sina befogenheter betr�ffande budgetens genomf�rande, kan det anmoda kommissionen att redog�ra f�r verkst�lligheten av utgifterna eller f�r hur de finansiella kontrollsystemen fungerar. Kommissionen skall p� beg�ran l�gga fram alla n�dv�ndiga uppgifter f�r Europaparlamentet.
3.  Kommissionen skall vidta alla l�mpliga �tg�rder f�r att r�tta sig efter iakttagelserna i besluten om ansvarsfrihet, andra iakttagelser fr�n Europaparlamentet om verkst�lligheten av utgifterna samt de kommentarer som �r fogade till r�dets rekommendationer om ansvarsfrihet
P� beg�ran av Europaparlamentet eller r�det skall kommissionen rapportera om de �tg�rder som den har vidtagit mot bakgrund av dessa iakttagelser och kommentarer, s�rskilt om de instruktioner som den har gett de avdelningar som ansvarar f�r budgetens genomf�rande. Dessa rapporter skall ocks� �vers�ndas till revisionsr�tten.

Artikel 277 (f.d. artikel 207)
Budgeten skall uppr�ttas i den ber�kningsenhet som best�mts i �verensst�mmelse med f�reskrifterna i den budgetf�rordning som utf�rdats enligt artikel 279.

Artikel 278 (f.d. artikel 208)
Under f�ruts�ttning att kommissionen underr�ttar ber�rda medlemsstaters beh�riga myndigheter f�r kommissionen �verf�ra tillg�ngar som den innehar i en medlemsstats valuta till en annan medlemsstats valuta i den m�n det beh�vs f�r att dessa tillg�ngar skall kunna anv�ndas f�r �ndam�l som avses i detta f�rdrag. Kommissionen skall s� l�ngt som m�jligt undvika att f�reta s�dana �verf�ringar, om den har kontanter eller likvida medel i de valutor som den beh�ver.
Kommissionen skall st� i f�rbindelse med varje medlemsstat genom den myndighet som medlemsstaten utser. Vid genomf�randet av finansiella transaktioner skall kommissionen anlita den ber�rda medlemsstatens sedelutgivande bank eller n�got annat finansinstitut som godk�nts av medlemsstaten.

Artikel 279 (f.d. artikel 209)
R�det skall genom enh�lligt beslut p� f�rslag fr�n kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet och erh�llit revisionsr�ttens yttrande
a)	utf�rda budgetf�rordningar som s�rskilt skall inneh�lla n�rmare best�mmelser om budgetens uppst�llning och genomf�rande och om redovisning och revision
b)	fastst�lla de s�tt och det f�rfarande enligt vilka de budgetinkomster som fastst�llts i den ordning som g�ller f�r gemenskapens egna medel skall st�llas till kommissionens f�rfogande samt best�mma n�dv�ndiga �tg�rder f�r att m�ta ett eventuellt likviditetsbehov,
c)	best�mma regler f�r ekonomichefers utanordnares och r�kenskapsf�rares ansvar och l�mplig ordning f�r kontroll.

Artikel 280 (f.d. artikel 209a)
1.  Gemenskapen och medlemsstaterna skall bek�mpa bedr�gerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen genom �tg�rder som skall vidtas i enlighet med denna artikel och som skall ha avskr�ckande effekt och ge ett effektivt skydd i medlemsstaterna.
2.  Medlemsstaterna skall vidta samma �tg�rder f�r att bek�mpa bedr�gerier som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen, som de vidtar f�r att bek�mpa bedr�gerier som riktar sig mot deras egna ekonomiska intressen.
3.  Utan att det p�verkar till�mpningen av andra best�mmelser i detta f�rdrag skall medlemsstaterna samordna sina �tg�rder f�r att skydda gemenskapens ekonomiska intressen mot bedr�gerier. De skall f�r detta �ndam�l tillsammans med kommissionen organisera ett n�ra och regelbundet samarbete mellan de beh�riga myndigheterna.
4.  R�det skall i enlighet med f�rfarandet i artikel 251 och efter att ha h�rt revisionsr�tten besluta om n�dv�ndiga �tg�rder som r�r f�rebyggande av och kamp mot bedr�gerier som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska intressen f�r att ge effektivt och likv�rdigt skydd i medlemsstaterna. Dessa �tg�rder skall inte g�lla till�mpningen av nationell straffr�tt eller den nationella r�ttsskipningen.
5.  Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna varje �r f�r Europaparlamentet och r�det l�gga fram en rapport om de �tg�rder som vidtagits f�r att genomf�ra denna artikel.


SJ�TTE DELEN
ALLM�NNA BEST�MMELSER OCH SLUTBEST�MMELSER

Artikel 281 (f.d. artikel 210)
Gemenskapen skall vara en juridisk person.

Artikel 282 (f.d. artikel 211)
Gemenskapen skall i varje medlemsstat ha den mest vittg�ende r�ttskapacitet som tillerk�nns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen: den skall s�rskilt kunna f�rv�rva och avyttra fast och l�s egendom samt f�ra talan inf�r domstolar och andra myndigheter. Den skall i s�dana fall f�retr�das av kommissionen.

Artikel 283 (f.d. artikel 212)
R�det skall p� f�rslag fr�n kommissionen och efter att ha h�rt �vriga ber�rda institutioner, med kvalificerad majoritet fastst�lla tj�nstef�reskrifter f�r tj�nstem�nnen i Europeiska gemenskaperna och anst�llningsvillkor f�r �vriga anst�llda i gemenskaperna.

Artikel 284 (f.d. artikel 213)
Kommissionen f�r inom de gr�nser och p� de villkor som fastst�llts av r�det i enlighet med best�mmelserna i detta f�rdrag inh�mta den information och f�reta de kontroller som beh�vs f�r att fullg�ra de uppgifter som anf�rtrotts kommissionen.

Artikel 285 (f.d. artikel 213a)
1.  Utan att det p�verkar till�mpningen av artikel 5 i protokollet om stadgan f�r Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken skall r�det enligt f�rfarandet i artikel 251 besluta om �tg�rder f�r att framst�lla s�dan statistik som beh�vs f�r gemenskapens verksamhet.
2.  Framst�llningen av gemenskapsstatistik skall uppfylla krav p� opartiskhet, tillf�rlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd f�r statistiska uppgifter; den f�r inte inneb�ra en alltf�r stor belastning f�r de ekonomiska akt�rerna.

Artikel 286 (f.d. artikel 213b)
1.  Fr�n och med den 1 januari 1999 skall gemenskapsr�ttsakter om skydd f�r enskilda n�r det g�ller behandling av och fri r�rlighet f�r personuppgifter vara till�mpliga p� de institutioner och organ som inr�ttas genom eller p� grundval av detta f�rdrag.
2.  F�re den tidpunkt som avses i punkt 1 skall r�det enligt f�rfarandet i artikel 251 inr�tta ett oberoende �vervakningsorgan som skall ansvara f�r att �vervaka att dessa gemenskapsr�ttsakter till�mpas p� gemenskapens institutioner och organ samt vid behov anta andra f�r �ndam�let relevanta best�mmelser.

Artikel 287 (f.d. artikel 214)
Medlemmarna av gemenskapens institutioner, medlemmarna av kommitt�er samt tj�nstem�n och �vriga anst�llda i gemenskapen skall, �ven efter det att deras uppdrag upph�rt, vara f�rpliktade att inte l�mna ut upplysningar som omfattas av tystnadsplikt, s�rskilt uppgifter om f�retag, deras aff�rsf�rbindelser eller deras kostnadsf�rh�llanden.

Artikel 288 (f.d. artikel 215)
Gemenskapens avtalsr�ttsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning som �r till�mplig p� avtalet i fr�ga.
Vad betr�ffar utomobligatoriskt ansvar skall gemenskapen ers�tta skada, som orsakats av dess institutioner eller av dess anst�llda under tj�nsteut�vning, i enlighet med de allm�nna principer som �r gemensamma f�r medlemsstaternas r�ttsordningar.
F�reg�ende stycke skall p� samma villkor till�mpas p� skada som orsakats av ECB eller av dess anst�llda under tj�nsteut�vning.
De anst�lldas personliga ansvar gentemot gemenskapen skall regleras av best�mmelserna i de tj�nstef�reskrifter eller de anst�llningsvillkor som g�ller f�r dem.

Artikel 289 (f.d. artikel 216)
S�te f�r gemenskapens institutioner skall fastst�llas av medlemsstaternas regeringar i samf�rst�nd.

Artikel 290 (f.d. artikel 217)
Reglerna i fr�ga om spr�k f�r gemenskapens institutioner skall, med f�rbeh�ll f�r best�mmelserna i domstolens r�tteg�ngsregler, enh�lligt fastst�llas av r�det.

Artikel 291 (f.d. artikel 218)
Gemenskapen skall, p� de villkor som anges i protokollet av den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, inom medlemsstaternas territorier �tnjuta den immunitet och de privilegier som kr�vs f�r att den skall kunna fullg�ra sin uppgift. Detsamma skall g�lla f�r Europeiska centralbanken, Europeiska monet�ra institutet och Europeiska investeringsbanken.

Artikel 292 (f.d. artikel 219)
Medlemsstaterna f�rbinder sig att inte l�sa tvister om tolkningen eller till�mpningen av detta f�rdrag p� annat s�tt �n som best�mts genom f�rdraget.

Artikel 293 (f.d. artikel 220)
Medlemsstaterna skall i den utstr�ckning det �r n�dv�ndigt, inleda f�rhandlingar med varandra i syfte att till f�rm�n f�r sina medborgare s�kerst�lla:
-	skydd till person samt �tnjutande och skydd av r�ttigheter p� de villkor som varje stat tillerk�nner sina egna medborgare,
-	avskaffandet av dubbelbeskattning inom gemenskapen,
-	�msesidigt erk�nnande av bolag som avses i artikel 48 andra stycket, bibeh�llande av st�llningen som juridisk person f�r det fall att ett bolags s�te flyttas fr�n ett land till ett annat samt m�jlighet till fusion av bolag som lyder under olika nationella lagar,
-	f�renkling av formaliteter f�r �msesidigt erk�nnande och verkst�llighet av r�ttsliga avg�randen och skiljedomar.

Artikel 294 (f.d. artikel 221)
Medlemsstaterna skall, utan att det p�verkar till�mpningen av �vriga best�mmelser i f�rdraget, ge medborgare i andra medlemsstater samma behandling som sina egna medborgare med avseende p� kapitalplacering i bolag som avses i artikel 48.

Artikel 295 (f.d. artikel 222)
Detta f�rdrag skall inte i n�got h�nseende ingripa i medlemsstaternas egendomsordning.

Artikel 296 (f.d. artikel 223)
1.  Best�mmelserna i detta f�rdrag skall inte hindra till�mpningen av f�ljande regler:
a)	Ingen medlemsstat skall vara f�rpliktad att l�mna s�dan information vars avsl�jande den anser strida mot sina v�sentliga s�kerhetsintressen.
b)	Varje medlemsstat f�r vidta �tg�rder, som den anser n�dv�ndiga f�r att skydda sina v�sentliga s�kerhetsintressen i fr�ga om tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel; s�dana �tg�rder f�r inte f�rs�mra konkurrensvillkoren p� den gemensamma marknaden vad g�ller varor som inte �r avsedda speciellt f�r milit�r�ndam�l.
2.  R�det f�r p� f�rslag fr�n kommissionen genom enh�lligt beslut �ndra den lista som r�det den 15 april 1958 fastst�llde �ver varor p� vilka best�mmelserna i punkt 1b skall till�mpas.

Artikel 297 (f.d. artikel 224)
Medlemsstaterna skall samr�da med varandra f�r att genom gemensamma �tg�rder hindra att den gemensamma marknadens funktion p�verkas av �tg�rder som en medlemsstat kan se sig tvungen att vidta vid allvarliga interna st�rningar som p�verkar uppr�tth�llandet av lag och ordning, i h�ndelse av krig eller vid en allvarlig internationell sp�nning som inneb�r krigsfara eller f�r att fullg�ra de skyldigheter den har tagit p� sig i syfte att bevara fred och internationell s�kerhet.

Artikel 298 (f.d. artikel 225)
Om �tg�rder som vidtagits i de fall som avses i artiklarna 296 och 297 leder till att konkurrensvillkoren inom den gemensamma marknaden snedvrids, skall kommissionen tillsammans med den ber�rda medlemsstaten unders�ka hur �tg�rderna kan anpassas till best�mmelserna i detta f�rdrag.
Med avvikelse fr�n det f�rfarande som anges i artiklarna 226 och 227 f�r kommissionen eller en medlemsstat v�nda sig direkt till domstolen, om kommissionen eller medlemsstaten anser att en annan medlemsstat missbrukar sina befogenheter enligt artiklarna 296 och 297. Domstolen skall meddela sitt avg�rande inom st�ngda d�rrar.

Artikel 299 (f.d. artikel 227)
1.  Detta f�rdrag skall g�lla f�r Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, F�rbundsrepubliken Tyskland, Hellenska republiken, Konungariket Spanien, Franska republiken, Irland, Italienska republiken, Storhertigd�met Luxemburg, Konungariket Nederl�nderna, Republiken �sterrike, Portugisiska republiken, Republiken Finland, Konungariket Sverige och F�renade konungariket Storbritannien och Nordirland.
2.  Best�mmelserna i detta f�rdrag skall g�lla f�r de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna, Madeira och Kanarie�arna.
R�det skall dock med beaktande av den strukturella, sociala och ekonomiska situationen i de franska utomeuropeiska departementen och p� Azorerna, Madeira och Kanarie�arna, vilken f�rv�rras av dessas avl�gsna bel�genhet, �karakt�r, ringa storlek, besv�rliga terr�ng- och klimatf�rh�llanden samt ekonomiska beroende av ett f�tal produkter, vilka faktorer p� grund av sin best�ende natur och sammanlagda verkan allvarligt h�mmar omr�denas utveckling, med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet besluta om specifika �tg�rder f�r att s�rskilt fastst�lla villkoren f�r hur detta f�rdrag skall till�mpas betr�ffande dessa omr�den, inklusive den gemensamma politiken.
R�det skall, n�r det beslutar om de relevanta �tg�rder som avses i andra stycket, beakta s�dana omr�den som tull- och handelspolitik, skattepolitik, frizoner, jordbruks- och fiskepolitik, villkor f�r leverans av r�varor och viktiga konsumtionsvaror, statligt st�d samt villkor f�r tillg�ng till strukturfonder och �vergripande gemenskapsprogram.
R�det skall besluta om de �tg�rder som avses i andra stycket med beaktande av de yttersta randomr�denas s�rdrag och s�rskilda begr�nsningar, utan att undergr�va integriteten och sammanhanget hos gemenskapsr�tten, inklusive den inre marknaden och den gemensamma politiken.
3.  De utomeuropeiska l�nder och territorier som anges i bilaga II till detta f�rdrag skall omfattas av den s�rskilda associeringsordning som fastst�llts i fj�rde delen i detta f�rdrag.
Detta f�rdrag skall inte till�mpas p� de utomeuropeiska l�nder och territorier som har s�rskilda f�rbindelser med F�renade konungariket Storbritannien och Nordirland och som inte har tagits med i den n�mnda bilagan.
4.  Best�mmelserna i detta f�rdrag skall till�mpas p� de europeiska territorier vilkas utrikes angel�genheter omh�ndertas av en medlemsstat.
5.  Best�mmelserna i detta f�rdrag skall omfatta �land i enlighet med best�mmelserna i protokoll 2 i akten om villkoren f�r Republiken �sterrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning.
6.  Utan hinder av f�reg�ende punkter skall f�ljande g�lla:
a)	Detta f�rdrag skall inte till�mpas betr�ffande F�r�arna.
b)	Detta f�rdrag skall inte till�mpas betr�ffande F�renade konungariket Storbritannien och Nordirlands suver�na basomr�den p� Cypern.
c)	Detta f�rdrag skall till�mpas betr�ffande Kanal�arna och Isle of Man endast i den utstr�ckning det �r n�dv�ndigt f�r att s�kerst�lla genomf�randet av den ordning f�r dessa �ar som anges i det f�rdrag om anslutning av nya medlemsstater till Europeiska ekonomiska gemenskapen och till Europeiska atomenergigemenskapen som undertecknats den 22 januari 1972.

Artikel 300 (f.d. artikel 228)
1.  N�r detta f�rdrag f�reskriver att avtal skall ing�s mellan gemenskapen och en eller flera stater eller internationella organisationer skall kommissionen ge rekommendationer till r�det som skall bemyndiga kommissionen att inleda de f�rhandlingar som beh�vs. Kommissionen skall f�ra dessa f�rhandlingar i samr�d med de s�rskilda kommitt�er som r�det har tillsatt f�r att bitr�da kommissionen i dess uppgift och inom ramen f�r de direktiv som r�det kan komma att utf�rda f�r kommissionen.
N�r r�det ut�var de befogenheter som det har tillerk�nts enligt denna punkt skall r�det besluta med kvalificerad majoritet utom i de fall d� r�det enligt punkt 2 f�rsta stycket skall besluta enh�lligt.
2.  Om inte annat f�ljer av kommissionens befogenheter p� detta omr�de skall b�de undertecknandet, som kan �tf�ljas av ett beslut om provisorisk till�mpning f�re ikrafttr�dandet, och ing�endet av avtalen beslutas av r�det med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen. R�det skall besluta enh�lligt om avtalet omfattar ett omr�de d�r det kr�vs enh�llighet f�r att interna regler skall kunna antas, samt om det �r fr�ga om ett s�dant avtal som avses i artikel 310.
Med avvikelse fr�n best�mmelserna i punkt 3 skall samma f�rfaranden till�mpas p� ett beslut om att tillf�lligt upph�ra att till�mpa ett avtal samt f�r att best�mma vilka st�ndpunkter som p� gemenskapens v�gnar skall intas i ett organ som inr�ttats genom ett avtal som grundas p� artikel 310, om detta organ skall fatta beslut med r�ttslig verkan, med undantag f�r s�dana beslut som kompletterar eller �ndrar avtalets institutionella ram.
Europaparlamentet skall omedelbart och fullst�ndigt informeras om alla beslut som fattas enligt denna punkt n�r det g�ller provisorisk till�mpning eller tillf�lligt upph�vande av avtal, eller fastst�llande av gemenskapens st�ndpunkt i ett organ som inr�ttats genom ett avtal som grundas p� artikel 310.
3.  Med undantag f�r s�dana avtal som avses i artikel 133.3 skall r�det ing� avtal efter att ha h�rt Europaparlamentet och detta �ven om avtalet omfattar ett omr�de d�r interna regler skall antas enligt f�rfarandet i artikel 251 eller 252. Europaparlamentet skall avge sitt yttrande inom den tid som r�det f�r best�mma med h�nsyn till hur br�dskande �rendet �r. Om ett yttrande inte har avgetts inom denna tid, f�r r�det fatta beslut.
Med avvikelse fr�n f�reg�ende stycke kr�vs Europaparlamentets samtycke f�r ing�endet av s�dana avtal som avses i artikel 310, andra avtal som skapar en s�rskild institutionell ram genom att samarbetsf�rfaranden inr�ttas, s�dana avtal som har betydande budgetm�ssiga f�ljder f�r gemenskapen samt s�dana avtal som medf�r �ndring av en r�ttsakt som har antagits enligt f�rfarandet i artikel 251.
R�det och Europaparlamentet f�r i br�dskande fall komma �verens om den tid inom vilken samtycke skall ges.
4.  N�r r�det ing�r ett avtal f�r det med avvikelse fr�n punkt 2 bemyndiga kommissionen att godk�nna �ndringar f�r gemenskapens r�kning, om dessa �ndringar enligt avtalet skall antas genom ett f�renklat f�rfarande eller av ett organ som inr�ttas genom avtalet; r�det f�r f�rena ett s�dant bemyndigande med s�rskilda villkor.
5.  Om r�det avser att ing� ett avtal som f�ruts�tter �ndringar i detta f�rdrag, skall �ndringarna dessf�rinnan antas enligt f�rfarandet i artikel 48 i F�rdraget om Europeiska unionen.
6.  R�det, kommissionen eller en medlemsstat f�r inh�mta domstolens yttrande �ver huruvida ett tillt�nkt avtal �r f�renligt med best�mmelserna i detta f�rdrag. Om domstolen i sitt yttrande finner att s� inte �r fallet, f�r avtalet endast tr�da i kraft i enlighet med artikel 48 i F�rdraget om Europeiska unionen.
7.  Avtal som ing�tts i den ordning som anges i denna artikel skall vara bindande f�r gemenskapens institutioner och f�r medlemsstaterna.

Artikel 301 (f.d. artikel 228a)
Om en gemensam st�ndpunkt eller en gemensam �tg�rd som har beslutats enligt best�mmelserna om en gemensam utrikes- och s�kerhetspolitik i F�rdraget om Europeiska unionen f�ruts�tter ett handlande fr�n gemenskapens sida som helt eller delvis avbryter eller begr�nsar de ekonomiska f�rbindelserna med ett eller flera tredje l�nder, skall r�det besluta om de br�dskande �tg�rder som �r n�dv�ndiga. R�det skall besluta med kvalificerad majoritet p� f�rslag av kommissionen.

Artikel 302 (f.d. artikel 229)
Kommissionen skall s�kerst�lla att �ndam�lsenliga f�rbindelser uppr�tth�lls med F�renta nationernas organ och dess fackorgan.
Den skall vidare s�kerst�lla att l�mpliga f�rbindelser uppr�tth�lls med alla internationella organisationer.

Artikel 303 (f.d. artikel 230)
Gemenskapen skall uppr�tta samarbete i alla l�mpliga former med Europar�det.

Artikel 304 (f.d. artikel 231)
Gemenskapen skall uppr�tta ett n�ra samarbete med Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling; de n�rmare villkoren f�r detta skall fastst�llas i samf�rst�nd.

Artikel 305 (f.d. artikel 232)
1.  Best�mmelserna i detta f�rdrag skall inte medf�ra n�gon �ndring i best�mmelserna i F�rdraget om uppr�ttandet av Europeiska kol- och st�lgemenskapen, s�rskilt inte vad avser medlemsstaternas r�ttigheter och f�rpliktelser, befogenheterna f�r den gemenskapens institutioner och best�mmelserna i sistn�mnda f�rdrag om hur den gemensamma marknaden f�r kol och st�l skall fungera.
2.  Best�mmelserna i detta f�rdrag skall inte inverka p� best�mmelserna i F�rdraget om uppr�ttandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Artikel 306 (f.d. artikel 233)
Best�mmelserna i detta f�rdrag skall inte hindra f�rekomsten och genomf�randet av de regionala unionerna mellan Belgien och Luxemburg samt mellan Belgien, Luxemburg och Nederl�nderna, i den m�n syftena med dessa regionala unioner inte uppn�s genom till�mpning av detta f�rdrag.

Artikel 307 (f.d. artikel 234)
De r�ttigheter och f�rpliktelser som f�ljer av avtal som ing�tts f�re den 1 januari 1958 eller, f�r stater som senare ansluter sig, f�re tidpunkten f�r deras anslutning mellan � ena sidan en eller flera medlemsstater och � andra sidan ett eller flera tredje l�nder skall inte p�verkas av best�mmelserna i detta f�rdrag.
I den m�n dessa avtal inte �r f�renliga med detta f�rdrag skall den eller de ber�rda medlemsstaterna vidta alla l�mpliga �tg�rder f�r att undanr�ja det som �r of�renligt med f�rdraget. Medlemsstaterna skall vid behov bist� varandra i detta syfte och i f�rekommande fall inta en gemensam h�llning.
Vid till�mpning av s�dana avtal som avses i f�rsta stycket skall medlemsstaterna beakta att de f�rdelar som varje medlemsstat beviljar enligt detta f�rdrag utg�r en integrerad del av uppr�ttandet av gemenskapen och h�rigenom �r oskiljaktigt f�rbundna med uppr�ttandet av gemensamma institutioner, med �verl�mnandet av befogenheter till dessa och med beviljandet av samma f�rdelar av alla �vriga medlemsstater.

Artikel 308 (f.d. artikel 235)
Om en �tg�rd fr�n gemenskapens sida skulle visa sig n�dv�ndig f�r att inom den gemensamma marknadens ram f�rverkliga n�got av gemenskapens m�l och om detta f�rdrag inte inneh�ller de n�dv�ndiga befogenheterna, skall r�det genom beslut p� f�rslag fr�n kommissionen och efter att ha h�rt Europaparlamentet vidta de �tg�rder som beh�vs.

Artikel 309 (f.d. artikel 236)
1.  Om ett beslut har fattats enligt artikel 7.2 i F�rdraget om Europeiska unionen om att tillf�lligt upph�va r�str�tten f�r f�retr�daren f�r en medlemsstats regering, g�ller det tillf�lliga upph�vandet �ven med avseende p� det h�r f�rdraget.
2.  Om det i enlighet med artikel 7.1 i F�rdraget om Europeiska unionen har fastslagits att en medlemsstat allvarligt och ih�llande �sidos�tter principer som anges i artikel 6.1 i det f�rdraget, f�r r�det dessutom med kvalificerad majoritet besluta att tillf�lligt upph�va vissa av de r�ttigheter som den ifr�gavarande medlemsstaten har till f�ljd av till�mpningen av det h�r f�rdraget. R�det skall d�rvid beakta de m�jliga f�ljder som ett s�dant tillf�lligt upph�vande kan f� f�r fysiska och juridiska personers r�ttigheter och skyldigheter.
Den ifr�gavarande medlemsstatens skyldigheter enligt det h�r f�rdraget skall under alla omst�ndigheter forts�tta att vara bindande f�r den staten.
3.  R�det f�r senare med kvalificerad majoritet besluta om att �ndra eller �terkalla �tg�rder som har vidtagits enligt punkt 2, n�r den situation som ledde till att �tg�rderna inf�rdes har f�r�ndrats.
4.  R�det skall n�r det fattar s�dana beslut som avses i punkterna 2 och 3 inte beakta r�sterna fr�n f�retr�daren f�r den ifr�gavarande medlemsstatens regering. Med avvikelse fr�n artikel 205.2 skall en kvalificerad majoritet anses vara samma andel av de ber�rda r�dsmedlemmarnas v�gda r�ster som den som anges i artikel 205.2.
Denna punkt skall ocks� till�mpas om r�str�tt i enlighet med punkt 1 tillf�lligt inte f�r ut�vas. I s� fall skall ett beslut som kr�ver enh�llighet fattas utan att f�retr�daren f�r den ifr�gavarande medlemsstatens regering r�star.

Artikel 310 (f.d. artikel 238)
Gemenskapen f�r med en eller flera stater eller internationella organisationer ing� avtal som inneb�r en associering med �msesidiga r�ttigheter och f�rpliktelser, gemensamt upptr�dande och s�rskilda f�rfaranden.

Artikel 311 (f.d. artikel 239)
De protokoll som medlemsstaterna i samf�rst�nd fogar till detta f�rdrag skall utg�ra en integrerad del av f�rdraget.

Artikel 312 (f.d. artikel 240)
Detta f�rdrag har ing�tts p� obegr�nsad tid.


SLUTBEST�MMELSER

Artikel 313 (f.d. artikel 247)
Detta f�rdrag skall ratificeras av de h�ga f�rdragsslutande parterna i enlighet med deras konstitutionella best�mmelser. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italienska republikens regering.
Detta f�rdrag tr�der i kraft den f�rsta dagen i den m�nad som f�ljer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Om emellertid detta har deponerats mindre �n femton dagar f�re f�ljande m�nads b�rjan, tr�der f�rdraget inte i kraft f�rr�n den f�rsta dagen i den andra m�naden efter det att det har deponerats.

Artikel 314 (f.d. artikel 248)
Detta f�rdrag, uppr�ttat i ett enda original p� franska, italienska, nederl�ndska och tyska spr�ken, vilka fyra texter �r lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italienska republikens regering, som skall �verl�mna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i �vriga signat�rstater.
Till f�ljd av anslutningsf�rdragen �r �ven de danska, engelska, finska, grekiska, iriska, portugisiska, spanska och svenska texterna giltiga.
Till bevis h�rp� har undertecknade befullm�ktigade undertecknat detta f�rdrag.
Som skedde i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.
P. H. SPAAK	J. Ch. SNOY ET D'OPPUERS
ADENAUER	HALLSTEIN
PINEAU	M. FAURE
Antonio SEGNI	Gaetano MARTINO
BECH	Lambert SCHAUS
J. LUNS	J. LINTHORST HOMAN

 BILAGOR

BILAGA I
LISTA
som avses i artikel 32 i detta f�rdrag
1	2
Nummer i 
Bryssel - 
nomenklaturen	
Varuslag
KAPITEL 1	Levande djur
KAPITEL 2	K�tt, fl�sk och andra �tbara djurdelar
KAPITEL 3	Fisk, kr�ftdjur och bl�tdjur
KAPITEL 4	Mj�lk och mejeriprodukter; �gg, naturlig honung
KAPITEL 5
	05.04	
Tarmar, bl�sor och magar (hela eller s�nderdelade) av andra djur �n fiskar
	05.15	Animaliska produkter, ej h�nf�rliga till annat nummer; d�da djur av de slag som avses i kap. 1 och 3, otj�nliga till m�nniskof�da
KAPITEL 6	Levande v�xter och alster av blomsterodling
KAPITEL 7	K�ksv�xter m.m.
KAPITEL 8	�tbara frukter, skal av citrusfrukter eller melon
KAPITEL 9	Kaffe, te och kryddor med undantag av matte (nr 09.03)
KAPITEL 10	Spannm�l
KAPITEL 11	Produkter av kvarnindustri; malt, st�rkelse, inulin och gluten
KAPITEL 12	Oljehaltiga fr�n och frukter; diverse andra fr�n och frukter; v�xter f�r industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderv�xter
KAPITEL 13
	ur  13.03	
Pektin
 
1	2
Nummer i 
Bryssel -
nomenklaturen	
Varuslag
KAPITEL 15
	15.01	
Ister och annat fett av svin eller fj�derf�, utsm�lt eller utpressat
	15.02	Talg (av n�tkreatur, f�r eller getter), r� eller utsm�lt, premier jus h�runder inbegripen
	15.03	Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja och oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller p� annat s�tt beredda
 	15.04	Fetter och oljor, �ven raffinerade, av fisk eller havsd�ggdjur
	15.07	Vegetabiliska fetter och feta oljor, r�a, renade eller raffinerade
	15.12	H�rdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor, �ven raffinerade men icke vidare bearbetade
	15.13	Margarin, konstister och annat berett �tbart fett
	15.17	�terstoder fr�n bearbetning av fetter eller feta oljor eller animaliska eller vegetabiliska vaxer
KAPITEL 16	Varor av k�tt, fl�sk, fisk, kr�ftdjur eller bl�tdjur
KAPITEL 17
	17.01	
Bet- och r�rsocker i fast form
	17.02	Annat socker; sirap och andra sockerl�sningar; konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung; sockerkul�r
	17.03	Melass, �ven avf�rgad
  	17.05  (*)	Socker, sirap och andra sockerl�sningar samt melass, aromatiserade eller f�rgade, utom fruktsaft med tillsats av socker, oavsett m�ngd
KAPITEL 18
	18.01	
Kakaob�nor, hela eller krossade, �ven rostade
	18.02	Kakaoskal och kakaoavfall
(*)  Numret tillagt genom artikel 1 i Europeiska ekonomiska gemenskapens r�ds f�rordning nr 7a av den 18 december 1959 (EGT nr 7, 30.1.1961, s. 71/61).
 
1	2
Nummer i 
Bryssel -
 nomenklaturen	
Varuslag
KAPITEL 20	Varor av k�ksv�xter och frukter samt av andra v�xter och v�xtdelar
KAPITEL 22
	22.04	
Druvmust i j�sning, �ven druvmust vars j�sning avbrutits p� annat s�tt �n genom tillsats av alkohol
	22.05	Vin av f�rska druvor; druvmust vars j�sning avbrutits genom tillsats av alkohol
	22.07	Andra j�sta drycker, s�som cider (�ppel- och p�ronvin) och mj�d
	ur  22.08  (*)
	ur  22.09  (*)	Etylalkohol, denaturerad eller ej, oavsett styrka, som �r framst�lld av jordbruksprodukter som finns uppr�knade i bilaga I till f�rdraget, utom lik�rer och andra sprithaltiga drycker och sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. "koncentrerade extrakt") f�r framst�llning av drycker
	22.10  (*)	�ttika
KAPITEL 23	�terstoder och avfall fr�n livsmedelsindustrin; beredda fodermedel
KAPITEL 24
	24.01	
R�tobak samt avfall av tobak
KAPITEL 45
	45.01	
Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller malen; �ven som korkavfall
KAPITEL 54
	54.01	
Lin, oberett eller berett men icke spunnet; bl�nor och avfall av lin, rivna varor h�runder inbegripna
KAPITEL 57
	57.01	
Mjuk hampa (Cannabis sativa), oberedd eller beredd men icke spunnen; bl�nor och avfall av mjuk hampa, rivna varor h�runder inbegripna
(*)  Numret tillagt genom artikel 1 i Europeiska ekonomiska gemenskapens r�ds f�rordning nr 7a av den 18 december 1959 (EGT nr 7, 30.1.1961, s. 71/61).

 BILAGA II
UTOMEUROPEISKA L�NDER OCH TERRITORIER
p� vilka best�mmelserna i fj�rde delen i detta f�rdrag skall till�mpas

-	Gr�nland,
-	Nya Kaledonien och tillh�rande omr�den,
-	Franska Polynesien,
-	De franska sydliga och antarktiska omr�dena,
-	Wallis- och Futuna�arna,
-	Mayotte,
-	Saint-Pierre och Miquelon,
-	Aruba,
-	Nederl�ndska Antillerna:
	-	Bonaire,
	-	Cura�ao,
	-	Saba,
	-	Sint Eustatius,
	-	Sint Maarten.
-	Anguilla,
-	Cayman�arna,
-	Falklands�arna,
-	Sydgeorgien och Sydsandwich�arna,
-	Montserrat,
-	Pitcairn,
-	S:ta Helena med tillh�rande omr�den,
-	Brittiska antarktiska territoriet,
-	Brittiska territoriet i Indiska oceanen,
-	Turks- och Caicos�arna,
-	Brittiska Jungfru�arna,
-	Bermuda.